Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
TEKNISK TIDSKRIFT
12 NOV. 1932
eggytor som omkretsen å borrskären. Från lämplig
härdningstemperatur avkyldes skären i medeltal på
ca 3 å 4 min.
Några mätningar av den för varje skärs härdning
erforderliga luftmängden har förf. icke ännu utfört,
men komma sådana att utföras, då bättre överblick av
lufthär dningens möjligheter erhållits genom fortsatta
försök. Genom sådana mätningar kan sedan en
ekonomisk jämförelse verkställas mellan lufthärdningen
och oljehärdning i ifrågavarande
fall. Föreliggande uppsats avser
emellertid endast att vara en
orientering i frågan genom att relatera
de försöksresultat, som i här
ifrågavarande fall vunnits vid
användning av lufthärdat, legerat
berg-borrstål av oljehärdningstyp i
jämförelse med samma slags borrstål,
härdat i rovolja.
III. Metallografisk undersökning av
Fig. 3. Snitt (sche- de trycklufthärdade borrskären.
matiserat), vinkel- 0
rätt mot en egg hos Ehuru det sålunda redan genom
ett skär, antydande de praktiska proven erhållits en
de mikroskopiskt g0d uppfattning örn kvaliteten hos
konstaterade struk- de trycklufthärdade borrskären i
turzonerna vid luft- ...-.., , , ,. ,.. -, ,
eiier oljehärdning. jämförelse med de oljehardade,
syntes det dock äga ett visst
intresse att metallografiskt jämföra
strukturen hos de skär, som härdats i tryckluft med
sådana, härdade i rovoljan. Denna metallografiska
undersökning utfördes å Sandvikens jernverks a.-b:s
metallografiska institution av dess föreståndare,
bergsingenjör GUNNAR THALÉN. Förf. ber därför till
Sandvikens jernverks a.-b. och chefsingenjör
GUNNAR THALÉN få framföra sitt vördsamma tack för
benäget visat tillmötesgående; likaså till
chefsingenjör TEOFIL LINDBLOM, som benäget lämnat förf.
värdefulla upplysningar i hithörande frågor.
För studium av strukturen skuros snitt ungefär
vinkelräta mot skärens eggar (fig. 3).
Hårdhets-provning enl. VICKERS princip (diamantpyramid och
30 kg belastning) utfördes å såväl skärens övre ytor
som å borrkronans omkrets. Resultaten av
hårdhetsprovningen framgå ur nedanstående sammanställning,
tab. II/
Tab. //. Hårdhetsbestämningar enl. V lekers princip,
utförda å borrskär tillhörande borrstål A och B:
Hårdhet enl. Vicker.
Kvalitet: På skärens På skärens
övre ytor omkrets
Borrstål A.
1. L^härdning ........ 876-905 905-(920?)
2. Härdade i rovolja .... 876-905 890-890
Borrstål B.
1. Lwfthärdning ........ 835-876 862-876
2. Härdade i rovolja ___ 835-876 862-890
Jämföres nu först den hårdhet, som åstadkommits
g-enom dels tryckluft-, dels rovoljehärdningen av
skären, befinnes sålunda enligt ovanstående
sammanställning, att den erhållna hårdheten enligt VICKERS
hårdhetsprovningsprmcip är något större för borrstål
A än för borr stål B, antingen pressluft- eller
oljehärdning användes. Hårdheten, som ju här blir ett
uttryck för skärets motstånd mot avnötnlng, visar sig
vid stålet A t. o. m. bli större å borrkronans omkrets
vid lufthärdningen än vid rovoljehärdningen. - Att
borrkronans periferi har stort motstånd mot
avnöt-ning är, som bekant, av betydelse för att ej en för
tidig "utborrning", dvs. en fastträngning av
densamma, skall äga rum, innan skärpningen å skären
normalt förbrukats.
Den metallografiska undersökningen av snitten,
vinkelräta mot eggarna, visade en del av intresse.
Det konstaterades sålunda bl. a., att oZjfehärdningen
hos båda stålen, A och B, åstadkom ett genomhärdat
ytlager av större tjocklek än vid lufthärdning.
Praktiskt syntes detta ej äga någon större betydelse, då,
såsom framgår av tab. I, ett lufthärdat skär kunde
användas med lika gott resultat som ett oljehärdat.
Fig. 3 anger schematiskt ett snitt vinkelrätt mot
en skäregg. Med streckade linjer anges de vid
härd-ningen strukturellt olika utbildade zonerna,
betecknade med a, b, c och d, som vid mikroskoperingen
kunde särskiljas och varom mera nedan.
Borrstål A. L«//£härdade skär.
Ytzonen a (fig. 3) består av martensit, fri från
trooslit, och är utbildad i relativt grova nålar.
Den därpå följande zonen, b, utgöres av martensit
med inblandning av på olika ställen varierande
mängder troostit.
Zonen c uppbygges av en sorbitisk grundmassa
med spridda "öar" av martensit.
Zonen d visar en Widmanstättenartad struktur.
Borr st ål A. 0/yehärdade skär.
Som redan omnämnts, åstadkommer
rovoljehärdningen hos detta stål, liksom hos stål B, en djupare
genomhärdad ytzon än lufthärdningen synes kunna
åstadkomma. Denna, fullt genomhärdade ytzon (a),
som i de undersökta snitten befanns äga en tjocklek
av ca 9 mm, från eggen räknat, består av troostitfri
martensit. Zonen b, som uppnår ca 15 mm djup,
består av troostitblandad martensit. På denna följer
slutligen en zon (c -f- d) med sorbitartad grundmassa,
i vilken förekomma "öar" av martensit.
Borrstål B. L^härdade skär.
Som redan anförts, visade hårdhetsprovningen
enligt VICKERS princip ett något lägre värde vid såväl
luft- som oljehärdning av detta stål i jämförelse med
borrstål A. Vid borrningen synes emellertid denna
lilla olikhet icke gjort sig märkbar och f. ö. till synes
icke vara av någon praktisk betydelse.
Mikroskopiskt konstaterades en några mm djup zon
MV troostitfri martensit, varpå iakttogs en zon (b) av
troostitblandad martensit, ca 11 mm djup. På denna
följde (c -f- d) en zon med sorbitisk grundmatta, vari
enstaka, spridda martensitflackar observerades.
Borrstål B. Ofy*£härdade skär.
Strukturen, liksom de strukturellt olika utbildade
/onernas djup, är här ungefär lika som hos det
luft-härdade stålet av samma sammansättning. De i den
sorbitiska grundmassan förekommande
martensit-"öarna" visade sig dock vara av relativt betydande
storlek i jämförelse med i övriga, ovan anförda prov
uppträdande.
Någon borrningsresultaten påverkande, större
ojämnhet i härdningen vid användning av
tryckluft än vid användning av rovoljehärdning kunde
vid här relaterade provningar icke konstateras. Det
må tilläggas, att den använda tryckluften hade
relativt låg fuktighetshalt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
