Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. Nov. 1934 - Föreningsmeddelanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
TEKNISK TIDSKRIFT
10 NOV. 1934
mistmöte år 1935. Ordf. meddelade, att saken varit
under ingående övervägande mellan styrelsens
kemiledamöter och anmodade kemisekreteraren, civiling.
Stenhagen, att lämna en redogörelse för frågans läge och de
slutsatser till vilka man kommit.
Denne gav till en början en översikt av de
allmänna svenska kemistmötenas uppkomst och historia
och påvisade bl. a. hurusom man redan från början varit
på det klara med att det eventuellt borde räcka med
anordnandet av dylika möten vart tredje år. Han
framhöll därjämte, att, enligt vad som framgick av
tillgängliga urkunder, inga bestämmelser rörande anordnandet
av dylika möten förefunnos, utan att det småningom
utbildat sig en tradition, varvid man beslutat om dylika
mötens hållande från fall till fall. Av översikten
framgick därjämte, att inga bestämda föreskrifter förelågo
rörande anordnandet av dylika allmänna möten varannan
gång i landsorten och varannan gång i huvudstaden,
utan att ändringar i denna ordning vid flera tillfällen
företagits när styrelsen så funnit lämpligt.
Tal. citerade en del anföranden från tidigare
kemistmöten, av vilka han ansåg sig kunna sluta, att de
allmänna kemistmötena i huvudsak tillkommit för att
åvägabringa kontakt mellan medlemmarna i Stockholm och
landsorten och ville sätta ifråga om en så tung apparat
som ett allmänt kemistmöte, som därtill endast vart
fjärde år komme att hållas ute i landet, verkligen
tjänade det avsedda ändamålet. Därjämte framhöll tal.,
att det vid tidigare allmänna kemistmöten tydligt visat
sig, att ett mötesprogram av skiftande innehåll, där ofta
ett enda föredrag berört ett område som varit av intresse
för en viss grupp av deltagare, icke varit ägnat att
stimulera till tillräcklig anslutning. Av detta skäl har
man på sistone strävat efter ett mera enhetligt ämnesval
vid mötena. Så skedde exempelvis vid 13: e allmänna
svenska kemistmötet i Stockholm 1933. Härvid stöter
man emellertid snart nog på det förhållandet, att de
industrier som omfatta ett så stort antal ingenjörer eller
eljest intresserade företagare, att man vid ett för dem
anordnat specialprogram skulle kunna räkna med
tillräcklig anslutning, i regel numera representeras av
särskilda facksammanslutningar. Tal. nämnde som
exempel härpå bryggerierna, cement-, cellulosa- och
kvarnindustrierna, gasverken m. fi. Härtill kommer,
att frågor av allmänt ekonomiskt intresse för den
kemiska industrien numera handläggas av Kemiska
indu-strikontoret.
Vid de förfrågningar som av styrelsemedlemmarna
gjorts under hand hade man kommit på det klara med
att anordnandet av ett dylikt allmänt möte i landsorten
nästa år, skulle komma att erbjuda mycket stora
svårigheter. Tal. stödde sig härvid delvis på utsagor av
tidigare mötesanordnare.
Med hänvisning till att man tidigare, omväxlande
med de stora allmänna kemistmötena, utformat
avdelningens vår sammanträde till ett mindre kemistmöte,
ville tal. föreslå att avdelningen tillsvidare, i avvaktan på
den kemiska industriens framtida utveckling, ställde de
allmänna mötena på avskrivning och i stället inriktade
sig på att återupptaga traditionen med. de mindre
kemist-mötena i samband med vår- eller höstsammanträdet. Ett
dylikt möte borde lämpligen endast sträcka sig över en
dag och efter styrelsens gottfinnande kunna förläggas till
landsorten, lämpligen i samband med studiebesök vid
något industriellt företag, eller eljest i Stockholm. Man
borde härvid även sträva efter ett enhetligt
mötespro-grarn.
En omständighet som i detta sammanhang även talade
mot ett anordnande av allmänt svenskt kemistmöte år
1935, var det förhållandet, att Svenska
teknologföreningen år 1936 kommer att fira sitt 75-års jubileum,
varvid det möjligen kan komma ifråga att i likhet med
vad som skedde vid 50-årsjubileet år 1911, anordna ett
särskilt avdelningsmöte med större program.
Slutligen önskade talaren uttala sitt tack till övering.
G-. H. Hultman, vilken i huvudsak givit uppslaget till den
lösning på mötesfrågan som nu framlagts inför
avdelningen.
Sedan ordf. därefter förklarat ordet fritt för
diskussion begärdes ordet av överingenjör Gr. H. Hultman,
vilken önskade understryka, att han praktiskt taget var
fullkomligt enig med den föregående talaren i denna
sak. I övrigt ville han till komplettering av vad denne
nämnt betr. de allmänna svenska kemistmötenas
uppkomst erinra om, att dessa tillkommit på hans och
civiling. G. Holmbergers tillsKyndan. Vid den tidpunkt
då man började överlägga om anordnandet av större
årsmöten för kemister, rådde ännu en viss rivalitet mellan
Svenska teknologföreningen och Kemistsamfundet,
vilket senare ävenledes ofta hade rent tekniska frågor pä
sitt program. Som bekant har en lycklig differentiering
numera skett i detta avseende. För att emellertid giva
en gordisk lösning på frågan om vilken förening som
skulle stå som anordnare av dessa teknikermöten,
inlämnade dåvarande ingenjörerna G. Hj. Hultman och G.
Holmberger en skrivelse till styrelsen, vari benämningen
"allmänt svenskt kemistmöte" första gången
förekommer, med förslag om att avdelningen för kemi och
bergsvetenskap skulle ställa sig i spetsen för
anordnandet av dylika. Då numera den ovannämnda rivaliteten
är helt ur världen, synas inga skäl föreligga att längre
hålla på detta namn, så mycket hellre som beteckningen
är felaktig. Dessa möten ha aldrig omfattat alla grenar
av kemisk vetenskap utan huvudsakligen varit
specialiserade till tekniken.
Civiling. Laquist instämde i mycket av vad sekr. och
övering. Hultman anfört, men varnade för att fatta
något principbeslut i avseende på de allmänna svenska
kemistmötenas avskaffande. Härtill replikerades av såväl
övering. Hultman som ing. Stenhagen, att så ingalunda
varit meningen, utan att man endast tillsvidare borde
försöka en annan ordning. Något principbeslut behövde
icke fattas då, såsom framhållits, ingen skyldighet
före-låge betr. anordnandet av dessa möten, varför
avdelningen även för framtiden vore fri att besluta i ena eller
andra riktningen. Docent Norlin instämde i vad övering.
Hultman anfört men ansåg att ing. Stenhagen skjutit
över målet då han utdömt de allmänna kemistmötena.
Sista mötet hade exempelvis varit synnerligen lyckat,
men man kunde å andra sidan giva sekr. rätt i att
det icke torde vara möjligt att åstadkomma många
sådana möten med enhetligt program, på grund av att så
många facksammanslutningar redan finnas. Sekr.
replikerade att han icke önskat helt utdöma de allmänna
mötena, men att han ansåg att det f. n. vore olämpligt för
avdelningen att söka anordna dylika stora möten.
Civiling. F. Meyer ville föreslå att man vid val av
mötesprogram sökte i görligaste mån lägga programmet
"på tvären" i st. f. "på längden", exempelvis så att man
vid ett tillfälle behandlade frågor av gemensamt intresse
för alla industrier som använda vakuumapparater, en
annan gång frågor beträffande målning etc.
Ordf. sammanfattade diskussionen så, att samtliga
talare tydligen varit eniga om att det f. n. ej vore
lämpligt att anordna ett allmänt svenskt kemistmöte nästa
år och att det sålunda ej vore av behovet påkallat att
utse någon bestyrelse för detta ändamål, samt
hemställde att avdelningen i stället ville uppdraga åt
styrelsen att ordna med en sammankomst i maj 1935,
lämpligen såsom ett dagsmöte i enlighet med de av
kemisekreteraren skisserade linjerna, vilket även blev
avdelningens beslut.
Härefter följde ett av talrika ljusbilder belyst och med
stort bifall mottaget föredrag på tyska av direktören,
ingenjör E. L. Holland-Merten, Erfurt, betitlat "Neues
auf dem Gebiete der Vacuumapparaturen". Talaren
visade även till slut ett stort antal prov på vakuumtorkade
produkter framställda enligt de nyare metoder som
behandlats i föredraget. Detta kommer att inflyta i
tidskriften. Efter föredraget vidtog supé och samkväm.
F. H. S,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
