Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1934 - Fritz Frank: De sista framstegen ifråga om hydrering av stenkol, brunkol, tjärprodukter och andra ämnen för framställning av motorbränslen och smörjoljor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 4
APRIL 1934
TEKNISK TIDSKRIFT
REMI
REDAKTÖR: Evcar NORLIN
UTQ.IVtN AV SVtNSKA TCKtSOi.O6FQRCNlNGE.Nr
INNEHÅLL: De sista framstegen ifråga om hydrering av stenkol, brunkol, tjärprodukter och andra ämnen för
framställning av motorbränslen och smörjoljor, av professor Fritz Frank. - Teorien för alkalikloridelektrolysen
i diafragmaceller, av tekn. dr Gösta Ängel. - Litteratur. - Föreningsmeddelanden.
DE SISTA FRAMSTEGEN IFRÅGA OM HYDRERING AV
STENKOL, BRUNKOL, TJÄRPRODUKTER OCH ANDRA
ÄMNEN FÖR FRAMSTÄLLNING AV
MOTORBRÄNSLEN OCH SMÖRJOLJOR.1
Av professor FRITZ FRANK, Berlin.
Utvecklingen på detta område har senaste åren gått
utomordentligt hastigt. Detta gäller problemets
såväl vetenskapliga som tekniska och ekonomiska
sidor. Särskilt beaktansvärda äro de arbeten, som
utförts av I. G. Farbenindustrie, och vilka på sista tiden
offentliggjorts i viss utsträckning.
Ur arbeten av Pier och hans medarbetare framgår
otvetydigt, att kolväteblandningar och däri
förefintliga -syre-, svavel- och kvävehaltiga ämnen kunna
spaltas i kolväten av mindre molekylarstorlek
samtidigt som dessa kunna anlagra väte. Fig. l är ett
schema över denna kombinerade process.
Man har sökt klargöra detaljerna vid detta
reaktionsförlopp. Härvid är det icke nödvändigt att, som
man i början trodde, driva hydreringen till
fullständig vätemättning, så att paraffiner och
hydroaroma-tiska kolväten bildas. Det är ekonomiskt
fördelaktigare att utföra en partiell hydrering och i första
hand framställa lågkokande produkter, vilka i
förgasarmotor tillåta högt kompressionsförhållande utan
knackning och för dieselmotorer lätt brännbara
motoroljor.
Katalysatorer.
För hydreringen erfordras katalysatorer, som fylla
följande fordringar:
a) äro prisbilliga,
b) kunna leda reaktionerna i sådan riktning, som det
avsedda ändamålet erfordrar,
c) icke äro känsliga för de bildade spaltprodukterna
och framför allt icke förgiftas av svavel och
svavelföreningar,
d) möjliggöra för reaktionerna att försiggå vid så låg
temperatur som möjligt med erforderlig hastighet,
i Referat av föredrag, hållet vid
ingenjörsvetenskapsakademiens föredragsserie den 27-28 november 1933 om
motorbränslen och motorsmörjoljor. I referatet har även medtagits
en del uppgifter, hämtade ur en uppsats i Ind. Eng.
Che-mistry, febr. 1934 "Hydrogenation of coal" av Wright &
Gånger.
B-t N-n.
e) och reaktionshastigheterna måste vara så stora,
att apparatutrustningen kan utnyttjas med
ekonomiskt resultat.
Katalysatorernas prisbillighet har ernåtts
därigenom att stenkolsaskor och vissa i rikliga mängder
ur avfallsprodukter framställbara ämnen visat sig
kunna påskynda reaktionerna eller vissa stadier av
desamma. Härvid hava vissa i mitt laboratorium
utförda arbeten givit en fingervisning. Redan år 1928
funno vi, att somliga brunkolsaskor utövade en
kraftig kontaktverkan. Vid den tiden hade vi icke
utfört Spektralanalys av askbeståndsdelarna, utan hade
den uppfattningen, att kontaktverkan förorsakades
av järn, titan, aluminium och zink i fin fördelning
på den starkt porösa, ännu kolhaltiga askan. Under
tiden har genom de betydelsefulla undersökningar,
som utförts i The Fuel Research Stations laboratorium
i England, bevisats, att stenkolsaskor innehålla ett
antal grundämnen, vars närvaro förut varit obekant,
Elementaranalyser
Stenkol
Lagtemperatur’
^tjdra
Brunkol
Cenentortyoro
Brunkotstjära
i, yåte-
Bergotia.wte
Bcrgo/jeasfott
Hård asfalt
100
Smörjolja
».l
^(
Solorol/0
W
Fotogén
it ’*’*
Bensin
i j 16,7
POraffiff \\
i 17.3
Hetär?
i » l
Fig. 1. Schema över elementarsammansättning hos
utgångsmaterial och produkter vid hydreringsprocessen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
