Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 JULI 1932
MEKANIK
81
Fig. 14. Skovelprofiler. (C. PFLEIDERER.)
en genom origo dragen rät linje tangerar
försökskurvan. Men därjämte måste man välja £A så, att
fara för kavitation på skovelns sugsida icke
uppkommer. Den drivande kraften alstras nämligen till
största delen av vakuuet på skovelns sugsida, och ju
större tryckdifferens man åstadkommer på vardera
sidan om skoveln, med desto större belopp
underskrider trycket på sugsidan det atmosfäriska, och
desto större blir det negativa trycket på denna sida.
Det är självklart att de efter varandra följande
skovlarna inverka störande på vattnets strömning
kring grannskovlarna, varigenom kraftkoefficienten £A
minskas, och det har även visat sig att denna störning
är desto större ju mindre skoveldelningen t är i
förhållande till profillängden l (fig. 16).
Beteckna vi med £a kraftkoefficienten i ett
sko-velgitter, bildat av ett antal mot gitteraxeln
vinkelräta plana skövlar (fig. 16), så är enligt KUTTA
£a ca. 15 % mindre än £A när t\l - 2, medan samma
differens vid til - 4 uppgår till endast 5 %. Övriga
för ett dylikt gitter gällande värden för £a/gA framgå
ur fig. 17, som dock är osäker såvitt det gäller små
2
-oj
Ä/
7
värden för t/l. Senare har KÖNIG1 undersökt
motsvarande förhållanden vid gitter med mot axeln
snett ställda raka skövlar, och ehuru de härvid
erhållna resultaten i någon mån avvika från de i fig. 17
angivna, så är denna differens dock så liten att vi
väl kunna hålla oss till den del av kurvan i fig. 17,
som motsvarar de större värdena på t/L
Med beaktande av det framhållna är det nu
möjligt att visa med vilken verkningsgrad vattnet ut-
1
\
Fig. 16.
nyttjas i en Kaplanturbin med en, två eller flera
skövlar samt att bestämma den lämpligaste
profilformen.
Vattnets ledning till och från löphjulet sker i
huvudsak på samma sätt som i en vanlig
Francis-turbin, så att vi utan vidare kunna lämna dessa
delar obeaktade. Dessutom förutsätta vi att
skov-larnas dimension i axelns riktning är så liten att den
kan negligeras, varigenom behandlingen något
förenklas. Slutligen antaga vi att löphjulet har
radiellt ställda och oändligt tunna skövlar,
varigenom meridianhastigheterna vid löphjulets
in-och utloppsareor äro sinsemellan lika stora, dvs.
cmi == cm2 - cm och hastighetsdiagrammet erhåller
den i fig. 12 visade formen.
Under förutsättning att vattnet genom
skov-larnas inverkan avlänkas på sätt som framgår av
hastighetsdiagrammet gäller turbinteoriens
huvudekvation även för Kaplanturbinen och kan skrivas
och antaga vi ytterligare att vattnets absoluta
utströmningshastighet står vinkelrätt mot periferi-
Zeitschrift fur ang. Mat. imd Mechanik, 1922, sid. 427.
Fig. 15. Motsvariga £A och <5 för olika Skovelprofiler och
oändligt breda bärplän. (C. PFLEIDERER.)
0,2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
