Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 25. 24 juni 1933 - Notiser - Internationella kongressen för teknisk mekanik - Statens exportstipendier 1933 - Teknikens triumfer i fartens århundrade - Svenska konsulterande ingenjörers förening - Föreningen för kraft- och bränsleekonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Carnbridge, professorerna C. E. Inglis, Cambridge, B.
Melvill Jones, Cambridge, R. V. Southwell, Oxford, och G. I.
Taylor, London.
Kongressen kommer att arbeta på fyra sektioner, för
1) rationell mekanik, 21) hydromekanik, 3) material och
4) vågrörelser i vatten.
Kommittén mottager redan nu meddelanden om
tillämnade rapporter till kongressen. Resuméer om ca 300
ord på engelska, franska, tyska eller italienska torde
vara insända kring 1 april 1934. Endast dessa
resuméer tillika med korta sammandrag av diskussionerna
komma att publiceras, såvida det ej finnes en allmän
önskan, understödd av ekonomiska garantier, om
publicering av kongresshandlingarna i deras helhet. Orsaken
till dennna inskränkning är, att kongresstrycket
tenderat att växa till sådana dimensioner, att det blir
osäljbart.
Deltagareavgiften utgör 15 shillings. All korrespondens
angående kongressen torde ställas till The
Secretary, 4th International Congress for Applied Mechanics,
Engineering Laboratory, Cambridge, England.
Statens exportstipendier 1933. Under innevarande år
komma exportstipendier att utdelas till personer, som
vilja, utan officiell ställning, i främmande –
företrädesvis transoceana – länder verka för avsättning av
svenska exportartiklar, import till Sverige av råvaror och
andra förnödenheter samt transithandeln över Sverige.
Ansökan om exportstipendium skall ställas till
konungen och snarast möjligt ingivas till
kommerskollegium.
Ansökan skall innehålla uppgift å det land eller de
länder, dit sökanden har för avsikt att förlägga sin
verksamhet, samt vara åtföljd av åldersbevis, plan för
verksamheten och de handlingar i övrigt, som sökanden
vill åberopa. Exportstipendiat, som söker fortsatt
stipendium, skall vid sin ansökan foga intyg från
vederbörande beskickning eller konsulat om sökandens
dittillsvarande verksamhet såsom stipendiat.
I fråga om stipendiernas utdelning och fordringarna
å deras innehavare tillämpas kungl, kungörelsen den 16
september 1932 med allmänna bestämmelser för statens
exportstipendier (Svensk författningssamling 1932 nr 441).
Teknikens triumfer i fartens århundrade är titeln på
ett från Holger Schildts förlag utkommande
subskriptionsverk, författat av den norske professorn Edgar B.
Schieldrop och för svenska förhållanden redigerat och
bearbetat av professor H. N. Pallin och civilingenjör
Frithiof Holmgren. Verket skall skildra det moderna
kommunikationsväsendets – på marken, till sjöss, i
luften och i etern – utveckling, sannolikt en del av
teknikens historia som mer än de flesta andra har
förmågan att intressera den stora allmänheten och
därjämte ett område, där det är möjligt att i en
jämförelsevis populär form åstadkomma en tekniskt korrekt
framställning. Att döma av de provsidor som hittills
förelagts oss, torde verket komma att fylla ganska högt
ställda anspråk i detta avseende. Den tekniska sidan
av kommunikationsmedlens hastighetsutveckling
förefaller sålunda att bliva klart och vältaligt belyst i ord
och bild. Man må också hoppas, att den ekonomiska
bakgrunden för denna utveckling och de nya
ekonomiska förutsättningar som kommunikationsmedlen å
sin sida skapat komma att få sin vederbörliga plats i skildringen.
Arbetet utlovas utkomma i 40 32-sidiga häften à 1
kr. och kan sålunda icke sägas vara särdeles billigt men
är i gengäld förnämligt utstyrt, vad papper och
illustrationstryck beträffar.
Svenska konsulterande ingenjörers förening avhöll
den 8 juni ordinarie årsmöte å Skansens Nyloft.
Sedan styrelsen beviljats decharge för 1932 års
förvaltning, utsågs styrelse för år 1934. Därvid omvaldes
till ordförande professor Carl Forssell, till vice
ordförande major Walo von Greyerz och till övriga
ordinarie ledamöter ingenjörerna Holger A. Lundberg, Gösta
Richert (sekreterare) och Linus Bohlin, professor P. G.
Hörnell, ingenjör Charles Hässler och professor E.
Hubendick samt nyvaldes efter ingenjör Hugo Theorell,
som avgår vid 1933 års utgång, ingenjör Arvid H.
Börjeson. Till styrelsesuppleanter omvaldes ingenjörerna
Tom K. A. Nordensson och Nils Ribbing, lektor Einar
Zachrisson, ingenjörerna Erik Lundström och H. G.
Queckfeldt samt nyvaldes ingenjör H. Gille. Till
revisorer omvaldes professor Bengt Afzelius och ingenjör
Anders Rosborg och till revisorssuppleanter
ingenjörerna K. I. Karlsson och Christian Beck-Friis.
Därefter avhandlades en del frågor av gemensamt
yrkesintresse, bl. a. i samband med föreningens anslutning
till den internationella sammanslutningen Federation
Internationale des Ingénieurs-Conseils,
Föreningen för kraft- och bränsleekonomi, den
finländska motsvarigheten till våra ångpanneföreningar,
meddelar i sin berättelse för år 1932, det 22:a
verksamhetsåret, om en fortsatt utvidgning av verksamheten.
Antalet aktiva medlemmar ökades från 551 till 565 och
antalet i värmetekniska avdelningen inskrivna pannor
från 2 227 till 2 340. Liksom under de närmast
föregående åren hänför sig ökningen huvudsakligen till
centralvärmeanläggningarnas grupp, medan beståndet av
anslutna industriella anläggningar undergått endast
smärre förändringar. Antalet å pannanläggningar
utförda första undersökningar uppgick till 58 (mot 42 år
1931) och antalet revisionsundersökningar till 3 076
(2 894). Elektriska avdelningen utförde 49 (38)
revisioner. Tillgången av konsultativa uppdrag var under
förra hälften av året svag, men under höstens lopp
gjorde sig för värmetekniska avdelningens vidkommande
en återhämtning märkbar, vilken fortgått in på början
av år 1933. Av större uppdrag märkas
projekterings- och konstruktionsarbeten vid de stora
ångkraftanläggningarna vid Kymmene och Myllykoski bruk.
Under året avgav föreningen tvenne utlåtanden i
bränslefrågor, det ena rörande ett regeringsförslag till
begränsning av stenkolsimporten. Föreningen påvisade
däri, vilka enorma kostnader en påtvungen övergång till
vedbränsle skulle pålägga landets industri, som genom
åtgärden bleve betungad i vida högre grad än vad som
motsvarande fördelarna av den ökade avsättningen av
brännved. Initiativet fullföljdes heller icke. Det andra
utlåtandet hade infordrats av en statlig kommitté, som
önskade ett uttalande om de tekniska åtgärder Som
kunde vidtagas för ökad användning av rensnings- och
gallringsvirke, kvistar o. d. som ångpannebränsle.
Föreningen framhöll, att fullt lämpliga eldstäder för
industriella pannor äro i bruk i mycket stor omfattning och
att således skogsavfall av ifrågavarande slag utan
svårighet kan tillgodogöras vid de flesta industriella
pannanläggningar. Däremot göra sig tekniska
olägenheter gällande vid förbränning av ved i de
sektionspannor som allmännast användas för
centralvärmeanläggningar. På detta område utför emellertid
föreningen försök med nya anordningar.
Föreningen är f. n. sysselsatt bl. a. med att söka
finna en för Finlands förhållanden lämpad lösning av
matarvattenproblemet. Hittillsvarande metoder ha
framför allt varit baserade på önskemålet att erhålla ett
mjukt matarvatten. I Finland tages matarvattnet i
allmänhet ur sjöar och älvar, och vattnets hårdhet spelar
därför i allmänhet mindre roll än dess halt av
kiselsyra och humussyror samt gaser.
Berättelsen omnämner vidare, att användningen av
elektrisk energi för ångalstring under senaste år starkt
ökats genom överföring av sekunda Imatrakraft till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
