Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen / 213 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 21. 21 maj 1932 - Olja eller bensin, av Evert Norlin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Vid tillräcklig1 uppvärmning eller förvärmning sjunker viskositeten så
mycket, att dessa tjockare oljor kunna förstoftas i motorer liksom den
lättflutna solaroljan.

Då det gällt att uppställa leveransbestämmelser för motorbränslena, har
man på grund av deras stora olikhet använt specifikationer, som hänföra sig
till varje bränsleslag för sig. Härvid kan man icke i specifikationer inrymma
många egenskaper, icke ens de viktigaste, utan man måste med hänsyn
till praktiska förhållanden, handelsbruk och provningsmetoder giva
specifikationerna så stor omfattning, som just motsvarar säkerställande av
lämplig kvalitet.

Normerna, för bensin innehålla
bestämmelser rörande specifik vikt, renhet, neutral
reaktion, korrosionsprov på koppar, järn, zink samt
destillationsprov.

Om dessa bestämningars praktiska betydelse torde
icke något särskilt vara att säga utom beträffande
korrosionsprovet. Det har visat sig, att bensin, som
framkallat avsättningar i motorer och angripit
ventilsäten m. m., givit starkt utslag vid
korrosionsprovet, särskilt ifråga om svavelreaktion på
koppar.

Denna specifikation säger intet om värmevärde,
ingående grupper av kolväten och
knackningsegenskaper, men bestämning härav kräver mera
omfattande och dyrbara undersökningar, vilka i praktiken
som regel icke äro behövliga.

För de tunna motoroljorna ingå i specifikationer
bestämmelser angående: renhet, flampunkt,
viskositet, stelningspunkt och värmevärde. Om allt detta
är intet särskilt att säga, men om oljan, trots att
den fyller bestämmelserna, skulle krångla i en motor
av känslig typ, torde en bestämning av kol- och
vätehalterna ge god upplysning. Om vätehalten i
förhållande till kolhalten är relativt låg, så kan oljan

Fig. 12. Bild från Nynäshamn med både asfaltdestillationsverket och krackanläggningen.

Fig. 13. Interiör av krackanläggningens kontrollhus.

visa sig olämplig som motorolja, en högre vätehalt
underlättar explosionsförloppet.

Vid de tjocka motorbrännoljorna, vilka kräva
förvärmning vid förstoftningen, måste fordringarna på
renhet i vissa avseenden sänkas mot vid de tunna
brännoljorna. Medan oljorna endast få innehålla
låga halter aska och vatten, kunna vid de fyra
kvaliteterna tolereras asfalthalter av resp. 0,5, 2, 4 och
12 % enligt British Engineering Standards Association.

Är det fråga om att med hänsyn till egenskaper
och tillgång bedöma hur de olika slagen av
motorbränslen kunna komma att lyckas i den inbördes
konkurrensen, synes det först och främst som om
det mest lättflyktiga motorbränslet bensin och de
tjocka dieselbrännoljorna äro huvudkonkurrenter.
Jämfört med dem torde mellanoljorna i längden
komma att få en mera underordnad betydelse.
Skulle nämligen en större efterfrågan uppkomma
tack vare viss motorkonstruktions snabba utveckling,
kommer snart deras pris att närma sig bensinens,
och då har den nya motorn ifråga om bränslekostnaden
förlorat sitt övertag, vilket ju icke utesluter
att motorer för dessa mellanoljor kunna
erbjuda andra fördelar framför motorer
för bensin och tjocka brännoljor.

Bergoljetillgångar och ersättningsmedel.

Våra nu använda motorbränslen äro
bergoljeprodukter. Om man ser på den
så starkt stegrade utvinningen av
brännolja de sista 10–20 åren, frågar
man sig helt naturligt: Hur länge
skola oljetillgångarna i världen räcka?
År 1920 gjorde Stebinger vid U. S. A.
Geological Survay en uppskattning av
världens bergoljetillgångar och kom till
den ganska låga siffran av 43
milliarder fat. Vore den siffran riktig just
nu, skulle med nuvarande produktion
av ca 1,5 milliard per år förråden
tömmas på 30 år. U. S. A. har som
bekant icke farit sparsamt fram med sina
naturtillgångar, och denna siffra väckte
stort uppseende. Staten tillsatte en
Federal Oil Conservation Board.
Under samarbete med denna institution

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>