Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1932 - J. C. Holst: Erfaringer av svingninger ved kraftledninger i Norge - A. Holmgren: Bortdämpning av maskintoner från ackumulatorbatterier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
TEKNISK TIDSKRIFT
2 APRIL 1932
böininger er de særlig utsatt for svingningsbrudd.
De tåler nemlig bare 3-4 böininger hvor kobber
tåler 14-16. Ved hårdt strammet stålaluminium vil
man også være utsatt for svingninger og også ved
stramt Strukne kobberledninger. Men aller mest
utsatt er de nye hulkabelledninger, således som disse nu
anvendes ved de tyske storkraftledninger. Der
synes således å måtte et samspill av de tre faktorer,
ledningsdiameter, vekt og strekk til for å få
svingningene istand, ihvertfall svingninger av noen
betydning. Tenker vi oss dette samspill som den enklest
§
mulige funksjon så skulde altså uttrykket D X -
P
danne et mål for svingnirigsfaren. Som bekjent
er bolgefortplantningshastigheten^==i/-, altså kan
V P
uttrykket om man vil skrives som D X v2. Jeg har
satt op dette uttrykk for endel kjente ledninger, som
vist i hosstående tabell. Efter min erfaring ligger
her grensen for svingningsfaren ved D X v2 > 3 000.
Selvfölgelig er funksjonen ikke så enkel som her
antydet, men som en forklaring på hvorfor enkelte
ledninger svinger og andre ikke g j or den tjeneste.
Med hensyn på Amerika har man der mange steder
gått til en betydelig sterkere opstramning av
ledningene enn vi efter europeisk standard nogensinde
har gjort, særlig hvor ekstralast ikke behöver at tas
med i betragtning, dernæst har man tidligere anvendt
stålaluminium med mer stål enn nu almindelig og
derfor også strammet disse i forhold til vekten mere
(se tabellen Fe-Al spesial) og resultatet har vært at
man i Amerika lenge har beveget sig over faresonen,
hvor vi i Europa har vært like under.
S kg
D mm
p gr/m
vi
v m/sek.
v« xD
Cu 50
600
92
445
13500
116
1240
Puré Al 50 ....
260
11,5
226
11600
108
1240
Fe-Al 50
480
13
340
14000
118
1820
" 95 ........
845
17
595
14200
119
2410
120 .
1600
195
770
20800
144
4050
" spesial ..
2600
22,5
1303
19500
140
4400
Hulkabel Cu....
1800
45
1350
13500
116
6000
Utenfor disse forannevnte betingelser er der også et
par momenter til som spiller inn om enn i mere
underordnet grad. For å få istand svingninger bör
overflaten vare så glatt som mulig. Da får vinden
den störste drivende kraft. Dette vil også delvis
begunstige forholdet ved glatt isbelegg, men beskytter
ledningene ved sne og rim. Dernæst må spennene ha
en viss lengde, da dette letter resonnansens
inntreden. En tilfeldig bölgelengde har lettere for å la sig
tilnærmet dividere i en lang spennvidde enn i en
kort, likesom den har lettere for å springe over i en
annen bölgelengde ved en mindre variasjon av
vindstyrken.
Hvordan saken nu enn forholder sig, så anser jeg
det som sikkert at svingningsproblemene vil rykke
oss mer og mer inn på livet efter hvert som vi gar
op med de elektriske spenninger og som folge herav
med diameteren. For de store 220 kV ledninger
antar jeg derfor at det så å si vil bety et være eller
ikke være at man anvender en virkelig effektiv
bölgedemper.
BORTDÄMPNING AV MASKINTONER FRÅN
ACKUMULATORBATTERIER.
Av A. HOLMGREN.
Vid laddning av ackmulatorer under drift uppstår
å batteriet en överlagrad växelspänning av
laddningsmaskinens spår- och lamelltoner, vars styrka
blir mindre ju mindre batterimotståndet Q är, jämfört
med maskinens impedans.
/. Deri närmaste tillhands liggande anordningen
för att ytterligare minska denna spänning är att i
serie med maskinen inkoppla en induktansspole l
(fig. 1). Vid efterföljande jämförelser mellan olika
:=:P
Pig.-l.
damp anordningar försummas maskinimpedansen och
betraktas belastningskretsens impedans stor jämförd
med £>. Växelspänningen Vx å batteriet blir enl.
fig. 1. om maskinens växelspänning är E och fre-
, .. co
kvensen ar –:
Vx= .......-.............*..,.-.£ = OD-V Æ...... (1)
Q-rr+ iwl ail
Ex. o = O,OB a) = 5 000 1= 0,ooi v Vx = 0,ooe E.
För att få Q så låg som möjligt är det lämpligt
att ha olika skenor från själva batteripolerna till
laddnings- och till belastningskretsarna. Det visar
sig nämligen, att vid stora batteriariläggningar
impedansen hos skenorna från instrumenttavlan till
batteriet är stor i förhållande till batterimotståndet.
Fig. 2.
//. Då det möter stora svårigheter att för stora
strömstyrkor utföra större induktanser, begränsas
möjligheterna att enl. I erhålla tillräcklig dämpning.
Man kan däremot förbättra förhållandet genom att
införa en andra induktans, l, samt ett
motspännings-batteri med motståndet ^ (fig. 2): Här erhålles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
