Teknisk Tidskrift / 1933. Allmänna avdelningen / 279 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 28. 15 juli 1933 - Avslamning av ångpannor, av Hans Richter - Notiser - Energiproduktionen i U. S. A. 1932 - International Federation for Housing and Town Planning - Koppar och aluminium för kraftledningar - BEAMA 20 år

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

slammet ännu består av svävande flockar. Därför borde
man aldrig låta mer än 2 timmar förflyta mellan
avslamningsprocedurerna. Den slammängd som hinner
bildas på denna korta tid är naturligtvis helt obetydlig
(allt efter pannstorleken och vattnets beskaffenhet 3 à
5 kg), varför avslamningsorganet ej behöver hållas
öppet mer än högst ett par sekunder. Om tappningsventilen
har en inre diameter av 40 mm, kan på denna tid
uttagas ca 20 à 40 liter slambemängt vatten ur
pannan, vilket är fullt tillräckligt.

Ett avslamningsorgan som användes så ofta blir
givetvis hårt ansträngt av de med stor hastighet
framströmmande slammassorna, som utöva en slipande
verkan på materialet. Dessutom kan det lätt hända, att
pannstensskärvor inkomma mellan ventilkäglan och
sätet. I allmänhet använder man vid avslamning
snabbstängnings- eller återslagsventiler, emedan de äro lätta
att sköta och kunna öppnas och stängas hastigt. En
olägenhet med återslagsventilerna är, att käglan
tillpressas endast genom trycket i pannan, eventuellt i
förening med en jämförelsevis svag fjäderkraft, under det
att krossningen av pannstensskärvorna erfordrar ett
vida större tryck. Vid en nyare konstruktion,
"Gestra-ventilen", pressas könen med hjälp av ett knähävtyg
mot sätet med en kraft av ca 1 500 kg, vilken är
tillräcklig för krossning av pannstenen.

Fig. 1 visar stängningsmekanismen, varav framgår,
att kraften vid stängningen successivt tilltager, i den
mån könen närmar sig ventilsätet, medan förhållandet
varit omvänt vid tidigare konstruktioner. När ventilen
är stängd, är också anliggningstrycket störst, vilket är
mycket viktigt, enär krossningen måste bli fullständig
just i stängningsögonblicket. Det höga stängningstrycket
förutsätter ett motståndskraftigt material i ventilen;
i detta fall äro könen och sätet utförda av ett rostbeständigt
kromnickelstål, som härdats i anliggningsytorna.

Den periodiska avslamningen har den fördelen, att
det vid öppnandet av en ventil med ifrågavarande
diameter uppstår en mycket hastig vattenströmning, som
med säkerhet rycker med sig slammet. Vid den
stundom använda kontinuerliga avslamningen måste
tvärsnittet vara relativt litet, och strömningshastigheten blir

Fig 2. Gestra slamejektor.

till följd därav alltför liten för att slammet skall kunna
medfölja. Vid periodisk och hastig avslamning kan
man vidare anbringa ett uppsugningssystem i pannan
och därigenom avslamma denna till hela dess längd.
Vid riktigt utförande av detta system utnyttjas
praktiskt taget hela strömningsenergien. I fig. 2 visas en
efter dessa principer konstruerad slamejektor "Gestra",
vilken, som synes, är strömlinjeformigt utbildad. Här
har man även sökt undvika bildandet av virvelrörelser
i systemet med därav följande igentäppningar.

Genom ett lämpligt konstruerat avslamniiigssystem
kan man sålunda för en jämförelsevis ringa kostnad
förebygga den av slammet orsakade korrosionen. Ha
anfrätningar redan uppstått, måste man förhindra deras
fortskridande, vilket kan ske genom ett noggrant
avlägsnande av rosten och det skadade ställets ingnidning
med en blandning av grafit och olja.

NOTISER

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>