Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 10. Okt. 1931
- Faraday
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FARADAY.
Knappast något exempel kan framdragas, som
bättre klarlägger den intuitiva begåvningens art
och betydelse på det tekniskt-vetenskapliga området
än MICHAEL FARADAY. Den brittiska inriktningen
mot empirism är ett axiom och Faraday ett gott
belägg härför -
bokbindarlärlingen, som blev
grundläggaren av den
moderna elektrotekniken -
men just på det
elektrotekniska området har
England genom
Faraday’s efterföljare i viss
mån jävat tesen om den
empiriska begränsningen.
Knappast något lands
vetenskapliga historia kan
uppvisa ett motstycke
till konstellationen
FARADAY - MAXWELL -
HEAVISIDE: Faraday den
överlägsne och
outtröttlige experimentatorn,
Maxwell och Heaviside
hans föga mindre
överlägsna efterföljare på
det teoretiska området.
För eftervärlden står
Faraday måhända främst
som upphovsman till den
moderna åskådningen av
det magnetiska fältet och
upptäckare av den
elektromagnetiska induktionen. För oss, som ofta
nog i de elektrotekniska
läroböckernas inledningskapitel få åtnöja oss med
några korta rader med namnen OERSTED, AMPERE,
FARADAY och kanske ännu några andra, är det ej
lätt att rätt tillmäta var och en av dessa pionjärer
hans förtjänst eller att över huvud taget göra oss ett
begrepp om det omfattande arbete, som ligger bakom
de till synes enkla grundläggande rön och teorier,
som vi hava dessa föregångsmän att tacka för. Gå
vi något tillbaka i tiden och granska en bok något
decennium före sekelskiftet, börja vi få ett klarare
begrepp om Faraday’s insatser på olika områden.
Skulle det till sist falla någon in att ägna tid och
intresse åt studiet av Philosophical Transactions
åren 1831-1852, skulle han sannolikt få ett
överväldigande intryck av mannens outtröttliga
forskningsbegär och geniala arbetsmetoder inom alla
grenar av den tidens mest aktuella fysiska och kemiska
vetenskaper.
Betecknande för
Faraday’s empiriska läggning
är hans egen skildring
från ungdomsåren,
därvid han omnämner sin
förkärlek för
vetenskapliga försök: – "facts
were important to me.
I could trust a fact and
always cross-examined
an assertion. So when
I questioned Mrs M:s
book by such little
experiment as I could find
means to perform and
found it true to the
fäets as I could
understand them, I felt I had
got hold of an anchor in
chemical knowledge and
clung fast to it." Här
har han i själva verket
i få ord karakteriserat
hela arten av sitt
ingenium och dess insats.
De försök, vilka ledde
till upptäckten av
lagarna för den
elektromagnetiska induktionen,
påbörjades 1831. DAVY:S
försök med alstring av elektriska ljusbågar över
kolspetsar ledde till tanken att utnyttja denna nya
ljuskälla för kommersiellt bruk. Härav följde
spekulationer på skilda håll över problemet att
"förvandla magnetism i elektricitet" som man på vissa
håll felaktigt uttryckte saken. I augusti samma år
hade Faraday’s försök fortskridit så långt, att
alstring av elektromagnetisk kraft i ledare inom
magnetiska fält kan anses principiellt klarlagd, men
Faraday fortsatte ännu i flera år sina
undersökningar för verifiering och utveckling av de vunna
resultaten. Härunder befästes framför allt hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:12:08 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931e/0173.html
