- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
285

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 28. 14 juli 1934 - V. Christiansen: Elektriska smält- och värmeugnar för metallindustrien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

TEKNISK TIDSKRIFT
HÄFT. 28 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 14 JULI
ÅRG. 64 HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN 1934

INNEHÅLL: Elektriska smält- och värmeugnar för metallindustrien, av civilingenjör V. Christiansen. - Notiser. - Tekniska föreningar. - Rättelse.

ELEKTRISKA SMÄLT- OCH VÄRMEUGNAR FÖR METALLINDUSTRIEN.

Det besök som teknologföreningens medlemmar gjorde vid industrierna i Finspong i samband med årsmötet i Norrköping inleddes med att civilingenjören V. Christiansen höll föredrag i rubricerade frågor. Föredragets förra del som avhandlade elektriska smältugnar - ljusbågsugnar, Ajax-Wyattugnen, högfrekvensugnen och motståndsugnar - återgives här nedan, medan avdelningen om elektriska värmeugnar införes i ett följande häfte nr 29.

Inom metallindustrien, varmed här närmast avses tillverkningen av halvfabrikat av icke-järnmetaller, har under de sista åren elektrifieringen av ugnsdriften allt fullständigare genomförts. I ett modernt metallverk smältas sålunda numera metallerna och legeringarna i regel i elektriska ugnar, och åtminstone de sista glödgningsoperationerna vid halvfabrikatets framställning utföras likaledes i elektriska ugnar. Det är sålunda till två skilda ändamål elektriska ugnar användas, nämligen dels till smältning, dels till termisk efterbehandling, vilken senare avser upphettning av materialet för varmbearbetning, mjukglödgning, anlöpning eller annan värmebehandling.

ELEKTRISKA SMÄLTUGNAR,

Före världskriget användes som smältugnar vanligen degelugnar eldade med koks, kol, olja eller gas, och dessa ugnar utfördes antingen faststående eller stjälpbara. Flamugnar förekommo även fastän i mindre utsträckning. Den av kriget föranledda stora produktionsökningen framtvingade emellertid elektriska ugnstyper. Av alla de olika konstruktioner och typer, som i samband därmed framkommo, är det egentligen endast ett fåtal, som numera komma ifråga vid nyinstallationer. Det är därvid tre principiellt olika ugnstyper som förekomma, nämligen induktionsugnar (Ajax-Wyattugnen, högfrekvensugnen), ljusbågsugnar (t. e. Detroitugnen) och motståndsugnar. Av dessa tre ugnstyper voro ljusbågsugnarna tidigare de viktigaste, men de ha numera fått falla tillbaka för induktionsugnarna. Anledningen härtill är bland annat av rent metallurgisk art. Vid smältning med ljusbåge föreligger nämligen alltid en viss risk för lokala överhettningar av smältan, under det att vid smältning med induktionsströmmar värmeutvecklingen sker i själva den smältande metallen, vilket medför en jämnare temperatur i metallbadet. Den lokala överhettning, som råder vid smältning med ljusbåge, medför även en betydligt större metallavbränna, än vad fallet är vid induktionsugnar. De olika ugnstyperna kunna emellertid ej helt utesluta eller ersätta varandra, utan snarare komplettera de varandra och ha sina givna användningsområden, betingade av metallernas smältpunkt och egenskaper i flytande tillstånd.

Innan de olika ugnstyperna närmare beskrivas, skall i korthet framhållas några grundläggande synpunkter beträffande de krav, som böra ställas på en smältanläggning.

Smältanläggningen skall först och främst giva ett material av tillfredsställande kvalitet med hänsyn till riktig sammansättning, inneslutningar av slagg och oxider, gasinnehåll, porositet etc. Det kan därvid fastslås, att med ett stort antal ugnskonstruktioner kan erhållas god kvalitet på praktiskt taget varje legering. En del av dessa ugnar ställa dock stora anspråk på gjutarens kunskap och skicklighet för att giva ett tillfredsställande resultat. Smältugnen bör därför vara lätt reglerbar och lättskött, så att arbetet vid densamma underlättas och smältprocessen väl behärskas. Ur kvalitativa synpunkter äro i allmänhet de elektriska ugnarna överlägsna de eldade. Härvid bör dock framhållas, att med de senare årens förbättringar i konstruktionen av eldade ugnar många tidigare kvalitativa olägenheter numera kunna behärskas.

Smältanläggningen, i vilken i regel flera ugnstyper ingå, bör vidare vara väl anpassningsbar efter varierande förhållanden. Den bör sålunda kunna fylla ett inom rimliga gränser växlande behov av gjutna ämnen, såväl till sammanlagd vikt och ämnesstorlek som av olika metaller och legeringssammansättningar. I smältanläggningen skall vidare kunna smältas ej enbart tackor av rena metaller och grövre skrot utan även svarvspån och annat finstyckigt skrot och detta med rimlig avbränna.

Metallförlusten genom avbränna kan variera mycket vid de olika ugnstyperna. Denna metallavbränna sker dels genom förgasning såsom vid zink och andra relativt lättflyktiga metaller, dels genom oxidering och förslaggning. Smältugnen bör givetvis erbjuda sådana driftsförhållanden att metall-avbrännan blir låg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free