- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Kemi /
73

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HAFTE 2

TEKNISK TIDSKRIFT

FEBR. 1930



REMI

Redaktör: Evert Norlin

UTGIVEN AV SVENSKA T t KN O IQ6FBRE NI NGE.N.

INNEHÅLL: Några forskningsresultat beträffande tvättning av linne- och bomullsväv med olika tvättmedel, av
docent Evert Norlin.

NÅGRA FORSKNINGSRESULTAT BETRÄFFANDE
TVÄTTNING AV LINNE- OCH BOMULLSVÄV MED
OLIKA TVÄTTMEDEL.1

Av docent Evert Norlin.

Tvättning av bomulls- och linnevaror skedde
tidigare i hushållen för hand med tillämpning av en
ganska likartad metod, varvid som tvättmedel
användes såpa eller tvål med tillsats av asklut eller
lutpulver.

Under de sista årtiondena har maskintvätt vunnit
allt större insteg och tvättmaskiner börja även
användas i hushållet hos mera burgna familjer. Samtidigt
har ett antal nya tvättmedelstyper och till dem
anpassade tvättmetoder kommit i bruk. I dessa nya
tvättmedel ingå ofta blekmedel, vilka äro avsedda att
underlätta rengöringen samt att nedsätta arbets- och
bränslekostnaderna vid tvättningen. Nu kunna dessa
blekmedel, om de ingå i för stor mängd, och
tvättmedlet i övrigt har olämplig sammansättning, verka
frätande på kläderna och i hög grad nedsätta deras
hållbarhet. Likaledes kan den gamla hedervärda
såpan, om den tillverkas av olämpliga feta oljor,
framkalla ett betydande angrepp på fibermaterial.

Vidare kan det inträffa, särskilt om tvättningen
sker i hårt vatten, att fällningar uppkomma på
tvättgodset, som göra kläderna styva och sträva och giva
dem ett gråaktigt utseende. Vid större halt
utfällning har man ansett troligt, att klädernas förslitning
vid användning blir större.

Det förråd av linne- och bomullsvaror, som befinna
sig i allmän och enskild ägo inom landet och vilka
måste tvättas, representerar stora ekonomiska
värden. Enligt uppskattning av sakkunnig uppgår
värdet av vissa statliga och kommunala institutioners
vitvaruförråd till 12—14 millioner kronor, och det
enskilda innehavet torde kunna uppskattas hava ett
värde av 500—600 mill. kronor.

Dessa olika omständigheter hava medfört, att
tvätt-ningsproblemet blivit mycket aktuellt, vilket gjort,
att ett stort antal arbeten utförts i syfte att studera
tvättningsprocesserna, införa möjliga förbättringar
och erhålla kontroll av levererade tvättmedel. Ett
svenskt bidrag härtill har lämnats genom en vid
Statens provningsanstalt under ären 1924—1929 utförd
ingående undersökning av tvättningsproblemet. Un-

i Föredrag’ i avdelning för kemi och bergsvetenskap den 10
oktober 1930.

dersökningen är utförd under min ledning av
civilingenjör Karl-Ivar Skärblom. Därjämte har förste
avdelningsingenjören Sigurd Köhler tagit verksam
cel i densamma genom att göra vissa förarbeten,
biträda vid uppgörande av arbetsprogram och utföra en
del speciella utredningar.

En detaljerad redogörelse för hittills utförda
arbeten är publicerad som nr 100 i
Ingenjörsvetenskapsakademiens handlingar "Undersökningar över
tvättmedels inverkan på bomulls- och linneväv" av Evert
Norlin och Karl-Ivar Skärblom.

Om tvättning i allmänhet.

Vid all tvätt, såväl hand- som maskintvätt, omfattar
tvättningen följande arbetsmoment: blötläggning,
egentlig tvättning, sköljning samt avvattning och
torkning.

Blötläggningen har till ändamål att bortskaffa luft
från den torra väven och grundligt genomfukta den
samt att lossa eller lösa upp sådana föroreningar som
äro lätta att avlägsna. Vid blötläggningen nedlägges
väven i kallt vatten eller i kall tvättmedelslösning.
Den får icke ske i värme, ty vid högre temperatur
kunna vissa föroreningar så fixeras på
fibermaterialet, att de bliva svåra att avlägsna vid den följande
egentliga tvättningen. Tvättgods underkastas
blötläggning kortare eller längre tid alltefter
föroreningarnas natur och tvättmetoden i övrigt.

Ben egentliga tvättningen utföres i värme vanligen
med nyberedd tvättmedelslösning, mera sällan i
samma lösning, som använts vid blötläggningen. Vid
tvättningen erfordras en viss mekanisk bearbetning,
t. e. genom skrubbning på tvättbräde i hushållen och
behandling i roterande trummor i tvättmaskiner vid
maskintvätt, men denna mekaniska bearbetning får
icke drivas för långt, ty då uppstår påtaglig slitning
av tvättgodset.

Tvättmedlens förmåga att avlägsna föroreningar,
rengöringsförmågan, är beroende såväl av
tvättmedlens sammansättning och den använda tvättmetoden
som av föroreningarnas beskaffenhet. Med hänsyn till
det sätt, varpå föroreningarna under tvättningen
avlägsnas från tvättgodset, kunna de indelas i följande
grupper:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:10:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1930k/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free