Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
TEKNISK TIDSKRIFT
16 APRIL 1932
kraft, vilken driver cirkulationen. Härvid
förutsattes, att cirkulationen samtidigt i några av de
övriga rören förlöper positivt.
Om sedan vatten av sin egen tyngd rinner ned i
tuben från den i vattenkammaren l stigande
emulsionen och ersätter den vattenmängd som avdunstas
och dessutom lämnar överskott, så uppkommer
negativ vattenströmning.
Ur det föregående kunna följande slutsatser dragas:
a) Om tubernas lutning är så ringa, att H >> A,
blir strömningen alltid positiv.
b) Om strömningsmotståndet i tuberna göres så
stort, att E >> Ä, blir ävenledes strömningen positiv.
Eller annorlunda uttryckt:
Om tryckskillnaden mellan tubens ändar är större
än A mm vattenpelare blir strömningen alltid positiv.
En avsevärd förändring av strömningsmotståndet
i tuberna inverkar blott i mycket ringa grad på
totala cirkulationsmotståndet, emedan
huvudmotståndet nästan alltid befinner sig utanför tub satsen, dvs.
i stig- och fallrören. Under förutsättning att alla
övriga betingelser äro oförändrade, följer
omedelbart, att motståndsändringen ävenledes i mycket
ringa grad inverkar på Hc.
En annan fråga är, hur en vattenpelare H skulle
kunna uppträda i en tub utsatt för hög temperatur
utan att splittras i emulsion. Förmodligen går detta
så till, att ångan skiljes från vattnet och går upp
efter tubens översida och då upptager mycket litet
rum, under det att vattnet rinner nedåt. I det tunna
vattenskikt, som innehålles av en tub, blir det ganska
lätt för de större ångbubblorna att frigöra sig ur
vattenmassan. (Jämför E n g i n e e r i n g, 21 aug.
1931, sid. 242).
Om cirkulationen stannar i en tub, så kommer
tryckskillnaden mellan tubens ändar att påverkas av
tryckskillnaden mellan ändarna av de tuber, som
ligga närmast och i vilka cirkulationen är normal.
När vattnet går baklänges i en tub- komma stig- och.
fallrör att avlastas, varigenom cirkulationen i sin
helhet blir snabbare. På grund därav blir
ström-ningsförlusten Hs i de övriga tuberna större.
Ävenledes stiger He för samma värmeövergång. Detta
minskar risken för negativ strömning i de
återstående tuberna. Är cirkulationen i ett rörknippe
ursprungligen positiv, och sedan negativ strömning
börjar att uppträda i någon eller några tuber, så
kommer H i de övriga tuberna att växa. Därigenom
kan tryckskillnaden mellan ändarna av de negativt
genomströmmade tuberna bli tillräcklig för att
återföra strömningen i positiv riktning. På detta sätt
kan en växlande strömning uppträda.
Att den negativa strömningen vanligtvis uppträder
i de övre tuberna i ett tubknippe torde bero på att
förträngningen i den högst liggande vattenkammaren
blir störst på det ställe, där emulsionen passerar de
övre ändarna av de högst liggande tuberna. Ångan
accelereras härvid lättare än vattnet, vilket senare
»söker sig in i de närmaste tuberna, när detta är
möjligt. Dessutom är den cirkulationen drivande kraften
mindre i de övre tuberna än i de nedre.
I detta samband må hänvisas till de i fortsättningen
omnämnda erfarenhetsrönen från Interborough
Station, vilka visa, att negativ strömning även
uppträder i liggande rör, som anbringas i eldstaden,
d. v. s. i högsta möjliga temperatur. Detta gäller
särskilt de övre rören. Förhållandet uppklaras
omedelbart av det föregående.
Att förebygga negativ cirkulation i de övre
tuberna i en panna med liggande rör kan bereda
svårigheter, när avståndet mellan dessa tuber och
pannans vattenyta är mycket ringa. Den kraft, som i en
dylik panna driver cirkulationen i de övre tuberna,
kan nämligen vara så liten, att
strömningsmotståndet i tuberna trots eventuell motståndsstegring icke
räcker till för att göra // > A. Om de nedre
ändarna i rören nästan fullständigt igenpluggas,
kan givetvis den negativa strömningen förebyggas,
men då hindras ju all cirkulation, vilket kan bliva
riskabelt, om tuberna ligga i hög temperatur. Det
enklaste sättet att förebygga negativ strömning i ett
dylikt fall torde väl bestå däruti, att avståndet
mellan pannans vattenyta och de övre rören göres
så stort som möjligt samtidigt som dessa rör läggas
nära nog horisontalt, även om de nedersta rören
anbringas med större lutning.
Vid mycket ringa avstånd mellan pannans
vattennivå och översta röret kan t. o. m. för detta rör
tryckskillnaden mellan den fallande och stigande
vattenpelaren bli negativ på grund av
inströmnings-förlusten i fallröret, I så fall är detta tillräcklig
orsak för att förorsaka negativ strömning i det
översta röret. Även denna omständighet visar vikten
av att göra avståndet mellan pannans vattennivå
och rörsatsen så stor som möjligt.
Undersökningar och erfarenhetsrön.
För att verifiera dessa antaganden förfärdigades en
försökspanna enligt fig. 2. Rörsatsen bestod av
6 st. rör med 14 mm inre diameter, vilka i nedre
ändan tillskarvades med glasrör, fasthållna medelst
gummislangar. Genom dessa glasrör kunde
strömningen lätt iakttagas. Pannan eldades medelst en
blåslampa på 400 mm avstånd från den övre
vattenkammarens centrum.
Det visade sig mycket riktigt, att vid en lutning
av a = 35 till 40° strömningen i de övre tuberna
blev negativ men med a = 4 till 5° positiv.
För att åstadkomma en negativ strömning måste
lutningen göras relativt stor för att få de
vatten-pelare som bildades i den mycket förminskade pann-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
