- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Bergsvetenskap /
86

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

86

TEKNISK TIDSKRIFT

12 NOV. 1932

V/’ngmuffer-\

l

r-Gångjårn

r-Hål for stålpinne

J/77’

\ ––––––-
1
r .u -j J- ..

Fig. 1. Borrställnirig för borrning- av långsömmar.

ning. Därefter brytes den upp genom insättande i
klovgången av stålstänger, utformade till en tunn
egg. Brytningsmetoden är alltså ungefär densamma
som användes för kalkstenen på Öland.

Linsågning användes bl. a. i de stora
marmorbrotten Rance (röd marmor) och Frasnes (röd och
grå marmor), båda tillhöriga ovannämnda firma.
Marmorn uttages i dagbrott. Såglinan är som
vanligt slagen i stor stigning av tre ståltrådar med ca
5,5 mm diameter. Denna såg har funnit stor
användning i Belgien såväl i brott som i marmorfabriker,
vilket beror på att speciellt den röda marmorn med
fördel låter sig bearbetas enligt denna metod.
Marmorbankarna måste dock vara väl åtkomliga. Där
bankarna äro tunna, uttagas blocken medelst
borrning.

Innan sågningen kan börja, måste emellertid hål
borras för brytskivorna att löpa i. Detta tillgår
så, att först ett grovt borrhål om ca 5 cm diameter
nedsänkes ett stycke i berget. I detta hål nedsattes
en lika tjock och ca 2,,5 m lång axel, på vilken
monteras en rund stålplåtcylinder, i nedre kanten
försedd med pånitade tjocka tänder av järn.
Cylindern fasthålles på axeln medelst två armkors. Då
cylindern monterats, påsättes på axeln ett linhjul,
och över hjulet drages en lina från ett spel.
Plåtcylindern roterar sakta, och då tänderna arbetat
upp ett spår i berget, nedmatas i spåret grov
stålsand och påsläppes vatten. Cylindern arbetar sig
ned i berget ca 25 cm i timmen. Det nedre axelkorset
borttages, när tänderna fått fäste i berget. Då
cylindern är nedsågad till övre axelkorset, lyftes den
upp och borrkärnan kilas sönder. Varje axellängd
räcker till ett 2 m djupt hål, vilket åstadkommes på
8 timmar. Därefter skarvas axeln medelst ett annat
stycke, som i ändan har en fyrkant, passande till ett
fyrkantigt hål i den första axeln (se fig. 2). På detta
sätt kunna hål borras av nästan vilket djup som helst,
i Rance 2 å 3 m men på andra ställen ända till 11 å
12 m.

För sågningen måste två dylika hål borras. I
varje hål nedsänkes en ställning, uppbärande en
bryt-skiva, över vilken såglinan föres (fig. 3). Linan,
som är ändlös, arbetas så småningom ned i berget
under användande av stålsand och vatten för höjande
av slip verkan. När brytskivorna kommit till bottnen
av hålen, fortsattes sågningen så länge, att bottnen



i spåret blir rak. Cylinderdiametern
vid sänkningen av hålen brukar utgöra
50 å 90 cm, men även cylindrar av
mindre dimensioner användas, ehuru
det då är svårare att få apparaten att
arbeta väl.

Samma metod användes vid det stora
marmorbrottet Frasnes. Fyndigheten
består här av ett stort kägelformat
berg, som har en höjd av 50 å 60 m
och vars kärna utgöres av marmor
(fig. 4). Sedan oarten bortarbetats på
en sida av berget, utsågas
marmorblocken på beskrivet sätt. Vid förfis
besök hade nyss ett block av
dimensionerna 15 X 11 X 8 m sågats ut. Det
motsvarar mer än 21/2 års brytning vid
Kolmården. Dylika block väga ca 4 000
ton och måste lösgöras ur moderklyften
medelst väldiga spelanordningar. Sedan de blivit
frilagda, sönderskäras de till block av ca 15 tons
vikt, som lastas direkt på järnvägsvagnar för
transport till verkstäderna.

Linsågning användes givetvis även i det största
marmorbrottet förf. besökte, beläget i Soignies,
tillhörigt S. A. des Carriéres du Hainaut, vilken firma
i brott och verkstäder sysselsätter ca 700 arbetare,
Firman bryter och bearbetar s. k. belgisk granit, en
marmor med mörkgrå, nästan svart botten, bemängd
med ljusgrå, runda prickar, sällsynt fri från hårda
partier och alltså lättsågad.

Marmorn brytes här i dagen på en yta av flera
tusen m2. Arbetsdjupet var vid tillfället ca 80 m,
och marmorpallarna lågo på varandra från
dagöppningen nedåt, nästan horisontalt. Ännu på 80 m
djup spårades intet slut på marmorn.
Dagsproduktionen utgjorde ca 100 m3 på 8 timmar, dvs. ca
30 000 m3 pr år. Blockstorleken uppgick till ca 60
ton, och blocken uppfordrades ur brottet medelst
elektriskt drivna bockkranar, av vilka funnos 5
stycken. Dessa löpte på spår utefter marmorbrottets
kant och vidare in på fabriksgården, där 7
lin-sågningsapparater sönderskuro blocken till lämplig
storlek för den efterföljande bearbetningen. Det
föreföll, som om nämnda brytnings- och transport-

hålH där förlängning
av oxeln i så Hes

L___U

Fig-. 2. Sågapparat, "perforatrice", för borrning av hål för brytskivor vid
lirisågning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:40 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932b/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free