Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 AUG. 1931
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
111
städes måste sprängas. Muddringen., som utfördes
under tiden juni-dec. 1924, kunde verkställas med
enskopsmudderverket Ettan, som under denna tid
muddrade ca 9000 m3. De möjliga
muddrings-dagarna voro 7 till 23, i medeltal 18 dagar pr månad,
och medeleffekten var 73 m3 pr dag.
Endast vid 2 st. av de 9 st. hamnar på västra, södra,
östra och norrlandskusterna, vilka kommit till
utförande till den l juli 1925 - nämligen vid
Hunnebostrand och Veijern - hava sålunda förhållandena
verkligen visat sig vara så gynnsamma, att de svarat
mot dem, med vilka fiskehamnskommissionen räknat.
Vid de övriga 7 st. - Glommen, Gislöv, Östra
Torp, Kivik, Hellevik, Nogersund och Gårdskär -.
hava däremot stora avvikelser ägt rum mellan
verkligheten och de av kommissionen antagna
gynnsamma förutsättningar för muddringsarbetena, vilka
denna hade lagt till grund för sina uppskattningar.
Orsakerna till dessa avvikelser hava huvudsakligen
varit följande. Dessa hamnars belägenhet på öppna
kusten utan skydd av öar, skärgård eller brytande
grund har icke medgivit möjlighet att muddra och att
gå ut till sjöss och lossa muddret under så stort antal
dagar i månaden - i medeltal 22 - som
fiskehamnskommissionen antagit.
Vid flertalet av hamnarna på såväl västra, södra
och östra som på norrlandskusten hava därtill
bottenförhållandena varit vida svårare att muddra i än uti
"sand, lera eller lösare kalksten", med påföljd att
den av kommissionen påräknade effekten av 300 m3,
resp. 200 m3 muddrad och lossad muddermängd pr
dag icke kunnat uppnås. Icke blott de mycket
svårare bottenförhållandena utan även de ringa djup
under v. y. av 2 och 2,5 till 3,5 m, till vilka man
skulle muddra vid fiskehamnarna, hava medfört, att
väsentligen lägre dagseffekt uppnåtts. Mudderverk
avsedda för muddringar till endast 2 till 3,5 m djup
under v. y. kunna svårligen fås "minst lika goda"
till verkningsgraden som såd.ana, vilka skola muddra
till 6 å 8 m under v. y. såsom vid de av Monberg
utförda muddringsarbetena i Trälleborg, som åberopats
av fiskehamnskommissionen. Det är givet att
skop-ramens längd och skopkedjans antal skopor måste,
vid bibehållande av för muddringen lämplig lutning
för ramen, bliva betydligt mindre - högst ungefär
hälften till två tredjedelar – för mudderverk avsedda
för så ringa muddringsdjup som 2 till 3,5 m i st. f.
6 å 8 m under v. y. Och körhastigheten hos
mudder-verken eller antalet skopor pr minut kan, vid lika
beskaffenhet av muddringsbottnen, icke vid de förra
bliva större utan säkerligen mindre än vid de senare.
Vidare medgiva de ringa djupen för hamnarna
endast mindre bogserbåtars användning för muddrets
utförande till sjöss, än när de större djupen i
hamnarna göra det möjligt att använda större och
kraftigare bogserbåtar.
På grund av alla dessa omständigheter har en helt
annan tidsåtgång krävts för muddringsarbetenas
utförande än den av fiskehamnskommissionen antagna.
MODIFIERADE TYPER AV GRAVITATIONSDAMMAR UTSATTA FÖR UPPTRYCK.1
I det följande behandlas några modifierade typer av
gravitationsdammar, vilka antagas besitta egenskaper,
som innebära både säkerhet och ekonomi, jämförda med
de vanligen brukliga. Många av konstruktionsdetaljerna
hava redan använts i praktiken, några hava beskrivits
endast i publikationer, som icke äro lätt tillgängliga, och
i ett fåtal fall omfatta ritningarna författarens egna
förslag. Varje dammläge erbjuder ett specifikt problem,
och då många faktorer inverka på dammarnas säkerhet
torde man kunna förvänta att följande data samlade i
koncis form skola vara nyttiga vid analysering av
konstruktionsproblemen, så att största säkerhet uppnås vid
en viss kombination av förutsättningar.
Ett typiskt gravitationsdammstvärsnitt har en
säkerhetskoefficient som är något över ett. Icke desto
mindre har erfarenheten visat, att dessa dammar med få
undantag framgångsrikt kunnat motstå de påkänningar
som de varit underkastade,
Ingen gravitationsdamm konstruerad för ett skäligen
antaget upptryck och byggd på god grund har någonsin
rasat. Ett fåtal dammar konstruerade utan hänsyn till
upptryck hava förstörts. I de flesta, om icke i alla, av
dessa senare fall befanns upptryck vara en av de
huvudsakliga orsakerna till den olyckliga utgången. Man
synes icke kunna undgå den slutledningen, att om en
massiv gravitationsdamm skall vara säker, så måste
den konstrueras för ett icke för snävt tilltaget upptryck,
såvida icke positiva och osvikliga medel äro tillgängliga
för att hindra ett farligt vattentryck under eller inuti
dammen. Sådana medel måste givetvis fortsätta att
funktionera perfekt under byggnadens hela livstid, om
säkerheten icke skall förminskas.
i Ur en artikel av FRED A. NOETZLI i Engineering
News-Record 4/12 1930.
Det har diskuterats mycket på senare tid rörande
tillbörlig hänsynstagande till upptryck vid konstruktion av
dammar. Författaren anser, att elimineringen av en
avsevärd del av upptryckskraften på sätt som
åstadkommes med de modifierade dammtyper, som beskrivas i det
följande, är att föredraga framför en riktig bestämning
av upptrycket på den vanliga gravitationsdammtypen.
I fig. l-10 belyses en påtagligt logisk utveckling steg
för steg av gravitationsdammtypen från den enorma
mur-verkssektionen brukad av de gamla kaldeiska, egyptiska
och romerska ingenjörerna ("Some Dams of the
An-ciens" av Charles Prelini, Eng. News-Rec. 6 okt. 1921)
till de moderna tunna armerade betongdammarna av
Ambursen- och mångvalvstyperna, ibland kallade för
hål-gravitationsdammar. Uppmärksamheten fästes särskilt
vid en övergångstyp av massiva dammar, i vilken
upptrycket avsevärt reduceras genom stora dräneringsytor
belägna mellan de vertikala elementen i dessa dammar.
Denna partiella eliminering av upptrycket i dessa
modifierade typer icke endast minskar en av de största
riskorsakerna i den vanliga gravitationsdammen utan
lyckligtvis också kostnaden.
Fig. l visar en typisk profil av en murverksdamm
såsom den konstruerades (och byggdes för en 3000-4000
år sedan. Dammens vidd vid basen är 3 till 4 gånger
dess höjd. Fig. 2 visar en tvärsektion av en typisk
massiv gravitationsdamm av nutida konstruktion.
Tjockleken vid basen är 0,73 gånger höjden, medgivande 50 %
upptryck vid uppströmssidan avtagande mot O vid
ned-strömssidan.
I fig. 3 framställes en horisontalsektion genom en
vanlig rak gravitationsdamm. Vertikala byggnadsfogar med
15 m inbördes avstånd dela dammen i vertikala delar,
vilka gjutas den ena nrot den andra. Betongens
krympning öppnar vanligen fogarna något, men läckage förbind-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
