Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 febii. 1930
BERGSVETENSKAP
29
HÖGFREKVENSUGNENS PLATS BLAND ANDRA I
SVERIGE ANVÄNDA UGNAR FÖR
STÅLFRAMSTÄLLNING.
Av bergsingenjör Claes Gejrot.
(Forts. fr. sid. 23.)
Högfrekvensugnen såsom färskningsugn.
Jämföres högfrekvensugnen med en sur
martinugn så måste man studera möjligheterna för
färsk-ning i densamma. Enligt Körber, Neuhaus ocli
Wever sker en ganska stark färskning redan under
nedsmältningen. Professor Körber anser t. o. m. att
högfrekvensugnens kvalitativt svaga sida just ligger
i att under nedsmältningen på grund av rotationen
badytans mittpunkt går blank och stålet där är
utsatt för så kraftig oxidation genom luftsyret, att man
efter nedsmältningen oftast har att göra med ett
överoxiderat bad. Fig. 8 visar dylik färskning vid ett
försök utfört av professor Körber.1 Enligt vad som
förut nämnts vid behandlingen av degelprocessen
torde vid riktig slaggtillsats faran för oxidation ej
vara stor.
H. Neuhaus beskriver försök, som han utfört, och
som gingo ut på att beskicka högfrekvensugnen med
flytande tackjärn •— framställt genom smältning av
skrot i kupolugn — och sedan slå till strömmen och
blåsa luft uppvärmd till 400° på badytan. Fig. 9
visar resultatet. På tiden varierande mellan 18 och
24 minuter kom man ned från tackjärnets kolhalt till
0,04 % C. Neuhaus tänker sig denna s. k. elektriska
bessemer använd särskilt för tackjärnsgjuterier, som
önska uppta stålgjutgodstillverkning. Om man
använder metall försmält i exempelvis kupolugn så
räcker en 300 kW ugn för framställning av ca 24—30
ton stålgjutgods pr dygn. Neuhaus har även gjort
försök med färskning under användande av malm.
Det tog vid detta försök 34 min., dvs. längre tid för
att komma ned från tackjärnets kolhalt till mjukt
järn. Före kolet oxideras även Mn, Si och Al och
det är ju klart, att man mycket lätt får att göra med
överoxiderat bad.
Desoxidationen försiggår dock ännu hastigare än
oxidationen. Stålet befrias från sin slagg och ny
sand, kalk, slagg tillsättes samtidigt med 0,5—1 %
ferromangan. Syrets omsättning med Mn sker
ytterst hastigt och de bildade desoxidationsprodukterna
avgivas av det roterande badet lika hastigt till
slaggen. Fig. 101 visar hur det i det överoxiderade badet
tillsatta manganet på några minuter tar hand om
syret, och hur desoxidationsprodukterna lika hastigt
utskiljas. Proven äro tagna ur badet, och man kan
ju ej analytiskt skilja på metall i oxid eller
metallform. Då badet blivit desoxiderat, sker återoxidation
vid fria badspegeln ganska långsamt, varför
desoxida-tionsmedel, som nu tillsättas, praktiskt taget legera
sig med badet, och tappning av felfri produkt
kan ske.
Vid Kaiser-Wilhelms instituts undersökningar med
högfrekvensugn ha framställts en serie kolfattiga järn,
som enligt martinugnspraxis gärna bli överoxiderade.
Tab. 8 visar analyserna på några härvid framställda
charger.2 Smältningen har här dock skett i basisk
degel. Stålet från samtliga charger har vid
företagna prov, utvalsning till rör och kalldragning av
dessa rör, visat sig felfritt. Det har här hela tiden
varit fråga om färskning och resultatet pekar absolut
på en rödskörsfri fullgod produkt. Jag framhåller
särskilt de 4 understa analyserna, som representera
i St. und Eisen 1926, sid. 1613.
1 St. und Eisen 1926, sid. 1644.
2 St. und Eisen 1926, sid. 1645.
Fig. 8. Färskning under smältning i högfrekvensugn.
Firskningsförsök i högfrekvensugn.
Fig. 9. Färskningsförsök i högfrekvensugn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
