Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. Nov. 1933 - Hilding Bergström: Tillgodogörande av träavfall. Inledning till diskussion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 NOV. 1933
KEMI
85
dan hackhög kommer man osökt till frågan: "Kan
ej trä direkt tillgodogöras genom jäsning".
I utlandet ha sedan lång tid tillbaka försök gjorts
att jäsa cellulosahaltigt material. Det är egentligen
två vägar man slagit in på, dels framställning av i
huvudsak ättiksyra, och dels framställning av metan
för belysnings- och kraftändamål.
Anläggningar har redan utförts för jäsning av
cellulosahaltigt material på ättiksyra. Denna jäsning
är termofil, dvs. den sker vid hög temperatur
omkring 60° C.
För neutralisering av de under jäsningen bildade
syrorna användes natriumbikarbonat eller
ammoniak. Av bestämda skäl bör kalciumkarbonat ej
användas. Det använda cellulosahaltiga materialet,
t. e. majsstänglar, håller för jäsningen erforderliga
mikroorganismer, varför sådana ej tillsättas.
Jäsningstiden är relativt lång. Lösningen, som
slutligen håller 5-10 % natriumacetat, bearbetas på
ättiksyra genom indunstning, surgörning med svavelsyra
och efterföljande destillation. Ekonomien i ett
sådant förfarande är ju påtagligen mycket svag.
Det uppgives, att genom luftning förloppet vid
jäsningen ändras, så att i huvudsak alkohol erhålles.
Beträffande de verksamma organismerna så anses
en av dessa överföra cellulosan i glykos och en annan
denna i ättiksyra, alkohol osv. Antagandet är väl
något summariskt. Ur majsstänglar erhålles på detta
sätt enligt uppgift per kg växtmaterial ca 250 liter
gas med 52 vol-% metan, resten i huvudsak kolsyra.
Jäsningen är här ej termofil, utan sker vid lägre
temperatur.
I träet finnes visserligen jäsbar hemicellulosa, men
vedens s. k. lignocellulosa uppgives enstämmigt vara
o jäsbar. Att använda cellulosa som råmaterial för
jäsningen ställer sig naturligtvis för dyrt, På sista
tiden utförda undersökningar synas emellertid visa,
att jäsning av ved direkt är tekniskt utförbar. Det
skulle sålunda t. e. ligga inom möjlighetens gräns
att jäsa ved direkt till alkohol. Jäsning av
vedmaterial synes även ha eller få intresse direkt för redan
nu existerande industrier, t. e. för sågverks- och
cellulosaindustrien.
Framställning av garvämnen ur ved och bark är
en i landet gammal industri, liksom även
tillvaratagande av töre genom kolning. Tillgodogörande av
granbark från sulfitfabrikernas torktrummor har åter
blivit aktuellt.
Oxidation av ved i närvaro av alkali är vidare
värd en närmare undersökning.
Bland andra uppslag för kemiskt tillgodogörande
av trä kan framhållas. Uppslutning av ved med
alkali och uppslutningsproduktens kolning. På detta
område har ju Rinman nedlagt ett vidlyftigt arbete.
Vidare ha förslag framkommit för framställning av
fodermedel direkt ur trä.
Följande problem äro visserligen ej att hänföra
direkt till kemiskt utnyttjande av träavfall, men
beröra i alla händelser kemiska produkter ur trä.
Cellulosalutars, särskilt sulfatlutens, bearbetning
på värdefullare produkter.
Förädling av flytande harts och terpentinolja.
Sulfitspritens bearbetning på andra produkter över
acetaldehyd och ättiksyra.
Framställning av furfurol.
Ligninets tillgodogörande.
Fig. 5.
Sulfatluten är den av cellulosalutarna, vilken i
första hand kan komma ifråga för bearbetning på
kemiska produkter. På grund av lutens svavelhalt har
man ansett, att produkterna bli illaluktande och av
dålig kvalitet. Det är emellertid möjligt att även ur
sulfatluten framställa produkter av hög kvalitet.
Flytande harts och terpentinolja, vilka utvinnas
vid sulfatcellulosakokningen, skulle utan tvivel
kunna förädlas till värdefullare produkter, och ett
ingående arbete har redan nedlagts på detta område.
En förädling av sulfitspriten är närmast beroende
av spritpriset. Metoderna ligga väl tämligen klara.
Furfurol bildas ur vedens pentosaner vid kokning
med utspädda syror. Man kan tanka sig en
furfurol-framställning i vissa kombinationer. Hanteringen
är beroende av de ännu ovissa
avsättningsmöjligheterna för produkten. Dr Groth har utarbetat metoder
för furfurolframställningen ur trä.
Lignin erhålles t. e. som rest vid försockring av
trä och har ännu ej fått annan användning än som
bränsle.
För problemet träavfallets utnyttjande på kemisk
väg måste helt nya vägar banas, och för dess
fullständiga eller delvisa lösning gäller som
ofrånkomligt villkor - ett ingående och måhända långvarigt
praktiskt lagt forsknings- och försöksarbete, som
direkt är inriktat på att få fram för ändamålet
tjänliga processer och metoder. Tvivlarna på ett lyckat
resultat av ett sådant arbete böra studera
omständigheterna vid vår cellulosaindustris vardande.
Ofullständigheten i vår kännedom om vedens
beståndsdelar och sammansättning visar sig tyvärr
alltför ofta vara en hämsko på det praktiskt inriktade
försöksarbetet. Under de sista åren ha i utlandet
vittgående undersökningar utförts över
vedcellväggens inre finare byggnad, och det synes sannolikt,
att de ur detta arbete framkomna hypoteserna
sammanställda med nu existerande mer eller mindre
fasta teorierna för vedens kemiska sammansättning
skulle kunna giva bestämdare ledtrådar för det prak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
