Teknisk Tidskrift / 1933. Väg- och vattenbyggnadskonst / 75 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1933 - Gunnar Ekwall: Tunnelbanan Slussen-Skanstull under Södermalm i Stockholm

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 6. Längdsektion genom tunneln.

detaljanordningar, som i övrigt påverka dimensionerna, och som måste beaktas vid dessas fastställande.
Jag vill endast nämna sådana detaljer som trappor, belysningsanordningar, väggbeklädnader, kabelledningar och säkerhetsanordningar. Vidare alla till driften hörande anordningar, såsom kiosker för biljettförsäljning, för annan försäljning och för driftpersonalen i övrigt samt slutligen för allmänhetens bekvämlighet avsedda anordningar, såsom soffor, dricksfontäner, kartor och anvisningar m. m. Alla
dessa detaljer ha emellertid varit föremål för ingående studier och hava fastställts i samråd med spårvägsbolaget eller eljest anlitade sakkunniga.
Från Spårvägsbolaget ha förutom verkställande direktören, major A. G. Hellgren, följande medverkat till tunnelfrågans lösning, nämligen baningenjören R. F. Gripe, maskiningenjören E. V. Engdahl, trafikchefen E. Magnusson samt ingenjörerna Axberger och E. Arding.
Tunnelns huvuddimensioner ha valts med ledning av det förut sagda. Å fig. 7 visas några typiska tvärsektioner för banan.
Tunnelbreddens storlek bestämmes förutom av vagnbredden av en fordran på ett skyddat utrymme, dit banbetjäningen kan taga sin tillflykt vid annalkande tåg. Detta utrymme har här förlagts till mitten av tunneln och är normalt 0,9 meter brett
mellan vagnsidorna på mötande tåg. Utrymmet mellan yttervägg och vagn är 0,4 meter och medgiver placering av kablar och signaler. Fria avståndet mellan vagnsida och fast föremål i tunneln för framtida vagnar är sålunda ytterligt begränsat och nödvändiggör vissa anordningar att förhindra att en person vid färd kan sticka ut någon del av kroppen vid fönster eller dörrar. Genom en dylik inknappning av utrymmet, som tillämpas vid de allra flesta utländska tunnelbanor, ha byggnadskostnaderna kunnat i möjligaste mån hållas nere.
Höjden i tunneln bestämmes av vagnskorgens höjd samt erforderligt utrymme för kontaktbygeln. Man kan visserligen nedbringa tunnelns höjd genom användandet av strömtillförsel medelst en tredje skena.
Det har emellertid visat sig vara omöjligt att tillämpa detta system i förorterna med sina många vägövergångar i banans plan, varför bygelsystemet bibehållits. Då kontaktledningen utanför tunneln sitter på en höjd av 5,60 meter ovan räls överkant och inne i tunneln bör pressas ned till ett minimum, har det


Fig. 7. Typiska tvärsektioner genom tunneln.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>