Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19 DEC. 1931
MEKANIK
165
0,0522
6asko\
Magert kol
eldstaden, en för bränslet
ifråga karakteristisk
upplysning. Det
observerades vid försöken att
kokskolet förbrändes med
ungefär den luftmängd, som
överslagsvis beräknats.
Gaskol använde en längre
förbränningstid än
antra-cit, således också mera
luft än denna. Magra kol
och antracit förbrändes
hastigare, varvid således
mindre mängd luft åtgick
än vid förbränning av
samma mängd kokskol. Ju
högre kolbädden var, desto
mindre var luftbehovet,
som icke ökades i samma
grad som belastningen
steg. I vilken grad
medel-luftöverskottet var en
funktion av rostbelastning,
kolkvantitet och
kolbädds-höjd framgår av fig. 8. På detta diagram är varje
försök representerat av en punkt. Alla punkter från
försök med samma kolbäddshöjd och samma
kolkvalitet förenade med varandra uppvisa grupper av
kurvor för samma kolbäddshöjd, så placerade i
diagrammet, att kurvorna för kol med högre
gas-halt ligga högre än för gasfattiga kol. Grupperna
visa gentemot varandra en sådan belägenhet, att vid
högre kolbäddshöjd ett mindre luftöverskott är
nödvändigt (jfr G 100 och G 75). Vidare har kunnat
fastställas, att minsta luftöverskott förefinnes vid
en belastning av 130-140 kg/m2tim. Kurvaformen
vid låga belastningar kan bero därpå att vid låg
belastning en lägre temperatur är rådande i
eldstaden än vid högre belastningar. Tändlinjen stiger i
förra fallet icke så hastigt och därav följer ett högre
luftöverskott. Om alla försök hade startats vid
samma temperatur, så skulle kurvorna hava erhållit
en flackare form, såsom visas av de streckade
kurvorna å diagrammet. Spridningen hos enstaka
försökspunkter förklaras av oregelbundenheten i
eldningsledningen, olika utbränning, överdriven
lufttillförsel osv., vilket icke kunnat undvikas.
De erhållna förbränningskarakteristikorna
uppvisa ett sådant utseende, att förbränningsförloppet
med stor sannolikhet kan uttryckas matematiskt.
Förbränningskarakteristikan för antracit liknar
sålunda en sinuslinje, för magra kol en parabel;
karakteristikan för gaskol är sammansatt av två räta
linjer, av vilka den ena, representerande den första
delen av förbränningen är parallell med abskissan,
under det att den andra bildar vinkel med abskissan.
För kokskol bildar karakteristikan med nöjaktig
noggrannhet en rätvinklig triangel, med hypotenusan
på abskissan, De å fig. 9 visade
förbränningsdia-grammens inneslutna ytor motsvara den C-vikt, som
befinner sig i ett jämnt skikt på en kedjerost.
Antages att det ligger G kg kol på en kedjerost och
skall B kg kol förbrännas pr tim., så är grundlinjen
i det förenklade förbränningsdiagrammet Z2 - 3 600 .
C1
sek. Storleken av C-omsättningen = Cs vid en
B
Antracit
Fig. 9.
viss tidpunkt Z erhålles av förbränningstiden Z2 och
mängden Gc (% C . G) kan beräknas av följande
matematiska uttryck för förenklad karakteristika:
1) för gas kol
-4 ^ X>
C8 = -’- - c kg/sek för den första fjärdedelen av
för-Z2
"1 C^ 1*7 r7\
- . v . _ ?Å.-JL_-
2
bränningstiden och C. = _
0,75 Z2
stående delen av förbränningstiden,
2) för kokskol
5 . G . Z
Cs = -=A- kg/sek för stigande värden
för den åter-
och C, ==
- kg/sek för fallande värden
- cos Z) kg/sek.
0,3 . Z22
3) för magra kol
3 Gc T 4
^S ^^rjT \ 7"~2
" Z/2 l_ />2
4) /or antracit
c-=r’<
^2
På detta sätt kan luftmängden beräknas för vilket
som helst skede av förbränningsförloppet och för
vilket som helst tvärsnitt av kedjerosten.
Av under försöken gjorda mätningar över
motståndet i kolbädden kan man beräkna den luftmängd,
som vid l mm motstånd genomgår kolbädden pr
ytenhet. Av förhållandet mellan denna
"enhetsluftmängd" och det teoretiska luftbehovet är det
nödvändiga draget i eldstaden resp. trycket å
förbränningsluften bestämd. Man kan sålunda beräkningsvägen
i st. f. försöksvägen injustera en kedjerosteldning.
Werkmeister framhåller till slut att sorteringen
med all sannolikhet utövar ett stort inflytande å
förbränningskarakteristikornas utformning, varför
fortsatta försök med andra sorteringar än den i
tabell l angivna äro nödvändiga. De redan vunna
resultaten äro dock i så hög grad upplysande, att
de kunna tjäna som underlag för en rationell
utveckling av eldningsanordningarnas konstruktion och
som rättesnöre för en målmedveten eldningsledning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
