Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 39. 24 sept. 1932
- 1933 års kraftkonferens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEKNISK TIDSKRIFT
HÄFT. 39 ÅRG. 62 24 SEPT. 1932
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN
INNEHÅLL: 1933 års kraftkonferens. – Det utrikespolitiska kvartalet, av Rütger Essén. – Notiser. –
Tekniska föreningar. – Sammanträden.
1933 ÅRS KRAFTKONFERENS.
Världskraftkonferensens skandinaviska
sektionsmöte kommer såsom tidigare meddelats att äga
rum mellan den 26 juni och 10 juli nästa år.
Konferensen inledes med ett två dagars besök i
Köpenhamn, huvudsakligast ägnat åt ett par föredrag och
exkursioner. Från Köpenhamn begiva sig
konferensdeltagarna till Stockholm, varest mötets tyngdpunkt
är förlagd och de tekniska diskussionerna komma
att försiggå. Stockholms dagarna avbrytas
emellertid av en utflykt till Västerås eller ett kortare
besök i Finland över ett veckoslut. Efter
Stockholms-förhandlingarnas avslutning äro ett par dagar
anslagna till besök vid svenska verk och anläggningar
och i omedelbart sammanhang därmed anordnas en
fyra dagars studieresa till sydnorska kraftverk och
Oslo, där konferensen upplöses.
Den första världskraftkonferensen tillkom på
initiativ av The British Electrical and Allied and
Manufacturers Association och ägde rum under den
stora Wembleyutställningen i London sommaren
1924. Syftet med konferensen var att sammanföra
tekniker och industrimän samt företrädare av
statliga och kommunala tekniska intressen till
överläggningar och diskussioner om aktuella kraftfrågor på
skilda områden. Konferensen understöddes livligt av
brittiska regeringen och det engelska folket och
omfattades med mycket stort intresse av flertalet såväl
europeiska som utomeuropeiska nationer. De
omorganisationsplaner, som då förelågo beträffande den
engelska kraftindustrien, bidrogo i hög grad att
öka intresset för konferensen, varjämte konferensen
helt naturligt inom sitt speciella område kom att
utgöra ett propagandainstrument för det
uppbyggelsearbete efter världskriget, som då nyligen
inletts. Londonkonferensen räknade bortåt 2 000 deltagare.
Nästa plenarmöte av Världskraftkonferensen ägde
rum i Berlin 1930 och antalet deltagare uppgick till
bortåt 4 000. Under Berlinkonferensen kommo de
tekniska och industriella synpunkterna mera än
tidigare till sin rätt i föredrag och diskussioner, vilka
senare också, med den större erfarenhet som vunnits,
kunnat planeras och ordnas på ett mera givande
sätt. Nästa plenarmöte kommer att äga rum 1936 i
Förenta staterna, sannolikt i Chikago.
Mellan de bägge första plenarmötena ha en del
sektionsmöten av Världskraftkonferensen anordnats.
Den första av dessa förekom i Basel 1926 och avsåg
närmast att behandla vattenkraftfrågor och andra
för schweizarna vitala problem. 1928 ägde en
sektionskonferens rum i London avsedd närmast för
bränslekraftfrågor. År 1929 anordnades icke mindre
än två sektionskonferenser, den ena i Barcelona med
tyngdpunkten lagd på vattenkraft och den andra i
Tokio, en fjärran österns konferens i anslutning till
den stora ingenjörskongressen där.
Den skandinaviska sektionskonferensen blir den
enda mellan plenarmötena 1930 och 1936. Den
kommer att ägnas åt storindustriens och transportväsendets
kraftproblem, således åt de kraftfrågor som
uppkomma inom t. e. trämasseindustrien,
järnhanteringen och den elektrokemiska industrien, eller i
samband med järnvägselektrifiering och sjötransport.
Det är ett för våra förhållanden väl lämpat
ämnesval, ägnat att såväl tillföra oss friska impulser
utifrån som visa vad vi själva kunnat åstadkomma.
Organisationsarbetet för konferensen är nu i full
gång. Generalrapportörer för olika fackavsnitt äro
utsedda och likaså särskilda fackpresidier, vilka ha
att i samarbete med generalrapportörerna granska
till konferensen inlämnade rapporter samt förbereda
och leda de olika fackdiskussionerna. Kronprinsen
har åtagit sig att vara konferensens beskyddare, och
det svenska hederspresidiet utgöres av generaldirektörerna
Granholm och Malm, landshövding Lübeck
samt direktörerna Rob. Dahlander och S. Edström.
Kommerserådet Axel F. Enström är organisationskommitténs
ordförande och civilingenjör Edy Velander generalsekreterare.
Den frågan har självfallet redan på ett tidigt
stadium tagits under övervägande och omprövats även
i år, huruvida man icke med hänsyn till de extrema
ekonomiska förhållandena borde skjuta på
konferensen. Då förslaget om det skandinaviska
sektionsmötet för ett par år sedan först framfördes, mottogs
det med mycket stort intresse av intresserade
utländska parter ett intresse som successivt vuxit sig
starkare. Från svensk sida har man också efter att
ha rådfört sig på olika håll här hemma enstämmigt
kommit till den uppfattningen, att ett avlysande av
konferensen skulle inge utlandet den felaktiga
föreställningen, att vi äro hårdare drabbade av kris och
krascher än som i verkligheten är fallet. Det skulle
i betydande grad kunna skada våra förbindelser med
utlandet. Man kan numera icke heller underlåta att
på sitt speciella område tillmäta konferensen en icke
oväsentlig betydelse såsom ett led i det arbete
som förestår för att ånyo bygga upp vad den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:13:03 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0371.html
