- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Kemi /
60

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

60

TEKNISK TIDSKRIFT

13 april 1929

kubikfot kväve eller 335 000 m3, vilket svarar mot
28 aggregat i drift med en dagsproduktion av c:a
420 ton kväve. Kalkkvävefabriken är byggd för
200 000 short tons kalkkväve per dygn, svarande
mot c:a 505 000 kg kalkkväve per dygn eller c:a
110 000 kg kväve per dygn. Då till förfogande står
420 000 kg kväve per dygn bindes c:a 26,5 % av
tillgängligt kväve. Riklig kvävetillgång finnes alltså.
Då 1 536 ugnar finnas svarar detta mot en
produktion per ugn och dygn på endast 330 kg kalkkväve
dvs. en omloppstid på nära tre dygn på ugnarna.

I Claudeanläggningen finnes ingen
klorkalcium-tork för torkning av luften, utan till varje apparat
finnas två vertikala cylindrar av litet format, vari
fuktigheten borttages. Min ciceron hade sig icke
konstruktionen bekant. Kompressorerna äro
kopplade två och två tillsammans och drivna av
gemensam motor på 400 hkr. Kompressorerna äro
levererade av Ingersoll Rand Co., som levererat 14
kompressorer med varvtalet 124 per minut, och Norwalk
Co., som levererat 16 kompressorer med varvtalet 138
per minut. Kväveledningarna äro utförda av plåt,
nitad i spiral, och levererade av American Sparrel
Pipe Co., Chikago, 111. I samma byggnad som
Claudemaskinerna äro också uppsatta 10 st.
luftkompressorer för salpetersyrefabrikens behov av
tryckluft för pumpning av syra. Byggnadens
storlek är 100 X 575 fot.

Ammoniakfabriken.

För överförandet av kvävet i kalkkvävet till
ammoniak finnas 56 kokare, vardera 8’ X 20’ av l1/4"
plåt. Kokarna fyllas med 8 000 pounds kalkkväve,
som nedsläppes direkt i kokaren i sodalösning. De
vid maischningen bildade gaserna utblåsas genom ett
rör i taket. Sedan ånga påsläppts, hålles avloppet
genom taket öppet en stund ytterligare. Två
upp-kokningar med efterföljande avblåsningar göras,
varefter tömning och ny chargering äga rum. Kokaren
fylles tre gånger per dygn, och omloppstiden är alltså
8 timmar. Högsta trycket vid uppkokningen är 12
kg/cm2.

För återvinnande av sodan i avloppsslammet
utblåses kokaren på insidan av roterande silar,
4’ X 6’ ø tillverkade av International Filtration
Company, vilka äro inmonterade till ett antal av 20
st. Den inre delen av silarna står under vakuum,
varvid sodaluten ursuges ur slammet. Silarna
rotera mycket långsamt. Kalken och kolet
kvarstannar utanpå silarna i form av fasta kakor, vilka
bort-transporteras med transportörer som avfall.

Salpetersyrefabriken.

Bränning av ammoniaken sker i sex olika
byggnader, med 116 brännare i vardera. Brännarna äro
utförda av aluminium och försedda med plana
platinanät 13" X 20" med elektrisk uppvärmning. Ingen

förvärmning sker av luft eller ammoniak, utan de kalla
gaserna ledas blandade in i elementen, som passeras
uppifrån och ned. Efter bränningen passera gaserna
ångpannor med enligt uppgift 25 pounds tryck (1,8
kg/cm2). För absorptionen av syran användas 24
torn, byggda av tegel. Tyvärr kände min ciceron
icke alls ti1.! något om ammoniak-, salpetersyre- och
liitratfabrikerna, varför jag icke kunde erhålla några
närmare upplysningar om storlekar och
konstruktioner på dessa avdelningar.

Ammoniumnitratfabriken.

I fem olika byggnader sker reaktionen mellan
salpetersyra och ammoniak. Ammoniaken från kokarna
går direkt in i kolonnapparater för utdrivande av
ammoniakgasen och ammoniak framställes sålunda
aldrig i vattenlösning. Saturneringen sker i
kontinuerliga saturatörer, sammanbyggda inom
tegelmurar så att den exakta konstruktionen var omöjlig
att se. Emellertid föres största delen av
salpetersyran till ett torn, genom vilket gaserna från
satura-törerna få passera. Från tornet rinner syran ned
till en saturatör och den däri bildade luten rinner
över till en eftersaturatör. Ammoniakgas insläppes
i båda saturatörerna, till vilka också salpetersyra
kan direkt tilledas. Storleken på saturatörerna
kunde jag icke erhålla någon uppgift om.

Den färdiga luten överföres i rörledningar till fem
andra byggnader, vari indunstning sker i öppna
pannor.

Muscle Shoals Plant nr 2 har en beräknad
kapacitet på 110 000 short tons ammoniumnitrat per år.
Karbidfabriken är byggd för 500 short tons per dygn,
kalkkvävefabriken för 200 000 tons kalkkväve per
år, ammoniakfabriken för 150 short tons ammoniak
per dygn och salpetersyrefabriken för 450 tons 50
%-ig syra per dygn.

För säkrandet av det omedelbara behovet av kraft
byggdes vid Plant nr 2 en ångkraftstation för 60 000
kW med tre 20 000 kW generatorer från
Westinghouse kopplade till tre ångturbiner. Dessutom
erhölls kraft på 30 000 kW från Gorgas-plant, vilken
byggdes av staten i anslutning till Alabama Power
Co’s redan befintliga kraftstation.

(Forts.)

RÄTTELSE

I bokanmälan, Electric Heating, i Kemi nr 7, sid. 51,
ha två st. tryckfel insmugit sig. Å rad 19 uppifrån står
"lågtemperatur- och högtemperaturvagnar" skall vara
"lågtemperatur- och högtemperaturugnar", å rad 4 från
slutet står "formler för beräkning av meddelanden" skall
vara "formler för beräkning av medelarean".

I bokanmälan Fixation of Atmospheric Nitrogen i sam-

ma häfte, sid. 52, rad 8 uppifrån, står "väteproblemet"
skall vara "veteproblemet".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:09:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929k/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free