Teknisk Tidskrift / 1934. Mekanik / 69 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1934 - E. Winning: Ombyggnad av en ångpanna vid Gislaveds gummifabrik

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

då åt a.-b. Svenska maskinverken i Södertälje,
som åtog sig att på ett betryggande sätt utföra
och inmontera de nya tuberna i pannans
eldstad. I denna firmas leverans ingingo även
de pumpar och övrig utrustning, som
erfordrades i och för kylväggarnas användning. För
att risken för rörens Igensättning skulle i
största möjliga mån elimineras, beslöts
samtidigt, att åtgärder skulle vidtagas till
förbättring av matarevattnet. Detta skedde på
så sätt, att kondensvattnet från fabrikens
ångförbrukande apparater tillvaratogs och
återfördes till ångpannorna. I förbigående
må här nämnas, att sådant återledande av
kondensvattnet av vissa orsaker ej kunde
genomföras, förrän ca 9 månader efter det att
kylväggarna tagits i bruk. Under hela
denna tid matades pannan uteslutande med
förutnämnda råvatten.

En sak, åt vilken vid föreliggande anläggning måste ägnas
uppmärksamhet i samband med
den planerade ombyggnaden av pannan, var, huruvida
det disponibla draget vore tillräckligt för att
möjliggöra förbränning av den efter ombyggnaden
erforderliga ökade bränslemängden. Det befanns, att så
sannolikt ej var fallet, i det att den befintliga skorstenen
var utförd med mycket liten såväl toppdiameter som
höjd. Det beslöts fördenskull, att förstärkning av
draget vid pannanläggningen, eventuellt i förening
med luftförvärmning, skulle åstadkommas, efter det
att pannans ombyggnad färdigställts, om det då
skulle visa sig erforderligt.

Efter det ombyggnaden utförts, erhöll pannan det
utseende, som framgår av fig. 1. Kylväggarna
utgöras, såsom ritningen visar, av ett knippe
26/32 mm vanliga ångrör, vilkas ändar
inpressats i tvenne samlingslådor, anbragta utvändigt
på pannans frontmur. Pannvattnet bringas medelst
tvenne pumpar att cirkulera genom dessa rör.
Pumparnas sugsidor stå i förbindelse med panncylinderns
vattenrum. En effektiv fördelning av vattnet till
samtliga rörslingor i kylväggarna åstadkommes
medelst f or delnings dysor, anbragta i den ena
samlingslådan. Det från kylväggarna avgående, starkt
ångblandade vattnet, ledes genom en rörledning från
den andra samlingslådan till panncylinderns

Fig. 1.

ångrum. Anordnandet av cirkulationspumparna
ägnades särskild omtanke med hänsyn till
nödvändigheten av att fullgod driftsäkerhet vid dessa pumpar
måste ernås för att icke sönderbrärming av
rörslingorna skulle riskeras. Av denna anledning valdes
tvenne pumpar, var och en tillräckligt stor för
åstadkommande av fullt betryggande vattencirkulation.
Den ena pumpen utfördes elektromotordriven
och den andra ångturbindriven. Båda pumparna äro
samtidigt i kontinuerlig drift. Avloppsångan från
den ångturbindrivna pumpen utnyttjas till fyllande
av ett visst, förefintligt ångbehov, varigenom
driftkostnaden för denna pump blir den minsta möjliga.
Denna avloppsånga inledes nämligen under pannans
rost i och för granulering av den vid förbränningen
bildade slaggen. Den elektromotordrivna pumpens
energiförbrukning är helt obetydlig.

Såsom eldningsapparat vid den ombyggda pannan
valdes en underfeedstoker av system Dano, vilket
ävenledes framgår av ritningen.

Resultaten av förändringarna. Omedelbart efter
det att ombyggnaden blivit färdigställd, utfördes
prov med pannan. Resultaten av dessa prov finnas
uppställda i nedanstående tabell 1. Av denna
framgår, att pannans ångalstringsförmåga genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>