- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Bergsvetenskap /
61

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12 jan. 1935

BERGSVETENSKAP

61,

ken till en höjd av 1,80 m. Pelarna hade dimensionen
25 X 25 m. Transporterna lades parallellt med
kusten och de andra vinkelrätt från dessa inåt land.
Alla transporter måste timras och även i själva
brytningsområdena måste timring till viss del
företagas. Vattentillflödet var ungefär 8 m3 pr minut
och vattnet uppumpades i gruvan Annas
huvudschakt.

Den blå jorden uttogs med korpar, hackor och

r:

spadar. Man uttog de största bärnstensstyckena
mycket försiktigt och de betalades med vissa
premier. Transporten skedde med hästar. Vagnarna
upptogos till dagytan med envåningshissar i
schakten Anna och Walter. Genom dessa båda schakt
kunde på två arbetsskift pr dag upptagas 2 500
vagnar blå jord, varur ca 1 250 kg bärnsten erhölls,
alltså ca 0,5 kg pr vagn. I det utbrutna godset från
undre banken innehöll 1 m3 blå jord ungefär 2,5 till
högst 3 kg bärnsten eller med andra ord kom pr
ton gods ca 1 kg bärnsten.

Sedan 1915 började man med modern dagbrytning
medelst stora lastskopor och kranar. Härigenom
blev det möjligt att uttaga hela området, där den
blå jorden existerar. Det var ekonomiska och
tekniska skäl, som medförde detta system. En
schematisk framställning av den modernaste
bärnstens-utvinningen i Palmnicken framgår av fig. 6. De
översta diluviala avlagringarna avtagas med ett
skop-verk, dä.r skoporna gå över den nivå, på vilken
grävmaskiner transporteras (till höger på bilden).
Skoporna på denna rymma 400 liter. Understa delen
av diluvium och miocena avlagringarna bortgrävas
medelst ett skopverk, där skoporna ligga lägre än
maskinens transportnivå. Skoporna rymma här 600
liter. Med 2 mindre, svängbara paternosterverk
uttages den blå jorden, som lastas direkt i vagnar,
vilka rymma 16 m3. Vatten bortpumpas medelst
pumpverk, som befinner sig på samma nivå som den
vilda jordens övre del. Till vänster på bilden ser
man, hur avfallsmaterialet åter tömmes ut och huru
man därmed utfyller den grav, som förut upptagits.
Grävmaskiner och de elektriska lokomotiv, som
draga vagnarna, drivas med likströmsmotorer vid
500 volts spänning, under det att pumparna drivas
med växelströmsmotor vid 3 000 volts nätspänning.
Strömmen genereras i eget elektricitetsverk. Driften
hålles i gång 8 à 9 månader pr år och därvid
uttages numera upp till 2 500 000 m3 jord och utvinnes
500 000 till 600 000 kg bärnsten. Efter år 1923 är
denna dagbrytning den enda existerande inom om-

rådet. Några siffror från en tidigare period av
denna drift framgår av följande tabell:

År Utgrävt Blå jord m3 Bärnstenshalt
gods/m3 kg/m3 blå jord
1923 , . . 8 833 852 1,50
1924 7 394 869 1,65
1925 7 929 917 1,87

Den genomsnittliga bärnstenshalten pr m3 blå jord
är således mindre än på den rena underjordsbryt-

ningens tid. Detta beror huvudsakligen därpå att
även bärnstenen ur övre banken tillvaratages.

Anrikning och sortering av råbärnstenen.

De med blå jord fyllda vagnarna dragas medelst
donlägig uppfordring upp i dagen och tågen
transporteras sedan till stranden, där anriknings- och
reningsverket är beläget. Därefter följer en anrikning,
varigenom erhålles råbärnsten, vilken uppsorteras för
de olika ändamål vartill den duger. Denna process
framgår av flytschemat i fig. 7. Detta visar först,
hur den avrymda jorden föres bort ur processen.
Därefter borttages själva den blå jorden, vilket sker
på så sätt, att den till verket transporterade
bärn-stenshaltiga blå jorden tippas i en 50 m lång
betong-bunker, vari massan besprutas med vattenstrålar
under ett tryck av 6 atm. Härvid avspolas den blå
jorden från bärnstensstyckena. Pulpen rinner sedan
ut över ett system av roster och siktar och uppsiktas
i olika kornstorlekar. Allt gods > 3 mm således ali
blå jord -f- de minsta bärnstensstyckena få gå ut i
havet. Gods > 9 mm, som utgör ungefär 40 % av
den genom anrikningen utvunna råbärnstenen,
uppriktas i 10 sorter. Dessa sorter undergå sedan en
mycket noggrann handsortering. Härvid erhållas
efter färg, form och storlek omkring 120 olika sorter
handelsråbärnsten, varur alla felaktiga bitar
borttagits vid handsorteringen. De 10 efter storlek
uppsiktade sorterna uppdelas efter färgen i fyra
grupper: klar, flammig, bastard, benfärgad. Härigenom
erhållas 40 grupper. Då dessa delas upp i de tre
grundformerna: runda, flisiga, platta, erhållas
slutligen 120 olika sorter. Ändamålet med denna
ingående sortering, som fordrar stor övning och
iakttagelseförmåga, är att man utan att hava sett varan
skall kunna köpa en viss önskad sort. För en
riskfri handel med bärnsten är denna ingående sortering
nödvändig. Fordringarna på sorteringen hos köpare
äro när det beträffar bärnsten kanske högre än
beträffande någon annan industrivara. Genom svarv-

Fig. 6.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:17:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935b/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free