Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 8. 25 febr. 1933
- Walfrid Petersson †, av E. H—r.
- Notiser
- Kommunikationsverkens kapitalökning
- Gruvlagsfrågor vid årets riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
privata uppdrag i Sverige och Norge. Särskilt
beträffande utforskandet av de lappländska
malmfyndigheterna inlade han stora förtjänster. Han var i
yngre år verksam i det malmgeologiska pioniärarbetet
i Lappland och utsågs sedermera till ledamot av
statens varpmalmskommitté samt till ordförande i
djupundersöknmgsnämnden. Han ledde även som
ordförande skifferoljekommitténs arbete.
I Svenska teknologföreningen blev Walfrid
Petersson ledamot år 1892 och tog alltifrån början livlig
del i föreningens verksamhet. Han var sålunda
under åren 1894–1918 med kortare avbrott ledamot av
styrelsen för och under flera perioder ordförande
inom avdelningen för kemi och bergsvetenskap samt
inom avdelningen för teknisk undervisning. Han
fungerade som redaktör för den bergsvetenskapliga
avdelningen i Teknisk tidskrift åren 1900–1902.
Därjämte var han alltsedan 1902 medlem av
redaktionskommittén för jernkontorets annaler.
Den tid Walfrid Petersson innehade gruvprofessorns
ämbete präglades, med undantag för de
senaste åren, av en mäktig kvantitativ och kvalitativ
utveckling av den svenska gruvhanteringen. Med sin
avgjort vetenskapliga läggning och sin intima
kontakt med det praktiska bergsbruket förstod hän att
göra sina elever rätt skickade att möta de stegrade
krav som den fortgående utvecklingen ställde på
gruvingenjörerna. Särskilt starkt hävdade han
geologiens egenskap av grundval för den praktiska
gruvdriften, och i fråga om anrikningstekniken var han
en vaken iakttagare, som i tal och skrift verksamt
bidrog att göra de nya rönen nyttiga för det svenska
bergsbruket.
Walfrid Peterssons lärargärning präglades i hög
grad av den personliga kontakt han lyckades nå med
sina elever. Denna stärktes ytterligare av den
förtroliga samvaron under sommarkurserna i
Klacka-Lerberg, vilka ej minst genom elevernas umgänge i
professorsfamiljen bidrogo till att vidmakthålla den
bergsmännens traditionella kamrat- och kåranda, som
låg gruvprofessorn så varmt om hjärtat. Hans
intresse för eleverna minskades ej, sedan dessa
kommit ut i livet. Ännu under de senaste åren, då en
tilltagande ohälsa åstadkom en för den förr så
verksamme mannen kännbar isolering, bibehöll han så
långt han kunde förbindelserna med sina gamla och
unga vänner. E. H–r.
NOTISER
Kommunikationsverkens kapitalökning. Riksdagens
båda kamrar biföllo den 18 februari regeringens av
statsutskottet tillstyrkta förslag till anslag för
kommunikationsverkens kapitalökning. Utskottet har dock
ännu ej avgivit utlåtande om den föreslagna
elektrifieringen av västkustbanan. En av herr Olofsson i
Digernäs väckt motion om vissa omläggningar av
järnvägslinjen vid Ånge, i samband varmed motionären framfört
tanken på elektrifiering även av linjen till Storlien,
avslogs av riksdagen på utskottets hemställan. Angående
storleken och dispositionen av de nu beviljade anslagen
hänvisas till Teknisk tidskrift 1933, h. 5, sid. 39.
Gruvlagsfrågor vid årets riksdag. Regeringen har
till årets riksdag avlåtit tre propositioner beträffande
gruvlagstiftningen. Dels har föreslagits prolongering på
ett år av gällande rätt för k. m:t att upplåta rätt till
bearbetning av icke inmutningsbara mineralfyndigheter å
kronojord. Dels har regeringen begärt ett mindre anslag
för inköp av lägenheten Kaunisvaara om 163 har i
Pajala socken, vilken lägenhet efter köpet skulle förklaras
vara statsgruvefält.
Slutligen har regeringen förelagt riksdagen förslag
till lag om tillägg till lagen den 28 maj 1886 angående
eftersökande och bearbetning av stenkols- och
saltfyndigheter. I nämnda lag skulle infogas ett kapitel om
olje- och gasfyndigheter. Rätten att för utvinnande av
olja och gas genom borrning eftersöka och bearbeta
olje- eller gasfyndighet skall enligt förslaget göras
beroende på koncession, som meddelas av konungen. Den
som innehar koncession skall även få tillgodogöra sig
kolväte i fast form, som anträffas inom det område
koncessionen gäller. Den årliga, i koncessionen bestämda
arbetsskyldigheten skall icke sättas lägre än till 50 m
borrhål, varvid dock koncessionsinnehavaren äger, om
han hellre vill, att under ett år fullgöra arbetsskyldigheten
för flera, därefter följande arbetsår, så framt
anmälan därom göres hos bergmästaren inom utgången av
det år, varunder arbetet verkställes, över det område
som koncessionen omfattar skall upprättas fullständig
och noggrann borrhålskarta i skala 1:4 000. Nya
borrningar böra å kartan inläggas inom, utgången av februari
månad året efter det, under vilket de utförts.
Borrhålskarta skall vara åtföljd av bestyrkt avskrift av
borrprotokoll för varje hål. Kartan skall upprättas i tvä
exemplar, varav ett skall finnas tillgängligt vid
koncessionsområdet och det andra insändas till
kommerskollegium.
Anläggning för utvinnande av gas för husbehov,
vilken var i bruk den 1 januari 1933, skulle utan hinder
av beviljad koncession fortfarande få begagnas. För
övrigt skulle nuvarande lag om stenkols- och
saltfyndigheter i tillämpliga delar gälla även för olje- och
gasfyndigheter. Lagen föreslås skola träda i kraft den 1 juli
1933.
Vad som aktualiserat sistnämnda lagstiftningsfråga
är, som torde vara bekant, den ansökan om koncession
för utvinnande av naturlig gas inom ett vidsträckt
område i Ängelholmstrakten, vilken i juni 1932 av
bergsingenjörerna Sven Lundberg och Karl Sundberg ingavs
till bergmästaren i södra distriktet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:14:21 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0075.html
