Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
teknisk tidskrift
21 sept. 1929
vid strömavbrott, och som alltså alltid roterar med.
Slutligen kan man behålla svänghjulet och vid
eventuellt strömavbrott för hand inkoppla ångturbinen.
Tiden, innan rotorerna stanna, är ju mer än
tillräckligt lång för en sådan manöver.
Som jag förut nämnde, måste reservmatarpumpen
vid en vanlig högtryckspanna kunna startas inom 30
sek. Skulle den klicka, brännas rören upp. Om man
besinnar detta, hava de invändningar, som alltjämt
göras mot Atmospannans driftsäkerhet i händelse av
ett mankemang hos den ordinarie driftmotorn för
rotorerna, icke ringaste fog för sig.
Fig. 7 visar drivanordningen och fig. 8 visar
baksidan av pannan med dilatometrarna. A är
ångviss-lan och B utlösningsvikten för säkerhetsventilen.
Fig. 9 visar genomskärningen av en Atmospanna
med 3 rotorer för en avdunstning av 40 000 max.
50 000 kg ånga per tim., liksom den nu befintliga
avsedd för kolpulvereldning.
Fig. 10 visar dimensionsskisser å Atmospannor och
andra ångpannor för samma ångalstring.
Fig. 11 visar en av de ovannämnda pannorna i
elektricitetsverket i Mannheim. Jag har medtagit den
bilden för att påvisa det riskmoment, som finnes hos
högtryckspannor med stillastående tuber, utsatta för
hög värmebelastning. Under passagen genom tuberna
avdunstar en del av vattnet, och specifika
ångmängden hos emulsionen stiger följaktligen ju högre upp
den kommer i tuberna och blir störst i eldstadstaket,
vilket bildas av de innersta tuberna, som förena
över-och underpannorna. Här är också värmebelastningen
störst, då ju här även tillkommer värmeöverföringen
genom konvektion. Värmeöverföringskoeff. från
tubväggen till vatten- och ångemulsionen är relativt
låg och knappast större än 4 000 kal/m2t°C, en siffra,
som Münzinger, en av Tysklands experter på
området, räknar med. Enligt undersökningar vid
vattenrörpannor kan värmebelastningen på de i eldstaden
liggande tuberna uppgå till cirka 400 000 kal/m2t å
de mest ansträngda generatriserna av tuben, varvid
medelbelastningen å hela yttre omkretsen uppgår till
ca. 180 000 kal/m2t. Tuberna i högtryckspannor hava
vanligen en inre diam. av 40—45 mm och 7,5 mm
godstjocklek. Under antagande av 45 X 60 mm tub
och. nyssnämnda värmebelastning å yttersidan, blir
följaktligen värmebelastningen å motsvarande ställe
6 0
å inre tubväggen — X 400 000 = ca, 530 000 kal/m2t.
Temperatursprånget mellan tubväggen och emulsio-
a = Högtrycksöverhettare.
b = Vattenskärm,
c = Lågtrycksöverhettare.
d = Flänsrörsekonomiser.
e = Kotor.
Atmos-S. A. C. M. ånggenerator.
Ångtryck 100 kg/cm2.
Normal avdunstning 40 000 kg/tim.
Maximal „ 50000 „
Huvuddata:
3 rotorer d — 1,72 m, l — 5 m,
Höjd 15,8 m,
Bredd 8,5 m,
I.ängd 8,] m,
Golvyta 68,85 m.
Utan särskild Med särskild
vatten- och ång- vatten- och
ång-behållare behållare
Vattenvolym ..............................3,15 ms 7,40 m*
Ångvolym..........................................3,15 m3 7,40 m3
Totalvolym ....................................6,so m3 14,80 m3
Avdunstande yta ..................35,2 m3 46,00 m3
Fig. 9.
per min., som dessutom driver en centrifugalpump,
som uppfordrar vattnet till ett rörsystem i pannans
tak för dess kylning. Effektförbrukningen per rotor
är ungefär 1 hkr.
Å samma axel som likströmsmotorn finnes ett litet
svänghjul, sammansatt av 3 st. plåtskivor, vardera
med en diameter av 750 mm och en godstjocklek av 30
mm. Svänghjulets vikt är alltså icke större än cirka
325 kg. Som bevis för det ringa friktionsmotståndet
i lager och packboxar, kan jag nämna, att svänghjtilet
kan hålla rotorerna i drift ungefär 30 min., sedan
elektriska strömmen frånslagits. Skulle
strömavbrottet vara längre, kan man bekvämt draga rotorerna
för hand. I stället för svänghjulet kan man installera
en liten ångturbin, som automatiskt övertager driften
nen i röret blir alltså ^ = ca. 132°C. Om
4 000
värmeöverföringskoeff. vore större, så bleve
temperatursprånget i motsvarande grad mindre.
Värmeöverföringskoeff. till emulsionen kan emellertid icke vara
större än densamma till vattnet i tubens undre del,
ty då skulle röret hava lägre temperatur i
eldstads-taket än undertill vid vattnets inträdande i tuben.
Rören skulle följaktligen springa sönder nedtill och
icke i eldstadstaket, som i själva verket är fallet.
Vid vattnets inträde i tuben är det ännu icke
uppvärmt till kokpunkten och vid den ringa hastighet,
som vattnet där har (icke fullt 2 m per sek.) torde
värmeöverföringskoeff. mellan tuben och vattnet icke
vara större än ovannämnda 4 000 kal/m2t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
