Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10. Okt. 1934 - Fredrik Schütz: Deformationsförmågan hos gjutasfalt, sandasfalt och topeka vid olika temperatur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27 OKT. 1934
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
117
Fig. 1.
bindemedel utföra beläggningar med
mindre än en centimeters slitlager.
Anläggningskostnaden kan härigenom
nedbringas i hög grad.1 Det är samma
värdefulla egenskap, som gör det
möjligt att utföra bituminösa beläggningar
utan dilatationsfogar, vilka annars äro
erforderliga för alla andra slag av
beläggningar.
De viktigaste faktorerna, som inverka
på en bituminös beläggnings
deforma-tionsförmåga, äro följande:
1) Bindemedlets mjukhet.
2) Stenmaterialets art, gradering och
täthet.
3) Ingående proportioner mellan
bindemedel och stenmaterial.
4) Beläggningens grad av
komprimering.
I det följande lämnas en kort
redogörelse för några av författaren utförda
försök enligt ny metod, avseende att
klarlägga inverkan av bindemedlets mjukhet.
Undersökningen, som utförts å Tekniska
högskolans väglaboratorium, har omfattat de tre hög värdiga
asfaltbeläggningarna gjutasfalt, sandasfalt och topeka.
För att erhålla ett mått på deformationsförmågan
hos dessa, tillverkades provbalkar av det utseende,
som fig. l a visar. De färdiga balkarna utsattes sedan
för konstant belastning och nedbö j ningen uppmättes
med mätklocka med sådan gradering, att
deformationer uppgående till endast 1/100 mm kunde mätas.
Vid mycket långsamt förlöpande deformationer
användes en självregistrerande mätapparat. For att
kunna mäta deformationer vid 0° utfördes
provningarna i ett kylskåp.
Vid komprimering av sandasfalt och topeka
användes en tryckpress, alstrande ett tryck å
balkarna av 50 kg/cm2. Gjutasfalten, som hade
halvflytande konsistens, inpressades i formarna med hjälp
av en stålspackel.
Beläggningsmassorna erhöllo följande
sammansättning i viktprocent (motsvarar beläggningarnas
sammansättning vid Stockholms stads gatukontor):
Material
Gjut- j
asfalt
Sandasfalt
Hård Mjuk
Topeka
Hård j Mjuk
Oljeasfalt (pen. 51- 600)1.... 6% i 10,5 | - i 9 l - !
j _"_ (pen. 180-2QQ0)2 - - | 10,6 j - 9 !
Trinidadasfalt (pen. 4°) ....j 6% - - j - - !
j Filier (80% < 0,075mm) ...J 20% ! 14,5 14.5 9 ! 9
Sand ....................................i 31%! 75 175^ 51 | 51 !
Makadam (0 4- 0 8mm)|37% j - | - j 31 j 31
1 Mjukningspunkt enligt kula och ring =53°.
Stelnings-punkt enligt Fraass = –10°.
2 Mjukningspunkt enligt kula och ring-42°.
Stelnings-punkt enligt Fraass = - 19°.
Resultatet av undersökningen framgår av fig. l,
som angiver sambandet mellan deformation och tid
för olika slag av beläggningar vid olika mjukhet hos
bindemedlet. Mjukheten har varierats dels genom
användandet av hård eller mjuk asfalt, dels genom
variation av beläggningens temperatur.
l Se Svenska vägföreningens tidskrift, häfte 2/1934, sid.
120, "Högvärdiga bituminösa beläggningar av enklare typ"
(av H. Wibeck och Fr. Schutz).
77g/.
Samband mellan deformation och tid för gjutasfalt, sandasfalt och topeka
av olika mjukhet
För att kunna sammanställa deformationskurvorna
å ett enda diagram har tidskalan erhållit logaritmisk
indelning, vilket bör beaktas vid jämförelse av
kurvorna.
Diskussion av resultatet.
Med hjälp av kurvorna å diagrammet torde man
kunna erhålla en föreställning om beläggningarnas
deformationsförmåga. Som synes är denna störst för
sandasfalt, något mindre för topeka samt avsevärt
mindre för gjutasfalt. Temperaturen inverkar även
i hög grad. Vid avtagande temperatur avtager
deformationsförmågan hastigt för att vid
temperaturgrader ned emot asfaltens stelningspunkt bliva
praktiskt taget ingen.
Bindemedlets egen mjukhet har även stor betydelse.
En skillnad i mjukningspimkt mellan tvenne
asfaltsorter av 15° motsvarar en skillnad i temperatur hos
beläggningen av ungefär samma gradtal.
Samma deformationsförmåga äga exempelvis:
a) gjutasfalt av normal sammansättning vid en
temperatur av 30° C,
b) sandasfalt tillverkad av asfalt med penetration
51-60° vid en temperatur av ca 15°C,
c) sandasfalt tillverkad av asfalt med penetration
180-200° vid en temperatur av 0°C.
De utförda försöken verifiera flera förut kända
förhållanden, såsom exempelvis gjutasfalt ens hårdhet
via lägre temperaturer. De olika kurvorna giva
dessutom ett mått på den inbördes relationen mellan
deformationernas storlek. På grund av de många
störande faktorer, som alltid inverka vid
undersökning av bituminösa beläggningsmassor samt
nödvändigheten av att i detta fall begränsa
undersökningens omfattning, kunna de erhållna kurvorna givetvis
icke göra anspråk på att vara fullt exakta.
Särskilt vid låg temperatur orsakar det grövre
stenmaterialet i beläggningsmassorna oregelbundna
försöksvärden.
Undersökningen borde, för att bliva fullständig,
omfatta även inverkan av de faktorer, som angivits i
moment 2-4. Detta har emellertid icke tiden
medgivit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
