Teknisk Tidskrift / 1934. Elektroteknik / 170 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. Nov. 1934 - I. Billing: Statens järnvägars telefonkabelnät längs elektrifierade banor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 3. Detalj av rensnings- och förläggningsplog.



Fig. 4 Plogen i arbete. Samtidig förläggning av två kablar.

linjerna uppgått till endast ca 275 m, emot ungefär den
dubbla längden å äldre linjer, och detta för bättre
utbalansering av ledningarnas linjekapacitet m. m.

Vid förläggningsarbetena, vilka såsom å
Göteborgs- och Malmölinjerna verkställts av S. J. personal, har
förutom den stora amerikanska grävmaskin, sorn
anskaffats för arbetena å Göteborgslinjen, även
använts en inom landet tillverkad rensnings- och
förläggningsplog, av vilken en detalj utvisande själva
plogbillen återges å vidstående fig. 3, under det att
plogen i arbete med rensning av kabelgraven och
samtidig förläggning av huvud- och lokalkablar visas
å fig. 4.

På grund av förekommande utbuktningar vid alla
boxar, för att möjliggöra deras montering under
pågående järnvägstrafik, och emedan vissa
kabellängdstillskott måst nedgrävas för erhållande av jämn
halv pupinsektion å ömse sidor om
överdragsstationerna, har den installerade kabellängden blivit
avsevärt längre än banlängden. För Ångelinjerna blev
sålunda den installerade kabellängden sammanlagt
624,244 km eller 1,37 % längre än banan och å
Västkustbanan blevo motsvarande tal 318,462 och
1,22 %.

Installationsarbetena å Ångelinjerna
och Västkustbanan hava verkställts av
Telefon a.-b. L. M. Ericsson, Stockholm,
som härmed för första gången utfört
sådant arbete för S. J. räkning. Några
härvid tillämpade metoder, som avvikit
från förut använda, må särskilt
framhållas.

För uttorkning av kabeländarna vid
skarvning och anslutning till alla slags
boxar ha flera medel anlitats. Vid
arbete utomhus, som alltid utförts i
skyddstält, ha använts blåslampa med
skyddsplåt av skilda typer. Bl. a. har
därvid använts en typ av skyddsplåt,
som möjliggjort kontroll av
torkningstemperaturen. Därjämte har, såväl
utom- som inomhus, använts en
elektrisk värmefläkt, i form av en
"hårtorkare", som lämnar varm torr luft av
ca 110°C. Den förbrukar 800 à 1000W.
På stationer m. fl. platser, där
elektrisk ström funnits till hands,
har denna använts. Ute på linjen, där elektrisk ström
ej varit tillgänglig, har man däremot begagnat en
lätt transportabel motorgenerator, bestående av en
luftkyld bensinmotor om 3 hkr, 2200 v/m, direkt
kopplad till en likströmsgenerator, 1,5 kW vid 110 V.
Erforderlig ström för glödlampsbelysning vid
arbetet uttages även från samma generator.

För järnvägens kablar har installationsfirman
tillverkat pupinboxar av ny typ. Själva pupinboxen är
nämligen sammanbyggd med en skarvmuff, så att lös
stubkabel mellan pupinbox och skarvmuff undvikes.
Härmed vinnes den fördelen, att anordnandet av
särskilda pupinbrunnar, som till stor del förekommo å
Göteborgslinjen, kan undvikas och pupinboxen direkt
nedgrävas i marken. Pupinbox visas å fig. 5.

De använda ändboxarna, såväl å stationer som för
avgrenings- och lokalkablar, äro av ny konstruktion.
Denna har efter ingående försök utarbetats i vissa
standardtyper. För samtliga typer användas
enhetligt utförda kopplingsplintar med 10 par
kontaktstift inpressade i bakelit och med ram av förtent
koppar, se fig 6. Dessa bakelitplintar äro så
pressade, att de sluta lufttätt kring kontaktstiften och



Fig. 5. Pupinbox.



Fig. 6. Kopplingsplint, 10-pars.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>