Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1934 - Kaj Evers: Om grundläggningsarbetena för bron över Lilla Bält
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HÄFTE 4
TEKNISK TIDSKRIFT
APRIL 1934
REDAKTÖR: WALO FINNÉ
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
INNEHÅLL: Om grundläggningsarbetena för bron över Lilla Bält, av civilingenjör Kaj Evers. - Väg- och
vattenbyggnadsfacket under år 1933, av överingenjör Axel Ekwall. - Notiser. - Litteratur.
OM GRUNDLAGGNINGSARBETENA FÖR BRON
ÖVER LILLA BÄLT.
Av civilingenjör KAJ EVERS.
Bron över Lilla Bält närmar sig sin fullbordan.
Bågspannen till tillfartsviadukterna samt de fyra
mellanpelarna ute i sundet äro redan färdiga, och
arbetet med uppsättandet av stålkonstruktionen är
sedan månader tillbaka i full gång. Arbetet har
väckt intresse även utanför Europas gränser, kanske
främst genom grundläggningen till de stora pelarna
enligt ny metod, vilken förf. skulle vilja kalla
"grundläggning medelst rörmantlade kassuner" och
vilken genom sin djärvhet och elegans väl torde
vara förtjänt av en närmare beskrivning.
Bron förbinder Fyn med Jylland och överför utom
de båda järnvägsspåren till linjen
Köpenhamn-Fre-dericia (med förgrening till Hamburg), en 5,6 m bred
körbana och en 2,5 m bred gångbana. Brobanan
vilar på två huvudbalkar, utbildade som
Gerber-balkar, med ett inbördes avstånd av 16,5 m. På
grund av konstruktionens stora höjd (den växer från
17 m vid land till 25 m i brons mitt) är denna
anordning nödvändig för stabiliteten gentemot
sidokrafter. Materialet i överbyggnaden är Krupps
Bau-stahl med en brotthållfasthet av 5 400 kg/cm2. Fig. l
visar elevation och plan av bron. Mittspannets
spännvidd är 220,0 m, de anslutande sidospannens
(31 %) stor hållfasthet, slammar icke och är
fullständigt vattentät. Danska Statsbanorna ha gjort
omfattande hållfasthetsundersökningar på lerprov från
provboirningarna och med ledning därav fastställt
största tillåtna påkänningar till 5,5 kg/cm2 utöver
den i det naturliga lagringstillståndet
förhandenvarande. Med ett vattendjup av 30 m och ett
grundläggningsdjup av 10 m skulle man alltså kunna
tilllåta
55 + 30 × 1,0 + 10 × 1,8 = 103 t/m2 ≅ 10 kg/cm2
De fyra strömpelarna äro vid foten 24 m breda och
sträcka sig i vacker lin j ef öring avsmalnande uppåt
till en krönbredd av blott 6 m. Från 3 m under
vattenytan äro de klädda med Bornholmsgranit och
för minskande av egenvikten till ca 30 % ihåliga.
Den av en dylik koloss på undergrunden överförda
belastningen uppgår till ca 60000 ton.
Landspannen äro utförda som höga, 30-40 m
betongvalv med brobanan vilande på sekundära
pelare. Den bärande konstruktionen bildar ett under
vardera spåret och under körbanan för sig själv
arbetande och av sidovalven oberoende system.
Övergången från betongviadukterna till det väldiga fack-
Fig. 1. Elevation och plan av bron.
165,0 och 137,5 m resp. Arbetets ovanliga storlek
belyses bäst med följande siffror:
Brons hela längd ......___............ 1178,0 m
Avståndet mellan landfästena . ......... 825,0 „
Fri höjd över vattenytan .............. 34,0 „
Från stålkonstruktionens överkant till
grundens underkant, maximalt ........ 99,0 „
Vattendjupet invid strömpelarna .......22-30 „
Undergrunden i Lilla Bält består av en blågrön,
finkornig ishavslera, Lilla Balt-leran, i ett lager av
okänd mäktighet. Den har trots sin höga vattenhalt
verket av stål har man velat framhäva genom att
ge landfästena en monumental karaktär.
Redan för 50 år sedan hyste man planer på att
ersätta färjförbindelsen Fredericia-Strib
(Middelfart) med en bro. År 1884 utarbetades det första
förslaget. Femton år senare, år 1899, framkommo
ytterligare 2 förslag, en hängbro och en
Gerberbalk-konstruktion. Sedan dröjde det åtskilliga år innan
frågan om en broförbindelse ånyo blev aktuell. Som
resultat av de då återupptagna undersökningarna
kunde man år 1923 framlägga ett förslag med en
fackverksbalk i 7 spann.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
