Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen / 268 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 27. 2 juli 1932 - Notiser - Brandteknisk klassindelning med hänsyn till brandsäkerhet hos byggnadskonstruktioner m. m. - Ett »tekniskt museum» vid Marma såg - Svetsningskurser i landsorten - Rök- och gasskyddskurser - Tekniska föreningen i Gävle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Brandteknisk klass	Beteckning	Brandprovningstid	Vattenbesprutning
Brandsäker klass A . . .	BrsA	8 tim.	8 min.
Brandsäker klass B . . .	BrsB	4 tim.	4 min.
Brandsäker klass C . . .	BrsC	2 tim.	2 min.
Brandhärdig klass D . . .	BrhD	1 tim.	1 min.
Flamskyddad klass E . . .	FlsE	1/2 tim.	1/2 min.

Brandprovningstemperaturen stegras i det närmaste
enligt den normala temperaturstegringskurvan, som
karakteriseras därav, att ugnstemperaturen efter 5 min.
är 540 °C, efter 10 min. 700 °C, efter 1 tim. 925°C, efter
4 tim. 1 150 °C och därefter hålles konstant under
återstående provningstid upp till 8 tim. Bärande konstruktioner
belastas under prövningstiden med en last, som
motsvarar vad som normalt kan ifrågakomma i byggnad.

Till ledning för byggnadsnämnder och myndigheter
kommer statens provningsanstalt att utgiva förteckning
över sådana byggnadsmaterial och konstruktioner, som
undergått provning eller på annat sätt undersökts,
varvid angives den klass, till vilken materialet eller
konstruktionen hänföres.

Ett "tekniskt museum" vid Marma såg. I maskinsalen
vid Marma såg finnes inrättat ett litet museum,
som rymmer några verkliga dyrgripar. Vid tidpunkten
för byggandet av Ljusnans sulfatfabrik, som ligger
omedelbart intill sågen, anträffade ingenjör Carl E.
Söderbaum ute på en backe ett par elektriska maskiner,
som sågo misstänkt gamla ut. De tillvaratogos då och
blevo så småningom identifierade som Sveriges äldsta
generatorer. Sedan maskinernas förnämliga karaktär
sålunda fastställts, lät direktör G. J. Versteegh i sågens
maskinsal inrätta det lilla museum, som synes å vår bild.

Marma sågverk erhöll sin första elektriska
belysningsanläggning år 1876, bestående av två (till höger
å bilden synliga) från Frankrike importerade
Grammemaskiner, vilka lämnade ström till var sin båglampa.
År 1884 installerades en Wenströmmaskin (till vänster
å bilden) med tillverkningsnummer 10 för matning av
de då nymodiga koltrådslamporna. För den tidstrogna
monteringen svara de båda maskinmästarna Israelsson
s:r (verksam vid sågen 1861–1915) och j:r. Överst till
höger å instrumenttavlan synes en gasoljelampa av den
typ, som tidigare användes för belysningen i sågen.

Muséet vid Marma såg med maskinmästarna Israelsson j:r och s:r.

Svetsningskurser i landsorten. Hantverksinstitutet i
Stockholm har förutom den sedvanliga mästarekursen
i Stockholm i slutet av varje år även anordnat
acetylensvetsningskurser på andra platser i Sverige,
särskilt i Norrland. Under innevarande år planeras på
motsvarande sätt ett antal kurser i landsorten, därav under
den närmaste tiden: den 8–13 augusti i Hälsingborg
i samarbete med a.-b. Aga-Faxius i Malmö samt
Hälsingborgs fabriks- och hantverksförening, den 29
augusti–3 september i Skellefteå i samarbete med a.-b.
Skellefteå syrgasverk och Skellefteå fabriks- och
hantverksförening samt den 19–24 september i Trollhättan
i samarbete med a,-b. Nordiska syr gasverken i
Stockholm, a.-b. Svenska carbidkontoret i Göteborg samt
Trollhättans industri- och hantverksförening.

Samtliga dessa s. k. instruktionskurser omfatta ca
45 timmars undervisning i acetylensvetsning med
tillämpning av nyare svetsningstekniska rön, varvid
ungefär en tredjedel av tiden upptages av föreläsningar med
ljusbilder och demonstrationsmaterial samt ungefär två
tredjedelar av praktiska övningar och demonstrationer
(gruppvis) undei ledning av experter på området.

Kurserna äro avsedda för så,väl självständiga
yrkesidkare som – på dessas begäran och rekommendation –
hos dem anställda verkmästare, förmän eller väl
meriterade arbetare, förutsatt minst 3 års praktik inom
smides- eller mekaniska verkstadsyrket och minst 20
års ålder. Ett begränsat antal mindre stipendier kunna
som bidrag till kostnaderna sökas hos kommerskollegium
före den 31 juli 1932 enligt anvisningar från
hantverksinstitutet, som även lämnar vidare upplysningar
om programmen. Kursavgiften är 45 kr.

Rök- och gasskyddskurser. Till Svenska
teknologföreningens medlemmar har utgått inbjudan att deltaga
i följande, av Auer-Gesellschaft (Degea) i Berlin
anordnade rök- och gasskyddskurser: 18–19 juli 1932
tvådagarskurs; 20–22 juli tredagar skurs för dem som
redan besitta någon kunskap i ämnet, 23 juli en
föredragsserie över gasskyddsfrågor beträffande
civilbefolkningen.

För dem som önska en grundlig utbildning i rök- och
gasskydd finnes alltså möjlighet att deltaga i alla tre
kurserna. Deltagandet är kostnadsfritt. Om så önskas,
ordnar Auer-Gesellschaft med logi i förstklassiga
hotell till billigt pris. Upplysningar om kurserna lämnas
av Birger Carlsson & Co. a.-b., Stockholm.

Tekniska föreningen i Gävle räknar enligt sin nu
utgivna medlemsförteckning för år 1932 4 hedersledamöter,
31 ständiga ledamöter och 204 årligen betalande
ledamöter. Styrelsen utgöres av civilingenjör J. F. Hjorth,
ordf., ingenjör Amand Deshayes, v. ordf., civilingenjör
K. H. Landberg, sekreterare, civilingenjör K. W.
Dahlström, klubbmästare, samt, civilingenjör E. B. Höjer,
ingenjör C. M. Jonsson och direktör E. G. Pehrsson.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>