Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
TEKNISK TIDSKRIFT
11 FEBR. 1933
Prospekteringen.
Av siffrorna under "Brytning" kunde ses, att
pro-spekteringen inom gruvområdena är rätt väl
tillgodosedd. Prospekteringen omfattar drivning av 500 till
900 m schakt och orter pr år vid gruvor med ca
100 000 tons produktion samt dessutom
geofysikaliska och malmgeologiska forskningar. Malmletningen
utom gruvfälten bedrives mest av dotterbolag till
bergverken samt även av enskilda personer och av
staten. För såväl geologiska undersökningar som
malmletning fordras i Sumatra statens tillstånd,
vilket meddelas för vissa områden åt gången. De flesta
gruvorna, jag tror förresten samtliga, hava
upptäckts av infödingar och vanligen för rätt länge
sedan. De två sista årtiondena hava emellertid
européerna nedlagt millioner för malmletning men
utan nämnvärt resultat. I okänt område eller s. k.
"vitt" gebit på kartan, tillgår prospekterandet i stort
sett på följande sätt: 1) Geologiskt utbildade
ingenjörer utsändas på expeditioner om 2 till 4 månader,
varvid i första hand floderna följas samt bergtoppar,
bergsryggar och infödingsstigar undersökas, där
geologien kan iakttagas och giva upplysningar.
Floderna på Sumatras västkust flyta nästan vinkelrätt
mot öns längdriktning, och vid marsch från
mynningen till källorna korsar man sålunda de geologiska
sedimentens utgående i dagen. Vidare äro floderna
nästan de enda ställen, varest man kan se
berggrunden, ty vegetationen är synnerligen riklig. Ofta äro
dessutom floderna och bäckarna de enda
framkomliga vägarna. Expeditionen fastställer geologien och
undersöker noggrannare de platser, där kvarts hittas
samt där man kan vaska guld.
2) Nästa expedition göres för kortare tids
forskning och ledes av en ingenjör, annan europé eller av
en övad malaj. Nu koncentreras verksamheten på
de områden, där geologien visat, att malmer kunna
finnas, samt utföras detaljsökning efter upphoven
(gångarna) till kvartsstyckena, vilka hittats i
floderna.
3) Om man nu funnit någon gång eller ett
gångområde, som synes erfordra noggrannare
klarlägg-ning, företages till detta en tredje expedition, vilken
vanligen ledes av en ingenjör. Här verkställes
jord-rymning, provtagning, detaljgeologisk undersökning
med kartläggning osv.
Alla expeditioner måste hemföra stenprov och
kvartsstycken i erforderlig mängd, och dessa
underkastas mineralogisk och kemisk analys. Det är av
vikt, att tillräckligt många av de kvartsbitar, man
finner, hemföras. Av dessas utseende,
mineralinne-håll och analyser kunna viktiga slutsatser dragas för
det fortsatta sökandet. En god regel är även, att
aldrig gå förbi en kvartsbit utan att slå sönder den
och se på den, ty den "omöjligaste" grovkristallina,
homogena mjölkkvarts kan innehålla guld.
Är nu utgåendet av en malm sådant och dess
analyser så goda, att undersökning å djupare nivåer är
berättigad, drivas fältorter i själva malmen, och
prover tagas över hela malmens bredd var arman till var
tredje meter, om guldhalten håller sig stabil. Är
denna däremot oregelbunden måste provrännorna
läggas tätare, stundom så nära varandra som 50 cm.
Under min vistelse å Sumatra upptäcktes en gång,
där fältortsdrivning i olika nivåer kunde
igångsättas. För beräkningen och värdesättningen av
malmen utarbetade vi ett system för praktisk
sammanställning av analyserna, malmmäktighet osv. (jfr
fig. 10).
Gångens längdskala bör lämpligen vara l : 100,
breddskalan l : 50. Efter diagrammet uppsattes .en
tabell med: provnummer, Au/t, Ag/t, malmbredd i
fältet, fältets längd och erhålles härur direkt:
medel-mäktighet, guldmängd, malmmängd, var malmen är
brytvärd eller icke osv. Har man två nivåer, som
endast ligga ca 20 m från varandra, och
överensstämmer guldhalt och malmutseendet i de två nivåerna,
må man räkna med "öre in sight" häremellan. Är
avståndet större, bör man ej göra det. För övrigt räknas
i Sumatra ej med "probable" och "possible öre" utan
endast med befintlig malmreserv. För att känna
denna vid en i brytning stadd gruva erfordras
vanligen, att den undersökta delen av malmgången är
blottad i hela sin längd på de två
begränsningsnivåerna uppåt och nedåt, och att dessa ej ligga på större
avstånd från varandra än ca 30 m. Vidare måste
provtagning vara gjord vid var 10:de (högst var
20:de) m på varje nivå. Är fyndigheten däremot i
undersökningsstadiet, få nivåerna, som ovan
nämndes, ej ligga mer än ca 20 m åtskilda och proven
måste vara tagna efter omständigheterna, (ev. var
50:de cm och högst var 3:e meter).
God undersökning och provtagning av en
ädel-malmsfyndighet är en svår och viktig förrättning.
Avslutning.
Ön Sumatras nu kända bry t var da
guldmalmsreser-ver belöpa sig till 400 000 å 500 000 ton eller ca 7 å
8 ton guld. Min kännedom om Sumatras
bergshantering, geologi och arbetsprisernas rörelse låter mig
räkna med att ön om 5 till 10 år icke längre hör till
världens guldproducerande länder.
Holländarna hava dock som bergsmän gjort ett
gott arbete här och äro på området kunniga och
optimistiska. Även om flera gruvor gått med förlust,
är det ej därmed givet, att gruvornas drivande
nationalekonomiskt varit förlustbringande, och troligen
hava de haft social betydelse. Även här nere måste
man räkna med statligt understöd för innevånarna
under svåra depressionstider. Som ju en
guldproducent ännu tillsvidare har full avsättning för sin vara,
kan det bliva en ren räknefråga för staten, huru stor
den relativa förlusten kan få vara vid en guldgruva
under arbetslöshetstider.
Holländarna äro som bekant goda affärsmän. Trots
detta, eller rättare sagt kanske just därför, få de
ledande tekniska personligheternas åsikter väga tungt
inom bergsindustrien. I allmänhet har man en
känsla av, och det synes mig som en sund politik, att
såväl bergshanteringen som även all annan industri
med sina möjligheter och behov hava
penninginstituten till sin hjälp men ej såsom sina härskare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
