Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1933 - Ernst Rothelius: Om arbetssättet hos vindsiktar - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 JULI 1933
KEMI
55
Fig. 5. Helbigs förslag till omloppssiktning.
Bättre ställt i detta hänseende är det både i
Raymond- och Remasystemen. Här får det färdigkrossade godset först avsätta sig i en särskild cyklon och
så kan luftströmmen ytterligare renas i särskilda
dammfiltra, vilket är ännu en fördel för dessa system
framför Moodiesystemet.
Sluten vindsiktningskrets.
Vid alla hittills beskrivna vindsiktningssystem har
det visat sig vara rätt enkelt att avskilja en
tillräckligt fin produkt. Större har dock svårigheten varit
att få ut den redan färdigmalda delen av godset.
Isynnerhet vid användning av rörkvarnsmalning i
kombination med Moodievindsikt har det visat sig
mycket svårt att kunna sikta ur allt det färdigkrossade godset. Helbig har där föreslagit en s. k. omloppssiktning eller en vindsiktning i sluten krets.
Fig. 5 klargör hans tankegång. Det från vindsikten
kommande grova godset går till ena sidan av en
behållare. I denna sjunka de finare kornen genast till
bottnen, under det att de grövsta kornen bilda själva
rasvinkelslagret överst i behållaren. Genom en
särskild matarapparat föres det till bottnen sjunkna
godset ut till ett bägarverk och går åter direkt upp
igen till vindsikten för omsiktning tillsammans med
gods från kvarnen. De i det översta rasvinkelslagret
liggande största kornen gå genom ett särskilt
överloppsrör tillbaka till rörkvarnen för ommalning. Nu
kan ju matarapparaten i bottnen av behållaren
dimensioneras så att t. e. endast 1/4 av godset återgår
till kvarnen, under det att 3/4 går till vindsikten
eller med andra ord godset vindsiktas fyra gånger
innan det åter går in i kvarnen. Vindsiktningen, som
är en billig process, bidrager härigenom till en mera
ekonomisk målning. Särskilt vid målning av färger
till de största finheterna bör naturligtvis om
vindsiktning medelst Moodievindsikt användes en sådan
omloppssiktning införas.
Sammanfattning.
Sedan de i vindsiktningsprocessen existerande
storheterna och termerna på enkelt sätt klargjorts, har en
del praktiska iakttagelser från vindsiktningsdrift
lämnats. Särskilt ha driftsstörningarna berörts
samtidigt som sätt för deras undvikande angivits.
Därefter har en analys av vindsiktningsförloppet på
olika vindsiktskonstruktioner lämnats, vilken giver
upplysningar om noggrannheten vid de olika vindsiktningssystemen. Moodievindsiktarna visade därvid
de största osäkerhetsmomenten. Därför omnämnes
slutligen ett förslag att genom omloppssiktning eller
genom sluten vindsiktningskrets uppnå bättre rensiktning enligt detta system.
Använd litteratur: ROSIN und RAMMLER : Ueber Arbeitsweise
und Wirkungsgrad von Windsichter, Zement 1929, häft.
26-32. MADEL: Ueber den Trennungsgrad von
Windsich-tern, Zement 1930, häft. 41. HELBIG: Die Umlaufsichtung,
Zement 1930, häft. 2.
En stor del av de praktiska driftsuppgifterna ha erhållits vid
besök och studier i olika finmalningsverk med vindsiktning.
LITTERATUR
Bokanmälan.
Les Prix Nobel en 1931. Förlag P. A. Norstedt &
Söner. 1933. Pris 10 kr.
Denna av de prisutdelande korporationerna utgivna
redogörelse för Nobelprisen år 1931 har för tekniker i
allmänhet och kemiska ingenjörer i synnerhet ett
speciellt intresse, enär det kemiska priset detta år gavs för
en insats på det rent kemiskt-tekniska området till
professor Carl Bosch och Generaldirektor, Doktor Friedrich
Bergius.
Arbetet innehåller redogörelse för Nobel-festerna 10
december 1931 i Stockholm och Oslo, samtliga vid dessa
fester hållna tal in extenso, svenska och norska tal
därjämte i översättning till annat språk, vidare korta
biografier över pristagarna samt som viktigaste del
pristagarnas Nobelföreläsningar.
Av dessa torde Carl Boschs föreläsning: "tiber die
Entwicklung der chemischen Hochdrucktechnik bei dem
Aufbau der neuen Ammoniakindustrie" och Friedrich
Bergius’ föreläsning: "Chemische Reaktionen unter
höhem Druck" ådraga sig största uppmärksamhet hos
Teknisk tidskrifts läsare, men anmälaren har även med
stort intresse tagit del såväl av professor Warburgs
föreläsning: "Das Sauerstoffiibertragende Ferment der
Atmung", som av redogörelserna för de två
fredspristagarnas, Miss Jane Addams och professor Nicholas
Murray Butlers, livsverksamhet. I föreläsningarna om
högtrycksteknik och högtryckskemi får man ett mäktigt
intryck av den stora insats de två kemiska pristagarna
gjort på detta område såväl som av de erhållna
resultatens betydelse både ifråga om redan färdiga
industriförfaranden och beträffande möjligheterna till en
betydande industriell utveckling enligt de funna riktlinjerna.
Professor Bosch har med bistånd av I. G:s väldiga
resurser energiskt och målmedvetet arbetat på lösandet av
de svåra problem, som ammoniaksyntesens industriella
förverkligande måste medföra, och därvid med seg
uthållighet övervunnit det ena hindret efter det andra.
Han ger själv en synnerligen fängslande skildring
härav, vilken åskådliggöres med en serie utmärkt belysande
bilder. Den metodik, som framkom vid
ammoniaksyntesens realiserande, har senare av Bosch vid I. G.
tillämpats vid utarbetandet av högtrycksförfaranden för
framställning av metylalkohol och urinämne samt vid
I. G:s förfarande att på basis av Bergius’ uppfinning
av kolhydrering ur brunkol framställa bensin och oljor.
Bergius har arbetat på en rad olika kemiskt-tekniska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
