Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12. Dec. 1934 - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
TEKNISK TIDSKRIFT
8 DEC. 1934
är ett par av petroleumindustriens målsmän som härvid
ha ordet.
I kapitlet om "Alcohöl Fuels" som kanske är av det
största intresset för svenska läsare, ha förff. givit en
översikt över olika framställningssätt för alkoholer
ävensom blandningsbrärislen for motordrift.
Beskrivningen av förfarandena för framställning av alkohol
är synnerligen schematisk och ofullständig, däremot
innehåller detta kapitel en del tabeller och diagram av
intresse i avseende på framställning av
bränsleblandningar med alkoholkomponent, blandningsbefordrande
tillsatser, blandbarhet, stabilitet o. dyl. E<n redogörelse
för läget av frågan om alkoholförbrukning för
motorändamål i olika länder ävensom produktionssiffror
rörande alkoholtillverkning ur olika råmaterial
förekommer även i samband härmed. Av intresse i detta
kapitel kan slutligen framhållas data rörande
anti-knackningsegenskaper hos blandningar av bensin med
etanol, metanol och bensol, deras effektivitet vid
motordrift m. m. Såsom belysande för den industriella
betydelse alkohol fått, kan nämnas att tillverkningen av
industrialkohol i U. S. A. under åren 192:2-1932
praktiskt taget fördubblades och 1932 uppgick till ca 550
mill. 1. Någon förbrukning för motorändamål
förekommer icke i U. S. A. ehuru lagförslag förelegat, för
att därigenom stödja jordbruket. Härvid har
emellertid från petroleumindustrien framhållits* att etylalkohol
billigare kan framställas ur crackningsgaser än ur
jordbruksprodukter (majs). Nuvarande produktion av
teknisk alkohol i U. S1. A., som i huvudsak torde åtgå
för framställning av lösningsmedel för läcker o. dyl.,
skulle f. ö. icke räcka till mer än 1,5 % alkoholtillsats
om all bensin tvångsblandades inom landet. Ehuru
sålunda av föga intresse för motorbränslefrågan kan
ovannämnda fördubbling av produktionssiffran för
alkohol i Förenta staterna dock vara värd att beakta
såsom utvisande den växande betydelse som etylalkohol
fått i industriellt avseende på sista åren.
Varje kapitel avslutas med ett större antal
littera-turreferenser och arbetet är därjämte försett med
talrika välreproducerade diagram, ritningar och
fotografier. Sak- och namnregister avseende verkets bägge
delar avslutar denna volym. Man torde med intresse
kunna motse andra delen av arbetet.
F. H. Stenliagen.
Investigations of Fuel and Fuel Testing 1932. Kanada.
Department of Mines. Mines Branch. Ottawa 1934. 155
sidor. Häftad. Pris ej utsatt.
Ovanstående arbete utgör resultatet av 1932 års
undersökningar vid Testing and Research Laboratories i
Kanada och består, utom av en översikt av
undersökningarna, av 9 olika serier, nämligen: I. Antracit- och
koksanalyser utförda vid Fuel Research Laboratories.
II. F. R. L.-metoden för bestämning av mal- och
pulveri-serbarhet av kol, jämförd med "Cross" och
"Hardgrove"-metoderna. III. Laboratorieprov å kol för prognos av
koksens fysiska egenskaper. IV. Ändringar i svavlets
förekomstsätt i kol vid kolets utsättande för luftens
inverkan. V. Den organiska substansen i kol som grund
för kolens klassificering. VI. Experiment rörande
hydrering och krackning av lågtemperaturtjära. VII.
Beskrivning av en apparat för experimentell kontinuerlig
hydrering av tjära, bitumen och pulveriserat kol i tjära.
VIII. Studie över naturgas och naftaprodukter i 22
borrhål i Turner Valley, Alberta. IX. Undersökningar av
bensin 1932.
Av ovannämnda undersökningar synas I, III och IV
vara förtjänta av ett allmännare intresse. I serie I äro
tabellerade analyser å antracit och koks, såld i Kanada
1932. Det framgår härav, att den amerikanska
antra-citen är betydligt askhaltigare, hållande 9-12 %, än
motsvarande europeiska märken, walesisk antracit ca
5 %, skotsk ca 5 % och westfalisk ca 6 %. Koksen,
synbarligen inhemsk, varierade i askhalt från lägst 6,5
till högst 11,7 %.
Serie III, laboratoriemetoder för förutsägande av
koksugnskoksens fysikaliska egenskaper, grunda sig på
i laboratorieskala utförd koksning av provkolet i degel
i blybad vid temperaturer från 450 till 950 °C, varvid
man som bas för undersökningarna stannade vid en
temperatur av 600° C. Härvid bestämdes mängden
flyktiga ämnen, som vid denna temperatur avgavs av kolet,
samt den erhållna kokskakans volym. En "Swelling
index" erhölls då enligt följande formel:
% svallning av koksen
Swelling index - ––..–––––––- x 100
% flyktiga ämnen a torrt prov
där % svallning i sin tur var =
(volymen av kokskakan i cm3 -2)
= " ––––––––-2–––––––––– X1°°
Med denna index och procenten flyktiga ämnen som
grund indelas sedan kolen, vilka synas vara uteslutande
amerikanska, i 13 olika grupper, som därpå diskuteras i
avseende på koksens i praktiken erhållna egenskaper,
sådana de avspegla sig enligt det engelska
sållnings-och störtningsprovet. Trots att en relativt enhetlig
kolserie, sådan som den amerikanska, kommit till
användning och ingen hänsyn tagits till europeiska kol med
väsentligt olika egenskaper, visa sig svårigheter att få
ett enhetligt system till stånd. Varje grupp av kol med
flyktiga ämnen inom vissa gränser falla nämligen inom
olika "Swelling indices". Ett kols klassificering med
avseende på användningen som kokskol blir sålunda i
hög grad beroende på undersökarens erfarenhet och
omdöme.
I själva verket torde det ej, med hänsyn till världens
skiftande kolsorter i allmänhet, enligt referentens
erfarenhet bli möjligt att uppställa ett system för bedömning
av olika kols användbarhet, som kan brukas av vilken
kemist som helst. De det praktiska resultatet
bestämmande faktorerna äro allt för många, även om samma
ugnssystem och samma driftssätt förutsattes använt vid
koksens framställning.
De allmänna slutsatser författarna komma till ifråga
om amerikanska kol stämma rätt väl med ref:s
erfarenhet från Stockholms gasverk, där under åren 1915-
1923 ett flertal amerikanska kol av i arbetet angivna
märken användes i driften. Dock förvånar det något,
att Pocahontas-kol anges omöjliga att oblandade
användas i kammarugnar på grund av sin starka svallning.
Några olägenheter kunde, vid de då vid verket
uteslutande använda bredare ugnarna, ej förmärkas.
Man kan instämma med författarna i deras
sammanfattade åsikt att systemet lämnar ett medel, att ur ett
antal okända kol på laboratoriet urskilja de, som kunna
tänkas användbara såsom kokskol. Det blir sedan
nödvändigt, att genom prov i full skala träffa det slutliga
urvalet.
Serie IV, förändringar av svavelföreningarna i kol
vid utsättning för luftens inverkan, visas av författarna
bestå i en oxidation av pyritsvavel till sulfatsvavel.
Proceduren kan tänkas spela en viss roll vid
självantänd-ning av kol.
Samtliga uppsatser vittna om det kanadensiska
statslaboratoriets höga standard och energiska arbete. De
olika uppsatserna kunna, om så önskas, även erhållas
separat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
