Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10. Okt. 1934 - Fritz Frank: Betydelse och resultat av jämförande provningar med motorbränslen och smörjoljor i motor och på laboratoriet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
TEKNISK TIDSKRIFT
13 OKT. 1934
möjligt, måste hänsyn tagas till oljans viskositet vid
denna temperatur. Därför erfordras på grund av
viskositetens ändring med temperaturen att på
laboratoriet icke endast bestämma viskositeten vid en
temperatur utan man måste bestämma erforderligt
antal punkter på en temperatur-viskositetskurva.
Härvid är det av betydelse, att genom arbeten av
Walther7 m. fi. framkommit en formel, som
möjliggör att utforma viskositetskurvan som en rät linje,
nämligen genom att använda ett diagram med loga-
Degeln sedd uppifrån
Termometerkammare
Finregle-ingsventil+}
^-Fårgasningstallrik
Fig. 1. Jentzsch’s tändvärdeprovare.
ritmisk indelning. Formeln har följande utseende:
(V -f 0,8) Tm - k, varvid V - kinematisk viskositet.
Den kan i logaritmisk form skrivas Tm . log (V +
+ 0,8) = k" eller m log T + log . log (V + 0,8) = k’".
Med kännedom om två eller tre temperaturpunkter
kan för en olja uppritas ett ungefärligt
temperaturvisko sitets diagram, vilket även är gällande för låga
temperaturer, då viskositeten blir så hög vintertid,
att motorns startande avsevärt försvåras. Vogel har
konstruerat en specialviskosimeter för låga
temperaturer, vilken i ett Dewars kärl med alkohol och fast
kolsyra eller eter och fast kolsyra hålles vid en viss
konstant, låg temperatur. För att hålla oljor flytande
vid låg temperatur har I. G. Farbenwerke
utexperi-menterat tillsatsämnen, vilka av Standard Oil Co.
föras i handeln under benämningen "Paraflow".
Andra liknande tillsatsämnen äro oljor, som i förväg
förtunnats med motorbränslen, t. e. Isovis-oljor. Vid
bensin sker utspädningen icke med ursprunglig
bensin utan med dess mest högkokande destillat -
således närmast fotogen. Erfarenheten visar, att vid
dieselmotorer håller sig utspädningen hos förtunnade
oljeblandningar ungefär konstant.
I Strassburgs forskningslaboratorium för oljor och
petroleumprodukter hava undersökningar utförts av
Louis och Schmelewsky8, varvid motorsmörjoljor
destillerades i katodljusvakuum och
viskositetsbestäm-ningar utfördes på destillat och återstod. Härvid
gjordes den iakttagelsen, att oljor, som tidigare
ansetts vara bäst, nämligen pennsylvaniska oljor,
redan vid denna högvakuumdestillation undergingo en
viss sönderdelning, varigenom de skulle vara mindre
lämpliga i motorer.
0’Neill9 har konstruerat en oljeprovningsmaskin,
vari en viss avmätt oljemängd underkastats en
relativt snabb åldring genom att i lager av bestämda
dimensioner och konstruktion vid visst varvantal
utsättas för inverkan av fastställt tryck. Oljemängden
är tillräcklig för en efterföljande kemisk provning.
Boerlage10 undersöker oljefilmens hållbarhet mot
höga tryck i en apparat, vari 3 kulor utsättas för
en slipverkan av en starkt belastad kula. Kurvor
uppritas, som registrera, när filmen brister. De
värden, som erhållas, äro icke något mått på åldringen,
men kunna vara av intresse för smörjning av
maskiner med extremt höga lagertryck.
Enär en del av smörjoljan förbrännes i motorn
efter delvis skedd förångning, så är det nödvändigt
att känna smörjoljornas egenskaper i detta avseende.
Man har därvid försökt att medelst Conradsonprovet
få en viss värdesättning. Vidare har man för samma
ändamål använt högvakuumdestillation. De erhållna
resultatens användbarhet för ett bedömande i nämnt
syfte är emellertid ganska diskutabel. Det förefaller
som om tandvärdeprovåren här skulle möjliggöra en
ny och ganska värdefull provning, fast dess
huvudsakliga användning avser undersökning av
motorbränslen. Smörjoljor böra hava så hög
självantändnings-punkt som möjligt, medan denna hos motorbränslena
som regel bör vara låg eller avpassad till den
motorkonstruktion, vari motorbränslet skall användas.
Frågan om självantändningstemperaturen eller
"tändvärdet" behandlades först år 1913 av Holm11
och samma år av Constam och Schläpfer12. Redan
Holm trodde sig finna ett visst samband mellan
tänd-värdet och bränslenas kemiska konstitution. Han
hade den uppfattningen, att förhållandet kol till väte
hade största inflytandet på tändvärdet. Samma
uppfattning hade en rad andra forskare däribland
Auf-häuser. År 1917 konstruerade Moore13 sin
tändpunktsprovare, vilken sedermera förbättrades genom
samarbete med Krupp-verken. Olika konstruktioner
av tändpunktsprovare hava individuella
egenskaper och de erhållna värdena äro icke alltid
jämförbara och icke heller alltid möjliga att
reproducera. Jentzsch14 iakttog först inverkan på tandningen
av ’syrekoncentrationen. Han konstruerade en
apparat, som i Tyskland fått en ganska omfattande
användning. Fig. l är en schematisk bild av
apparatens konstruktion. Den består av en i en elektrisk
ugn inbyggd degel av specialstål (V2A), vilken
innehåller 3 st. tändkammare, som äro försedda med rör
för syrets tillförande. Vidare finnas anordningar
för torkning, reglering och mätning av
’syrgasström-men, liksom nödiga regleringsorgan för den
elektriska upphettningen. Ifråga om själva provningens
utförande hänvisas till sista upplagan av "Höide"
och till arbeten av Schäfer15 samt Zerbe och Eckert16.
Jentzsch’s tändpunktsprovare har blivit ganska
omstridd och meningarna hava varit delade om den
praktiska betydelsen av de erhållna tändvärdena.
För att utreda denna fråga tillsattes i Tyskland en
kommission under "Ausschuss fur flussige
Brenn-stoffe beim deutschen Verband fur die
Material-prtifungen der Technik". Denna kommission har
redan till större delen slutfört sitt arbete, men
resultaten .äro ännu icke publicerade. De med Jentzsch’s
apparat erhållna talvärdena visa god
överensstämmelse med iakttagelser i motor, och det förefaller
som om en hel del ny kunskap om
förbränningsförloppet i motorn erhållits genom de gjorda
undersökningarna. I detta sammanhang torde det vara
av intresse att referera vissa av de resultat, som
Schäfer erhållit. Han studerade förloppet vid
självan-tändningen i Jentzsch’s apparat med tillhjälp av en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
