Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAFT. 2
TEKNISK TIDSKRIFT
FEBR. 1929
KEMI 7
Redaktörs Evert Norlin
INNEHÅLL: Läder- och benlim med speciellt beaktande av några data vid desammas bedömande, av ingenjör
Torsten Sörensen. — Intryck och erfarenheter från en studieresa i Nordamerika vintern—våren 1928 för
studerande av ammoniak- och salpetersyreindustrierna, av civilingenjör Erik Junker. — Litteratur. — Notiser.
LÄDER- OCH BENLIM MED SPECIELLT BEAKTANDE AV
NÅGRA DATA VID DESAMMAS BEDÖMANDE.
Av ingenjör Torsten Sörensen.
Då vi i tekniken tala om lim, särskilja vi härvid
tre fabrikationsprodukter: 1) benlim, 2) fisklim
och 3) läderlim. Gelatinet, vilket, i stort sett, har
samma kemiska och fysikaliska egenskaper som
limmet, samt fisklimmet förbigås helt och hållet i denna
artikel.
Limmets kemiska sammansättning. Limmet hör till
de s. k. äggviteämnena, eller närmare, till den
undergrupp av desamma, vilka hava fått benämningen
albuminoider. Dessa åter bilda följande arter: 1)
keratin (huvudbeståndsdelen i håret, naglar, klövar,
epidermis, fjäder och dun), 2) elastin (musklernas
och vävnadernas huvudbeståndsdel) samt 3)
kollagen (bindevävnader och benbyggnad), vilket i
kokande vatten antagligen genom inträffad hydrolys
övergår till glutin. Detta sistnämnda hydrolyseras
synbarligen blott till en del och giver upphovet till
de s. k. gelatoserna (limmet), vilka således utgöras
av en blandning av glutin samt en del
spjälknings-produkter, vilka sistnämnda ej besitta
gelatinerings-egenskaper. Även kan antagas, att glutinets
molekylaggregat sönderfalla i olika smärre delar därav.
Med avseende på kollagenets förvandling till
glutin förefinnas flera skilda teorier, vilkas närmare
relatering dock måste förbigås. Så mycket kan dock
sägas, att denna fråga ej ännu lösts på ett
tillfredsställande sätt. — I glutinet ingår bl. a, glutaminsyra,
fenylamin samt andra aminosyror, eller således de
samma som i äggviteämnena över huvud taget.
Limmet innehåller: glykokoll, argin, prolin, leuein,
glutaminsyra, alanin, histidin och asparginsyra.
Dessas förekomst varierar i procentuellt avseende
betydligt; och den kvantitativt bäst representerade av
dessa utgöres av glykokoll (cirka 16 %).
Äggviteämnenas elementära sammansättning är
ungefär följande:
Kol Syre Kväve Väte Svavel
50—55 % 19—24 % 15—17,6 % 6,5—7,3 % 0,3—2,4 %
Kollagenets eller glutinets medelsammansättning
är:
Kol Väte Kväve Syre+Svavel
50,3 % 6,7 % 18 % 25,0
Det är självfallet omöjligt att uppställa en kemisk
formel för antingen kollagenet eller äggviteämnena,
enär dessa bådas molekylära storlek ej kan
bestämmas. Sålunda kunna vi endast tala om t. e. ett
bestämt preciserat djurs kollagen som sådant samt
självfallet bestämma dess elementära
sammansättning, men detta är också allt.
Limmets fysikalisk-kemiska egenskaper. Glutinet
eller limmet bildar kolloidala lösningar, vilkas inre
viskositet är synnerligen stor, och denna stiger vid
en rätt så obetydlig koncentration av densamma i
förvånande grad. Om limlösningens temperatur
stiger, avtager däremot dess viskositet rätt betydligt.
Exempelvis kan nämnas, att om en limlösnings
temperatur höjes från 21°C till 35°C, avtager
viskositeten med 1 000 %! Limmet sväller i vatten och en
limlösning, vars halt utgör några få procent lim,
gelatinerar; limmet klumpar sig genom en del salters
inverkan (NaCl, MgS04, NH4j2S04), det företer lätt
skumbildningar, däremot uppvisar detsamma endast
kataforetiska egenskaper i obetydlig grad.
Limvattnets gelatinering är självfallet beroende av dess
koncentration samt av den temperatur, under vilken
gelatineringen äger rum. Limmets delvis hårda
massa övergår vid uppvärmning i flytande form, och
vid lämpligt temperaturfall stelnar den åter
(reversi-bilität). Genom inverkan av en del salter förlorar
limmet sin gelatineringsförmåga även i kallt vatten,
varvid trevärdiga metallers salter inverka mera än
2-värdiga samt dessa åter i högre grad än 1-värdiga
metallernas föreningar. Limmets ansvällning i vatten
åtföljes även av vissa tryckstegringskarakteristika.
Närvaron av utspädda syror befrämjar ansvällningen,
då däremot koncentrerade syror utöva motsatt
verkan. Ljuset motarbetar även limmets ansvällning,
enär härvid bildas formaldehyd, som förlänar limmet
en viss hårdhet. Kromsalterna, bikromaterna samt
kromalun verka även skadligt på ansvällningen.
Ge-latineringsprocessens intensitet lider av följande:
klorider, klorater, rodanater, nitrater, myrsyrans och
ättiksyrans alkalisalter, bensoe-, salicyl-,
valeriana-samt propionsyrans alkaliföreningar. Etylalkohol och
butylalkohol minska limmets gelatineringsegenskaper,
medan däremot metylalkohol och sockerföreningar
åter höja dfsamma. Klor förstör glutinet, men brom
gör limmet olösligt, jod har ingen inverkan på glutinet.
Såsom ett kuriosum må nämnas i detta sammanhang,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
