Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
TEKNISK TIDSKRIFT
2 febr. 1929
FÖRENINGSMEDDELANDEN
Svenska teknologföreningens avdelning för
elektroteknik höll ordinarie sammanträde å föreningens lokal
fredagen den 25 januari kl. 19,30 under presidium av
avdelningens ordförande, överingenjör N. Forssblad.
Ordföranden hälsade avdelningens medlemmar välkomna till
det nya arbetsårets första sammanträde och uttalade sitt
tack för det förtroende avdelningen visat genom att kora
honom till sin ordförande. Under uttalande av sina
förhoppningar att få åtnjuta styrelsens och avdelningens
välvilliga stöd önskade talaren, att det nya arbetsåret
måtte för avdelningens verksamhet bliva en
framgångsrik period. Protokoll från sammanträdet den 16
november 1928 upplästes och godkändes, varefter meddelades,
att i avdelningen enligt anmälan inträtt
civilingenjö-rörna E. Lundgren, E. Waixner, S. Svidén och G.
Ros-borg. I avdelningen invaldes civilingenjörerna H.
Edenholm, S. Romedahl och F. Josephson samt ingenjör E.
Rising.
Härefter vidtog diskussion angående föreliggande
normförslag, nämligen dels normer för gummiisolerade
ledningar, utarbetade inom E. S. K., dels normer för
roterande elektriska maskiner, utarbetade av kommittén
för maskinnormer, vilken kommitté tidigare direkt
tillhört avdelningen, men numera ävenledes sorterar under
E. S. K. Diskussionen om ledningsnormerna inleddes av
överingenjör B. Ell, som i ett anförande redogjorde för
normförslagets förhistoria och ledande principer.
Härefter vidtog en synnerligen livlig diskussion, varunder
åtskilliga anmärkningar framfördes mot det föreliggande
förslaget, överingenjör S. Velander ansåg, att ett för
stort antal typer föreslagits till standardisering och
önskade exempelvis den numera antikverade H. V.
G.-ledningen utesluten. Även beteckningarna vore i starkt
behov av modernisering. Kvalitetsbestämmelserna ansåg
talaren vara för milda och skulle lägga svårigheter i
vägen för den svenska kvalitetsindustrien att uppehålla
sin ställning i den utländska konkurrensen. Det borde
även undersökas, huruvida icke ledningarnas
varaktighet kunde göras till föremål för bestämmelser.
Statsinspektör R. Holmer ansåg, att vissa punkter i förslaget
borde uteslutas, exempelvis "tillåten belastningsström"
och "tillåtna ledningstyper", varjämte specifika vikten
hos gummit borde höjas till 1,7. Civilingenjör S.
Norberg instämde i den förut uttalade önskan att antalet
ledningstyper borde begränsas, överingenjör B. Ell
anförde som försvar för det föreliggande förslaget, att
antalet ledningstyper i stor utsträckning bestämmes genom
konsumenternas önskningar och att denna synpunkt
varit den ledande vid utformningen av förslaget,
ehuruväl fabrikanterna för sin del gärna skulle se en
inskränkning av typantalet. Beträffande beteckningarna
så utgöra dessa ett mycket svårt kapitel, och fråga är om
ej de gamla beteckningarna böra kvarstå tills vidare och
event. ändras först i en senare normupplaga, vilken
torde av utvecklingens raska gång framtvingas redan
inom 2 à 3 år. Kvaliteten kan givetvis utan svårighet
höjas, men härmed skulle följa högre priser och
försvårad konkurrens. Den föreslagna siffran för
gummihalten bör därför tills vidare bibehållas. Direktör A.
Elfström underströk svårigheten att finna lämpliga nya
beteckningar samt framhöll den betydelse, som
longi-tudinalpressning och gummianalys visat sig hava för
kvalitetens höjande. Den nya materielkontrollanstalten
bör även taga hand om ledningsmaterielen och genom
anbringande av ett kvalitetsmärke sätta densamma i
motsvarande ställning som VDE-materielen. Gummits
specifika vikt kan mycket väl höjas till 1,7.
Härmed var denna diskussion avslutad. Intet beslut
fattades utan de framförda synpunkterna skulle gälla
som ledtråd vid kommitténs vidare arbete.
’Som nästa punkt diskuterades förslaget till normer
för roterande elektriska maskiner, varvid civilingenjör
J. Körner lämnade ett kort referat av förslagets
innebörd samt uppläste ett antal skriftliga anmärkningar,
som från olika medlemmar av avdelningen inkommit.
Dessa anmärkningar berörde i stort sett rena
detaljfrågor.
Efter inledningsanförandet uppstod en kortare
diskussion med inlägg av herrar K. G. Sjöberg, S. Norberg,
E. Alm, B. G: son Berg, F. Dahlgren och G. Holmgren
samt inledaren. Även de under denna diskussion
framförda synpunkterna berörde detaljfrågor. Efter
diskussionens slut beslöt avdelningen med acklamation, att
normkommittén med ledning av de inkomna skriftliga
anmärkningarna och de under diskussionen framförda
synpunkterna skulle givas fria händer att slutredigera
förslaget.
Man övergick härefter till kvällens föredrag, vilket
hölls av direktör K. G. Sjöberg över ämnet "Några
kraftproblem vid Stora Kopparbergs Bergslags
Aktiebolag". I anslutning till ljusbilder demonstrerade
talaren den allmänna situationsplanen för Bergslagets
kraftanläggningar samt visade en del bilder, delvis efter
flygfoton, av de olika kraftstationerna. Härefter visades
några kurvor över Dalälvens vattenföring samt
påpekades hurusom Siljans reglering medfört avsevärt
förbättrad kraftekonomi, men samtidigt häftiga spetsar i
vattenmängden, beroende på att magasinet står fyllt hela
sommaren. Föredragshållaren uttalade som sin åsikt,
att ännu bättre ekonomi skulle nås genom modigare
avtappning under sommaren även med risk för att dålig
nederbörd under hösten kunde äventyra täckande av
stadsbelastningens vintertopp. I samband med
Fors-huvudsforsens turbinproblem påpekades, att så snart
minst tre aggregat finnas, är den ekonomiska fördelen
av en Kaplanturbin ej längre ostridig. Någon dylik turbin
hade därför ej insatts. Bland de övriga tekniska
problem, som av föredraganden berördes, förtjänar
sväng-hjulsutjämningen vid ugnsanläggningarna särskilt
intresse. För undanröjande av pendlingssvårigheter m. m.
hade planerats ett svänghjulsaggregat för
sammankoppling av den del av nätet, inom vilken de flesta
oroskällorna äro belägna, med det övriga nätet. Denna
sammankoppling skall äga rum medelst en
synkron-asyn-kron omformare med synkronmaskinen vänd åt den
på störningar rika näthalvan samt försedd med ett
svänghjul av ytterst intressant konstruktion, med en
periferihastighet av 350 m/sek. och en kinetisk energi
av c:a 20 millioner kgm. Slutligen framfördes några
synpunkter på de stora kraft- och samkörningsproblem,
vilka blivit aktuella i samband med det ökade
kraftbehovet.
Sedan ordföranden framfört avdelningens tack till
föredragshållaren, lämnade kapten M. Serrander några
kompletterande upplysningar angående Bergslagets
övergång från 60 till 50 perioder samt angående detsammas
vattenhushållningsplan, varefter överdirektör W.
Borgquist anförde några synpunkter på
samkörningsprob-lemet.
Efter kortare inlägg av direktör K. G. Sjöberg och
civilingenjör J. Körner var diskussionen avslutad,
varefter sammanträdet, som var besökt av ett 90Ltal
medlemmar, avslöts kl. 22,50 med supé och samkväm, varunder
herrar Holmer, Sjöberg och Wennerberg med livligt
uppskattad musikalisk underhållning bidrogo till
trevnadens höjande.
F. Dn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
