Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Aug. 1934 - R. Ch. A. Grey: Grunddrag av eldledning för fartygdsartilleri och därmed sammanhängande frågor rörande fjärriktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
116
TEKNISK TIDSKRIFT
4 AUG. 1934
obetydliga strömförbrukningen under vissa
förhållanden lämpade för fältbruk.
Bland likströmsapparater för kontinuerlig
vridning förtjänar särskilt framhållas:
italienska systemet Giradelli,
franska St. Chamond-Granat samt
motståndskommutatorn.
Giradelli’s system.
Givaren utgöres här av en speciellt konstruerad
fast kommutator med i visst förhållande beräknade
olika lamellbredder. Lamellerna äro på var sin sida
om ett symmetriplan förbundna med varandra genom
motståndsspiraler. Mot kommutatorn släpa 3
vridbara borstar, från vilka strömmen över släpringar
ledes till mottagarens statorfält.
Mottagaren utgöres av en motor med utbrett
trefältlindat statorfält och en likströmslindad rotor med
kommutator. Borstarna äro icke fasta, utan genom
kuggväxel förbundna med motoraxeln på sådant sätt,
att de erhålla en rörelse i samma riktning som rotorn.
Utväxlingen, som alltid är sådan, att borstarna
erhålla en större hastighet än rotorn, beräknas efter de
fordringar man ställer på mottagaren. Genom denna
anordning kommer rotorns metalliska massa endast
att vrida sig en del av statorfältets vridningsvinkel
a eller a/K,
där K betecknar förhållandet mellan
borstarnas och rotorns hastigheter.
Ledande princip i denna konstruktion är att
nedbringa rotorns accelerationsarbete samtidigt som
maximum av rörelsekraft erhålles. Enär mig
veterligt Giradellfs teoretiska beräkningsgrunder förut
icke publicerats, anser jag mig förhindrad att här
närmare ingå på desamma.
Giradelli’s system har sedan lång tid tillbaka varit
i bruk inom italienska flottan, ej endast som
följvisarapparat, utan även som servomotor för
överföring av större kraftbelopp.
St. Chamond-Granat’s system.
Fig. 4 visar schematiskt detta system. Givaren
är här en tvåpolig likströmsmotor. Förutom de två
strömtilledande fasta borstarna finnes ett
koncentriskt med axeln vridbart system med tre 120°
förställda borstar. Från dessa ledes strömmen Över
släpringar till mottagarens rötor. Borstsystemet
manövreras genom mekanisk utväxling och på en
skala med visare indikeras rörelsen. Borstarnas
inbördes spänning är beroende av läget i förhållande
till magnetfältet. Genom vridning av borstsystemet
erhålles i de tre ledningarna likströmmar av olika
spänning. I mottagarens rötor bilda dessa ett
resulterande magnetiskt fält, vars riktning
överensstämmer med borstarnas läge.
Mottagarens stator är tvåpolig och rotorn
trefältlindad med släpringar för tilledningen. Givarens
fält och rötor samt mottagarens fält matas från
samma likströmskälla.
Apparaterna utföras en-, två- eller tresystemiga.
Fig. 5 visar schematiskt en tvåsystemig grupp
bestående av en givare med en mottagare. Beroende
på givarens storlek kunna ett flertal mottagare
inkopplas.
Inledas givarens tre strömmar i en med utbredda
fältpoler försedd mottagare, vars rörliga delar för
övrigt äro lika den ordinarie givarens, men med
rotorn direktkopplad till en vanlig likströmsmotor,
erhålles en apparat, som kan benämnas transportör.
Från de rörliga borstarna ledes strömmen till en eller
flera mottagare. Genom denna anordning har man
möjlighet att mellan givaren och mottagaren införa
vissa för eldledningen erforderliga korrektioner.
Fig. 6 visar principen av anordningen med en
mellanliggande transportör, och fig. 7 samma anordning,
men med tre.
I vissa artillerikonstruktioner är önskvärt att
givarens dimensioner nedbringas till ett minimum,
t. e. vid direkt överföring av mätvärden från en
avståndsmätare. En härför utformad konstruktion
framgår schematiskt av fig. 8.
Ersättes en vanlig givares rörliga borstar med en
serie fasta sådana, placerade runt kommutatorn,
erhålles en apparat, som kan benämnas roterande
spänningsfördelare. Då alltid två och två borstar
på var sin sida om symmetriplanet föra ström av
samma spänning, kan den ena av borstarna
tydligtvis uteslutas och utgående ledningarna därigenom
reduceras.
Borstarna sättas i ledande förbindelse med en
fast kommutator med lika många lameller som
teoretiska antalet spänningsborstar. Två och två av
 |
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
