Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Aug. 1933 - Gunnar Ekwall: Tunnelbanan Slussen-Skanstull under Södermalm i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
TEKNISK TIDSKRIFT
26 AUG. 1933
f9 /? f9 /9 f9 f? /?
ZSoo-
3000
G/ILL EKI.
Fig. 18. Några data angående bergtunnelsprängningen.
måste säkerligen tillskrivas den metod, som här an-
vändes för att åstadkomma en viss rörelseförmåga
hos väggen i tunnelns längdriktning. Väggarna gju-
tas ej direkt ned mot berget utan längst ned- an-
ordnas en gjutfog med förtagning för upptagande
av den tvärgående horisontalkraften. Denna fog och
genomgående armeringsjärn ha bestrukits med ett
tunt lager av asfalt. Dilatationen i vertikalfogarna är
ganska stor och har uppmätts till i medeltal 1,0 mm.
Väggtjockleken i tunneln varierar mellan 0,3i5 till
0,50 m.
Asfaltisoleringen på tunneltaket består av ett lager
asfaltfilt och ett lager 3 mm bitumenmatta samt 4
strykningar med asfalt, varav närmast betongen en
kallasfalt- och en varmasfaltstrykning. Entreprenör
har varit Svenska icopal- och takpixfabriken, Malmö.
Fig. 19. Borrning i galleriet.
Järnkonstruktionerna med en för hela tunneln
total vikt av ca l 300 ton äro helsvetsade och ut-
föras av Elektriska svetsningsaktiebolaget i Stock-
holm. Metoden med svetsning lämpar sig synner-
ligen väl för ifrågavarande slag av konstruktioner,
där det gäller att utbilda massor av pelarfötter och
pelarhuvuden samt förstärkningar å balkliv. Om-
fattande försök ha gjorts för att utröna svetsnings-
förbindningarnas hållfasthet.
Fig. 20 visar en sektion mellan Folkungagatan
och Bondegatan. Den å bilden visade grundvatten-
nivån har sänkts genom försiktig utschaktning steg-
vis och länspumpning, varigenom den fina sand,
varav bottenlagren bestå, kunnat hindras att intränga
inom spånterna och därigenom förorsaka sättningar
i gatu- och husgrunder. Observera antalet ledningar
i gatan.
Markbeskaffenheten å sträckan mellan Bonde- och
Blekingegatan är enligt vad som förut omnämnts
synnerligen dålig. Tunneln måste därför byggas på
pålar. För att hindra den lösa leran att upp tränga
i schaktgroparna ha vi här varit tvungna att slå
järnspånt (se fig. 21). Den slagna järnspånten är
till största delen av system Larsen, vilken spånttyp
visat sig vara lämplig i detta fall, då marken ovan-
för tunnelbottnens nivå är fylld med stenar och
hinder av många slag.
Det är ju givet att ett arbete av denna art skall
komma att vidröra vissa rättsförhållanden. Tunneln
framgår såsom bergtunnel under tomtmark och för
Fig. 20. Tvärsektion genom tunneln vid Folkungagatan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
