Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAFT. 6
JUNI 1929
TEKNISK TIDSKRIFT
*
BERGSVETENSKAP 6
Redaktör– B.G.Markman.
UTOIVE.N AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN-
INNEHÅLL: Djupborrning med vanlig pneumatisk bergborrmaskin, av bergsingenjör L. Nordenfelt. — Om
krossningsarbetet i rörkvarnar. — Notiser.
DJUPBORRNING MED VANLIG PNEUMATISK
BERGBORRMASKIN.
Utdrag ur reseberättelse till Jernkontoret av bergsingenjör L. Nordenfelt.
1 denna tidskrift (avd. bergsvetenskap, 1925, sid. 14)
har förste byråingenjören H. Carlborg tidigare
lämnat en kort redogörelse för denna sak. Den kan
nu kompletteras med följande uppgifter.
Redan år 1911 föreslog dåvarande medarbetaren i
Engineering and Mining Journal, Mr. G. J. Young, en
metod för utförandet av undersökningsarbetet i en
gruva med användandet av djupborrning med vanlig
pneumatisk bergborrmaskin i stället för den betydligt
dyrbarare diamantborrningen. (Se Engineering and
Mining Journal, Jan. 21, 1911.) Det är då närmast
sådana gruvfält vars malm förekommer i körtlar,
linser etc. och där sålunda förhållandet mellan totala
längden av undersökningsorter och den funna
malmarean är mycket stort, som under de senaste åren
intresserat sig för denna billiga undersökningsmetod och
det är också vid sådana fält — t. e. Joplin-distriktet
i Missouri och Tintic-distriktet i Utah — som metoden
nått sin fulländning.
Enligt uppgift skulle de första försöken att med
vanlig borrmaskin borra hål av betydande djup ha
utförts av Elm Orlu Mining Co., Butte, Montana. År
1916 borrades nämligen därstädes ett 14 m
horisontalt hål från toppen av en stigort till botten av ett
schakt för att därigenom avvattna schaktet. Som
borrstål användes härvid ett l1/2" rör, som
hopskarvades i 6 dm längder med vanliga rörmuffar, varvid
iakttogs att gängan var skuren så lång, att
rörändarna stumt lågo an mot varandra. I vardera
änden av röret var fastsvetsat ett korsformigt
skär och en vanlig Leyner-nacke. Försöket
efterföljdes av Anaconda Mining Co. och North Butte
Mining Co. och vid den senare gruvan användes
djupborrningen för undersökningsändamål redan
under 1922. Då man här borrade i hård granit, blev
det nödvändigt, att övergå till en starkare
konstruerad borrstång, och därför utexperimenterades ett borr,
bestående av l1/^" X runt ihåligt borrstål, som
hopskarvades i längder medelst en konisk gänga och
hylsa. Djupborrningsmetoden upptogs sedan under
år 1923 av Chief Consolidated Mining Co., Eureka i
Tintic-distriktet, Utah. Vid denna gruva utfördes
icke mindre än c:a 20 000 ortmeter för
undersökningsarbeten årligen, och då större delen av detta arbete
utgöres av tvärorter, visade det sig, att dessa senare
på ett synnerligen ekonomiskt sätt kunde ersättas
av ovannämnda djupborrningsmetod. Genom
samarbete med Denver Röck Drill Mfg Co., Denver,
Colorado, utarbetades vid denna gruva
djupborrningsmetoden till sin fulländning. De första svårigheterna,
som måste överkommas, voro att erhålla en fullt
tillförlitlig skarvningsmetod av de olika borrlängderna,
samt att få en maskin — då helst av
standardkonstruktion — som hade tillräcklig slag- och
rotationsstyrka för att borra med borr av ända upp till flera
hundra fots längd.
Nackdelen med North Butte Mining Co:s
skarvningsmetod låg däri, att praktiskt taget hela
påkänningen under borrning upptogs av gängan, varvid
alltför ofta brott uppstod här, och detta särskilt då
hål av större djup än 50 fot borrades. Det var alltså
tydligt, att en starkare skarv erfordrades samt en
skarv, som var enkel att tillverka och lätt att
handskas med nere i gruvan. Med dessa synpunkter för
ögonen utarbetades den nu mest använda skarven
av chefen för djupborrningsavdelningen vid Denver
Röck Drill Mfg Co., Mr. E. F. Terry i samråd med
Howard R. Drullard från samma bolag. Vid denna
skarv sker anliggningen mellan borrstålsändarna
utefter borrstålets hela tvärsektionsarea, och härigenom
fortplantas kolvens slag genom själva borrstålet och
påkänningarna i hylsan bli endast de, som förorsakas
av borrstålets rotation och de, som uppstå vid borrets
utdiagande ur hålet. (Betr. detalj utförandet se
nämnda uppsats.) En annan skarvningsmetod, som
utarbetats av Mr. E. Craig, Aldermac Mines, Rouyn,
Canada, bör även omnämnas och utgöres av en hylsa
med bajonettlås. Med denna skarvningsmetod skulle
alltså den svagaste punkten i de tidigare omnämnda,
nämligen gängan, helt ha borteliminerats. Kostnaden
för tillverkningen av hylsan var stor.
Med användande av den av Denver Röck Drill Co.
konstruerade skarvningshylsan tillskruvas skarven
hårt genom borrmaskinens rotation och efter utfört
borrningsarbete lossas hylsan medelst några lätta
slag. Borrmaskinen är så konstruerad att dess
rotation är reversibel, och denna hjälper sålunda till även
vid isärskruvandet av borrlängderna.
Ett allmänt önskemål var helt naturligt, att försöka
använda den standardutrustning, som fanns vid
gruvan, för utförandet av dessa undersökningsborrningar.
Praktiskt taget alla standardborrmaskiner utprovades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:09:21 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929b/0043.html
