Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Febr. 1935 - Föreningsmeddelanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
TEKNISK TIDSKRI F T
5 jan. 1935
än t. e. den humanistiska vetenskapen, ha dess resultat
dock i stor utsträckning varit beroende av den för
tillfället rådande åskådningen bland dess utövare.
Upptäckten av det tunga vätet och det tunga vattnet
utgör intet undantag härifrån. Denna upptäckt kunde
ha gjorts för länge sedan, men den har tydligen
betingats av en viss uppfattning, som efter hand vuxit
fram inom naturvetenskapen. I stort sett är detta ingen
olycka, men när upptäckten en gång göres, betyder den
en revolution av vår uppfattning av naturen.
Professor Svedberg redogjorde därefter med
utgångspunkt från Daltons atomhypotes för den historiska
utvecklingen av atomforskningen. Redan av Berzelius’
atomviktsbestämningar framgick det, att mänga
grundämnens atomvikter voro enkla heltalsmultiplar av 1,
under det andra starkt avveko frän denna regel. Senare
undersökningar ha bekräftat detta. Aston har i ett av
sina arbeten ställt frågan, varför man icke på ett
mycket tidigt stadium vågade påstå, att ett sådant ämne
som t. e. klor var en blandning av flera närbesläktade
grundämnen med olika atomvikt. Nu kan man dock
säga, att det var lyckligt, att denna fråga ej uttalades,
ty då hade säkerligen den kemiska vetenskapen aldrig
blomstrat som den nu gjort.
Sedan de radioaktiva ämnena upptäckts och ’Soddy
infört isotopi-begreppet har utvecklingen gått mycket
hastigt. Rutherfords atommodell, Einsteins energilag
(E = mc2), som angiver sambandet mellan
bildningsenergien för en atomkärna och massförlusten, Astons
mass-spektrograf m. fi. andra forskares insatser äro
etapper på utvecklingens väg.
Aston fann, att väte, helium och syre voro enkla
grundämnen. Atomvikten för väte var dock ej = 1 utan
1,00778. Det kemiska värdet 1,00777 tycktes väl stämma
överens härmed. Så slog en bomb ner i naturvetarnas
läger i och med Giauques och Johnstons upptäckt av
syreisotopen O18. Birge och Menzel förutspådde, att det
måste finnas en tung väteisotop och beräknade att
förhållandet mellan det tunga och det lätta vätet borde
vara 1 : 5000.
Vid slutet av år 1931 började amerikanen Urey sina
försök att finna den tunga väteisotopen genom
fraktionerad destillation av flytande väte. G-enom beräkningar
enligt Debyes teori hade han funnit att förhållandet
mellan ångtrycket för protium, dvs. lätt väte, och
deute-rium, dvs. tungt väte, borde vara 1 : 0,37. Ureys försök
lyckades, och förklaringen till den skenbara
överensstämmelsen mellan det kemiska och
Inass-spektrografi-ska värdet för vätets atomvikt var funnen.
Förekomsten av det tunga vätet påvisades med hjälp av
spektro-grafundersökningar, varvid man fann en förändring av
den s. k. Rydbergs-konstanten.
Redan Urey hade tänkt sig möjligheten av att man
för framställning av deuterium kunde utgå frän
elektro-lysrester, men det tillkom Wachburn äran av att hava
realiserat denna tanke. Större mängder deuterium
framställdes först av Lewis i Berkeley. Vid försök, som
utförts vid Princeton University, har man med
utgångspunkt från en mängd av 57 liter elektrolytrester kunnat
framställa 15 ems 100 %-igt tungt vatten. Härför åtgår
en mycket stor energimängd, nämligen 1 000 kWh pr
gram tungt vatten, om man för dess framställning utgår
från rent vanligt vatten. Priset borde sålunda vara
högt för det tunga vattnet. Betydligt gynnsammare
ställer det sig om man tillvaratager tungt vatten som
biprodukt vid framställning av syre och väte. Norsk
Hydro säljer sålunda 95 %-igt tungt vatten till ett pris
av ca 10 kr. per gram.
Föredragshållaren redogjorde därefter för det tunga
vattnets egenskaper jämförda med det lätta vattnets.
D20 har större täthet (1,1056), högre fryspunkt (3,82°)
högre kokpunkt (101,47°) men lägre ångtryck (721,6 mm)
än H«0.
Det tunga vätet i spektralrent tillstånd framställes
lämpligen enligt en av Hertz angiven metod grundad
på olika diffusionshastighet för Hh och Do. Bland
analysmetoder för påvisandet av det tunga vätet angav
professor Svedberg bestämningen av oxidens (= vattnets)
specifika vikt eller brytningsindex, vätgasblandningens
värmeledningförmåga samt dess förhållande i
mass-spektrografen. I vanligt vatten förekommer det tunga
vätet till ungefär 0,02 %, dock är mängden Do ganska
olika i olika slags vatten, såsom regnvatten,
djuphavsvatten, vatten från Döda havet etc.
Vid studiet av förhållandena i atomkärnorna och
kärnreaktioner har det tunga vätet blivit ett
utomordentligt hjälpmedel. Det möter ej längre några
svårigheter att skriva upp formler för kärnreaktioner mellan
olika grundämnens atomer. Föredragshållaren angav
flera sådana formler, av vilka en må här anföras,
,Z32 + 1 Z>2 = 1 T’ + iff1 + 0,0043
ej minst därför att i denna det nya ämnet tritium, dvs.
väte med atomvikten 3, förekommer som en slutprodukt.
Med det tunga vätet kan man vidare åstadkomma
konstgjord radioaktivitet. Så t. e. har man redan
kunnat framställa radioaktivt kväve, kol och natrium. Det
senare väntas få användning inom medicinen.
Sedan professor Svedberg redogjort för Lawrence
multipelaccelerator, med vilken man med enkla medel
kan giva lättare atomkärnor såsom protoner och
deuto-ner mycket stora hastigheter samt visat ett flertal
skioptikonbilder över förhållandena i Wilsonkammaren vid
olika slag av kärnreaktioner, övergick han till att
behandla de nya egenskaper, som vissa kolväten erhålla,
då en eller flera protiumatomer ersättas av
deuterium-atomer. För monodeuterometan CH3D, som motsvarar
vanlig metan CH4, har man vid spektralundersökningar
funnit en ny symmetriaxel och sex i stället för tvä
aktiva fundamentalfrekvenser samt härav kunnat
beräkna atomavstånden inom metanmolekylen.
Naturvetenskapen har nu kommit så långt, att man på
teoretisk väg kunnat beräkna lagarna för kemiska
jämvikter vid en reaktion av t. e. formeln H2 + D2 = 2 HD.
Vid experimentella prov ha beräkningarna visat sig vara
fullt riktiga. Reaktionshastigheten är lägre (ca 28 ggr)
för det tunga vätet än för det lätta vätet. Senaste rön
tyda på att revolutionerande tekniska omvälvningar
t. e. vid ammoniakprocessen kunna väntas, sedan
forskningen efter det tunga vätets upptäckt närmare
studerat frågan om aktiveringsvärme och katalysverkan vid
denna process.
Det tunga vattnets fysiologiska verkningar hava ännu
ej genomstuderats. Man har dock redan nu funnit, att
livsprocesserna gå mycket långsamt i tungt vatten. För
lägre organismer har det utpräglade giftverkningar,
beroende på den nedsatta reaktionshastigheten.
Slutligen övertygade föredragshållaren auditoriet om
att det tunga vätet och det tunga vattnet, som än sä
länge äro relativt dyra, alldeles icke äro sällsynta pä
vår jord. Man har beräknat att mängden deuterium i
jordskorpan är 1016 ton dvs. V600000 av jordens massa.
Av tritium, dvs. det extra tunga vätet med atomvikten 3,
finnes det en kvantitet av 5 X 1010 ton på vår planet.
Efter föredraget frambar direktör Liljeblad
föreningens tack till professor Svedberg, som med en konstnärs
virtuositet och elegans avslöjat atomernas hemligheter i
en sakrik men icke svårsmält form.
Under den därpå följande diskussionen yttrade sig
ing. Nordfeldt, tekn. dr Dahlgren samt föredragshållaren.
Sammanträdet, som var besökt av ca 150 personer,
slutade kl. 21,30, varefter ett 40-tal medlemmar fortsatte
samvaron vid det för aftonen speciellt tunga
smörgåsbordet under intagande av den lagligen fastställda
kvantiteten av en dryck, som är lättare än lätt vatten. Vid
det därpå följande samkvämet talade civilingenjör
Thorelli för den avgående ordföranden, direktör Liljeblad,
direktör Hemming Johansson talade för SEIF:s styrelse
under år 1934 och direktör Liljeblad tolkade föreningens
stora tacksamhet för sekreterarens, dr Dahlgren,
gärning under de sju åren denne innehaft sitt ämbete.
H. Sy.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
