- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen /
92

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 27 febr. 1932 - Notiser - Internationell kongress för djupborrningsteknik - Reseberättelse - Världens största vattenturbiner - Ved- och träkolseldade värmeledningspannor - Verkningsgraden hos kolpulvereldade ångpannor - Gummibeläggning medelst besprutning - Statsunderstödd halmpappstillverkning? - Svenska spårvägsföreningens årsmötesförhandlingar år 1931

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

under innevarande år utgiva en årsbok liknande den
som utkom till kongressen i Paris år 1929.

Reseberättelse. Följande reseberättelse har inkommit
till tekniska högskolans bibliotek, där den finnes
tillgänglig för studium: Carl Hammarskjöld,
Reseberättelse. Några aktuella problem inom amerikansk
automobilteknik. Iakttagelser under vistelse i Amerikas
förenta stater våren 1931. Skövde den 1 juli 1931. 4:o.
(Maskinskrift.) 64 sid. (plus 2 sid. förord), vari
inräknats 18 fig. (diagr. och fotogr.).

Världens största vattenturbiner. I det i häfte 7, sid.
73, under ovanstående rubrik givna referatet av en
uppsats i Wasserkraft-Jahrbuch 1930/1931 återgavs genom
ett förbiseende även en felaktig uppgift. Som bekant
utföras nämligen de båda turbinerna till Vargön med
en diameter av 8 m, ej med resp. 7 och 8 m, som i
uppsatsen angavs.

Ved- och träkolseldade värmeledningspannor.
Ingenjörsvetenskapsakademien har i dagarna utgivit ett litet
häfte "Råd och anvisningar för eldning av gjutna
sektionspannor med träkol och ved".

För att befrämja användningen av inhemska bränslen
i värmeledningspannor har akademien tillsatt en
särskild "Vedeldningskommitté", i vilken även statens
bränslekontrollerande organ, fabrikantintresset och andra
sakkunniga äro representerade. Kommitténs arbeten ha
under den förflutna hösten på grund av den ekonomiska
situationen inriktats på möjligheterna att med
nöjaktig ekonomi elda med träkol eller ved i befintliga
pannor, utan att dessa behöva underkastas några
genomgripande ändringar. För att komplettera tidigare
erfarenheter ha rätt omfattande undersökningar utförts,
vilka ligga till grund för de nu utkomna anvisningarna.

I en allmän avdelning behandlas träkolens och
vedens egenskaper, deras fördelar och olägenheter samt
hur dessa senare genom tämligen enkla åtgärder kunna
reduceras. Av särskilt intresse är kanske den
upplysningen, att även ganska sur ved kan förbrännas minst
lika ekonomiskt som mycket torr sådan. Vedens
grovlek spelar vid vissa panntyper större roll än vid andra;
i en del pannor kan man med fördel elda med gallringsved.
Vidare inskärpes nödvändigheten av att täta alla
luft- och gasläckor – för övrigt ett betydelsefullt kapitel
även vid kokseldade pannor.

De vanligen förekommande panntyperna ha sammanförts
i fem grupper, och för varje grupp lämnas för
såväl träkols- som vedeldning dels anvisningar om
lämpliga åtgärder, dels regler för själva eldningen.

De inhemska bränslenas konkurrenskraft gentemot
importbränslen är naturligtvis olika i olika trakter. För
att i ett enskilt fall bedöma denna fråga fordras en
priskalkyl, för vars uppgörande några vinkar givas.

Det är att hoppas, att de sålunda påvisade möjligheterna
skola stimulera många pannägare att övergå till
ved- och träkolseldning, till båtnad för skogsskötseln och
för handelsbalansen.

Verkningsgraden hos kolpulvereldade ångpannor står
i ett visst förhållande till kolpulvrets kornstorlek.
Enligt en uppsats av E. E. Tenney i Transactions of the
American Society of Mechanical Engineers (15 jan.
1932) hava i detta avseende jämförande prov företagits
via en Babcock & Wilcox-panna i Cahokiaverket, varvid
under oförändrad belastning av eldytorna och malverket
ändringar gjordes i malningsfinheten. Kornstorleken
bestämdes medelst siktning genom en sikt med maskor
om 0,074 mm (200 mesh). Om den andel av kolpulvret,
som passerade genom sikten, ökades frän 50 till 75 %,
ökades samtidigt pannans verkningsgrad med ca 2 %.
Halten av brännbara ämnen i flygaskari minskades
därvid med ca 5 %. En längre driven nedmalning av kolen
medför emellertid en ökad kraftförbrukning. Den
ekonomiska gränsen för nedmalningen vid anläggningen i
fråga låg vid en kornstorlek som motsvarade ett
passerande av 55 % av materialet genom 200-sikten.

Gummibeläggning medelst hesprutning. Sedan
numera gummimjölksaft (latex) börjat utföras från
produktionsorterna, har man erhållit en bekväm metod för
beläggning av kärl o. a. föremål med gummi.
"Compressed Air Magazine" (febr. 1932) beskriver en för detta
ändamål avsedd apparat, närmast påminnande om en
vanlig färgspruta. Den latex som användes för
beläggningen stabiliseras med ammoniak och blandas i ett
målverk med bindemedel, svavel och färgämnen. Före
besprutningen rengöras alla ytor noga t. e. med
sandblästring. Medelst apparaten kan man på kort tid erhålla
beläggningar av tjockleken 1/32 till 1/16 tum genom att
spruta lager på lager, som få torka successivt. Efter
besprutningen kan vulkanisering ske enligt en metod
som säges ställa sig mycket enkel.

Statsunderstödd halmpappstillverkning? I motion
i första kammaren (nr 100) har herr Thulin hemställt
om utredning i och för stödjande genom lån av en
halmpappfabriks anläggande i Östergötland.

Det svenska jordbruket har ett årligt halmöverskott
av mellan 400 000 och 800 000 ton, för vilket hittills ingen
lämplig användning funnits. Det har under senare år
ofta ifrågasatts, om icke någon del av detta överskott
skulle kunna tillgodogöras genom tillverkning av
halmcellulosa i likhet med vad fallet är i exempelvis
Holland. Särskilt aktuell har denna fråga varit i de
spannmålsodlande provinserna par préférence, Skåne och
Östergötland. Östergötlands läns hushållningssällskap
tillsatte för några år sedan en kommitté för utredning
av frågan. Man kom härvid till resultatet, att vid ett
halmpris av 2,5 öre pr kg jordbrukarna skulle erhålla
en nettoinkomst av 50 kr. pr tunnland. I slutet av förra
året bildades föreningen Östergötlands kooperativa
halmförädlingsindustri, som har till ändamål att verka för
halmöverskottets tillvaratagande enligt de gamla, i
utlandet beprövade metoderna. Den minsta anläggningen
man kan tänka sig är en redan planlagd fabrik för en
årlig tillverkning av 4 500 ton halmpapp, för vilken
anläggningskostnaden skulle uppgå till 850 000 kr. Det
framhålles i motionen, att det är synnerligen tvivelaktigt,
om det planerade företaget kan komma till
stånd utan statshjälp.

I detta sammanhang förtjänar det erinras om att
kommerskollegium i ett under fjolåret avgivet yttrande
anförde, att möjligheterna förefölle ovissa att för
räntabla pris, som tillika möjliggjorde gottgörelse för
halmen, vinna avsättning för halmcellulosaprodukterna.
Kommerskollegium utesluter dock icke möjligheten, att
statens stöd till den enskilda företagsamheten i vissa
fall kan vara befogat, då det gäller startande av en
halmcellulosaindustri.

Svenska spårvägsföreningens årsmötesförhandlingar
år 1931
hava nyligen utkommit i tryck. Raden av
uppsatser inledes med en översikt av utvecklingen av
spårvägstrafiken och stadens omnibustrafik i Malmö av
direktör Einar Hultman. Ordföranden i styrelsen för
Stockholms spårvägar J. A. Wallin har i uppsatsen
"Staden-lokaltrafiken-allmänheten" speciellt skildrat
aktuella stockholmska trafikproblem. Maskiningenjör E.
Grotte redogör för de tekniska och ekonomiska
resultaten av likriktarinstallation i Saltsjöbanans kraftstation,
varigenom avsevärda ekonomiska fördelar vunnits.
Spårvägschefen E. Lange har i uppsatsen "Reshastigheten vid
spårvägar" gjort en undersökning av de medel som stå
till förfogande för höjning av reshastigheten, vilken
fråga numera genom den ökade konkurrensen från
omnibusarnas sida blivit särskilt aktuell. De anförda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:13:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free