Teknisk Tidskrift / 1933. Allmänna avdelningen / 415 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 46. 18 nov. 1933 - Kemiska föreningar och fasta lösningar, av Gunnar Hägg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ämnen ej kunde särskilja några molekyler. I
exempelvis gittret av koksalt, NaCl, är varje ion av ett slag
på samma avstånd omgiven av 6 ioner av det andra
slaget (fig. 1). Man kan här inte utvälja en viss
klorion. som tillsammans med en given natriumion
skulle kunna bilda en molekyl. Molekylbegreppet
existerar helt enkelt icke för en dylik kristall. Detta
utgör naturligtvis intet hinder för existensen av
NaCl-molekyler i ett annat aggregationstillstånd,
exempelvis i gasform.

Fig. 1. Elementarcell av koksaltgitter.

Vidare visade det sig, att om exempelvis
natriumklorid bildade blandkristaller med natriumbromid,
detta berodde på att klorioner kunde utbytas mot
bromioner. I gittret av en sådan blandkristall ligga
alltså natriumionerna på samma platser som i
natriumkloridgittret, under det att på klorionernas
ursprungliga platser omväxlande förekomma klor- och
bromioner. Man har här ett exempel på bildning av
fast lösning eller blandkristall genom substitution av
atomer.

Redan Tammann hade visat, att i metallegeringarna
förekomsten av blandkristallserier, eller bättre
uttryckt fasta lösningar, var synnerligen vanlig.
Detta bekräftades av röntgenundersökningarna, och
framgår tydligt av de på Westgrens och Phragméns
undersökningar grundade, i fig. 2 återgivna,
temperatur-koncentrationsdiagrammen av tre
legeringssystem, i vilka existensområdena för fasta lösningar
äro streckade. Sammansättningen hos de fasta
lösningarna varierar i vissa fall inom vida gränser och
är i andra fall begränsad till ett ganska snävt
koncentrationsområde. I två fall är området så
begränsat och sammansättningen dessutom sådan, att
bestämda enkla formler – CuAl och CuAl₂ – ha
angivits.

Mänskan då givetvis uppställa frågan huruvida
någon principiell skillnad förefinnes mellan de fasta
lösningarna och de intermediära föreningarna med
konstant sammansättning. På grundval av de,
framför allt av Westgren och dennes medarbetare, under
de senare åren utförda undersökningarna, torde man
kunna säga, att någon sådan skillnad troligen ej
existerar, utan att alla övergångar mellan mycket smala
och mycket breda existensområden finnas. Detta
hindrar ej, att även vid utbredda existensområden
ofta en bestämd sammansättning kan angivas såsom
särskilt betydelsefull. Denna sammansättning ligger
ofta vid någon av områdets gränser men kan även
ligga inom området. Existensområdets utbredning
beror då på en upplösning av den ena eller den andra

Fig. 2. Schematiska tillståndsdiagram för legeringssystemen Cu-Zn, Cu-Al och Cu-Sn enligt Westgren och Phragmén.

komponenten i det mot den karakteristiska
sammansättningen svarande kristallgittret. Anmärkningsvärt
är att den karakteristiska gittertypen, som alltså kan
tänkas som den fasta lösningens grundval, i vissa
fall har en sammansättning liggande utanför det
observerade existensområdet.

Om det alltså inom ett legeringssystem finnes vissa
tendenser till utbildning av bestämda gittertyper, så
är det tydligt att sammansättningen därvid ofta ej
behöver vara strängt fixerad. Med tanke på dessa
avvikelser från föreningsförhållandenas konstans, är
det ju ej heller förvånande, att de vanliga
valenslagarna ej gälla inom metallernas kemi. Kan man
ställa upp en formel, vare sig den motsvarar ett
mycket smalt existensområde eller en karakteristisk
sammansättning inom ett bredare område, så visar
den sig så gott som aldrig vara vad man på grund
av komponenternas valens skulle ha kunnat vänta.

I ett kristallgitter såsom helhet äro naturligtvis
alla elektriska laddningar utjämnade och
förutsättningen för bildandet av fasta lösningar är, att
därigenom ingen ojämn laddningsfördelning äger rum.
Metallernas och metallegeringarnas gitter äro i
allmänhet vad man kallar atomgitter. De äro
uppbyggda av neutrala atomer, som i gittret ej bilda
några närmare förband – molekyler – med varandra.
Ett sådant gitter blir alltså neutralt, oberoende av
förhållandet mellan de olika atomernas antal, varav
följer att vilka föreningsförhållanden som helst bli
möjliga utan att neutraliteten stores. Härigenom
förklaras, dels metallernas stora benägenhet till bildande
av fasta lösningar, och dels det ovannämnda
förhållandet att metallfpreningarnas formler ej kunna
förklaras med hjälp av de vanligen antagna valenserna.
Formler i enlighet med valensläran fordra
bindningskrafter mellan atomerna av annat slag än hos
metallerna. Sådana bindningskrafter finner man däremot i
de s. k. iongittren och molekylgittren. I de förra,
som bland annat äro karakteristiska för salterna, är
gittret uppbyggt av positiva och negativa ioner,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>