Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1932 - A. Holmgren: Bortdämpning av maskintoner från ackumulatorbatterier - Notiser - Litteratur - Föreningsmeddelanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
TEKNISK TIDSKRIFT
2 APRIL 1932
V. Samma resultat som i fallet III erhålles i en
koppling enligt fig. 5:
för villkoret 15 z= m, varvid om uttaget från l± är
gjort på mitten fås
l.Å (=. m) = 0,25 l± såsom i III.
Ytterlindningen (72) enligt III är sålunda här
inbesparad. Samma olägenheter föreligga beträffande
Zx:s ändring med belastningsströmmen m. m.
Resumé. Ingen av de undersökta anordningarna
III-V torde kunna göras likvärdiga med anordn. II
med två huvuddrosslar. Möjligen kan man dock
ibland nöja sig med mindre damp verkan än enligt II,
-nnnrrörff
1
T
T
Fig. 5.
om laddnings- och belastningskretsarna uttagas var
för sig direkt från batteriets poler. Den av de
undersökta kopplingarna, som då skulle kunna
användas, vore IV, fig. 4. 12 bör därvid utgöra en
omkring l± pålagd till läget justerbar lindning. Först
172>
ett praktiskt prov kan visa, om förhållandet - , som
^2
för kompensation måste vara = l, är tillräckligt
oberoende av belastningsströmstyrkan.
NOTISER
Vattenkraft och ångkraft i U. S. A. Proportionen
mellan ångkraft och vattenkraft för elektrisk
distribution är f. n. runt 3 : 2. Anmärkningsvärt är att
ångkraften under de senaste åren uppvisat en kraftigare
stegring än vattenkraften: för 5 år sedan utgjorde
ångkraften 62,8 %, för sista året 67,2 % av all för allmän
distribution avsedd kraft. Installerad effekt var d. l
nov. 1931 totalt 35,086 mill. kW, varav 25,23 mill. ånga.
Kolförbrukningen pr kWh har successivt nedgått och
utgjorde 1931 som medelvärde 0,68 kg. År 1919, då
United States Geological Survey först sammanställde
hithörande statistik, var motsvarande siffra 1,4. Ångteknikens
utveckling har sålunda nedbragt den specifika
kolförbrukningen med 50 %.
Den tyska elektroindustrien har under det förflutna
året arbetat under ogynnsamma betingelser, vilkas
eko-nomiskt-politiska samband äro välbekanta. Trots
väsentlig nedpressning av driftkostnaderna har det sålunda ej
lyckats vare sig Siemens eller AEG att avsluta
räkenskapsåret utan anlitande av reserverna. Skattetrycket
på industrien är starkare än någonsin, exporten
smälter ihop under den dubbla pressen av allmän depression
och protektionistisk inriktning på de flesta marknader.
AEG- redovisade för året en förlust på 19,3 mill. RM
vid en ca 30 % reducerad omsättning. Siemens företer
ett bättre resultat med ett brutto av 22,55 mill. RM,
som dock mer än fullt tages i anspråk av räntor,
avskrivningar och skatter m. m. Även för Siemens
noteras en minskning i omsättning av 30 % (från 536 till
375 mill.).
LITTERATUR
Svenska telegrafverket. Historisk framställning av
det statliga telefonväsendet 1881-1902. Utgiven enligt
beslut av Kungl, telegrafstyrelsen. Eländers
boktryckeriaktiebolag, Göteborg 1931.
I en översiktligt uppställd och med upplysande
statistik och illustrationer väl utrustad volym på drygt 300
sidor har HANS HEIMBURGER på telegrafstyrelsens
uppdrag lämnat en intressant och lättläst framställning av
det statliga telefonväsendets tidigare utveckling.
Arbetet är utan tvivel av stort intresse som bidrag till
historieforskningen över ett betydelsefullt område av
svensk elektroteknik, och kommer säkerligen av nästa
generation att utnyttjas som en av de viktigaste
urkunderna från en tid, som med teknikens snabba flykt
snart skall försvinna i urtidsdimman.
Författaren har uppdelat den skildrade epoken på två
perioder, den första 1881-1889, den andra 1890-1902.
Kanske den första ur elektrohistorisk synpunkt erbjuder
det allmännaste intresset - vi konstatera här, kanske med
nationell självbelåtenhet, hurusom svensk företagaranda
var ganska tidigt ute på detta område. Sommaren 1877
- året efter Bells uppfinning - förevisades i Sverige
den första telefonapparaten, bl. a. för majestätet självt.
Samma höst startade HAKON BRUNIUS i Jönköping
telefontillverkning. L. M. ERICSSON kom igång först året
därpå, men tog sedan som känt ledningen. År 1880
öppnades "Belltelefon" i Stockholm med 121 abonnenter och
taxa 160-280 kr. allt efter abonnentens avstånd från
centralen. Telegrafverkets första nät noteras 1881 med
summa 32 apparater. Hur telefonen sedermera, från att
i början hava betraktats endast som ett komplement till
telegrafen, så småningom växte sig stor, utgör ämnet
för återstoden av boken, som härmed rekommenderas till
den intresserade läsarens närmare studium.
__________________________________________/. K.
FÖRENINGSMEDDELANDEN
Svenska elektroingenjörsföreningen, avdelning av
Svenska teknologföreningen, avhöll ordinarie
sammanträde i serien radio- och svagströmsteknik fredagen
den 5 febr. 1932 kl. 20 å Sveriges kontoristförenings
lokaler under ordförandeskap av direktör H. ERICSON.
Efter protokolljustering höll byrådirektör A.
HOLMGREN föredrag över ämnet: "Telefonsjöka~blamas
utveckling under en 10-årsperiod", vartill anslöt sig ett
andra föredrag av byrådirektör N. HEDÉN:
"Telefon-kabelförbindelsen StockTiolm-Malmö".
Båda föredragen illustrerades av ett stort antal
skioptikonbilder och mottogos med livligt intresse. De
komma att senare införas i tidskriften, varför en
närmare redogörelse för deras innehåll i detta
sammanhang må utelämnas.
Sammanträdet var besökt av över 60-talet
medlemmar och åtföljdes på sedvanligt sätt av supé och
samkväm, varvid till föreningens samfällda tillfredsställelse
kvinnligt inslag för första gången noterades i annan
form än tjänande systrar.
S. R. N.
Berättelse över Svenska elektroingenjörsföreningens
verksamhet under år 1931.
1. Ledamöter.
Vid slutet av år 1930 var föreningens medlemsantal
641. Under år 1931 ha 34 nya medlemmar inträtt och
3 avgått med döden, nämligen direktör K. G. ’Sjöberg,
arbetschef I. Fogelström och civilingenjör F. Josephson,
varför föreningens medlemsantal vid slutet av år 1931
är 672.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
