- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Mekanik /
33

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

APRIL 1935

TEKNISK TIDSKRIFT

MEKANIK.

Redaktör; M.Nordstböm

UTGIVEN AV SVENSKA T EK NOLOS Fö R E N I IN 6 E.N

INNEHÅLL: Nyare undersökningar om cylinderslitning’, av docent Evert Norlin. — Den nyare utvecklingen av
Nomy-lagret, av civilingenjör G. Beckman. — Föreningsmeddelanden. — Litteratur.

NYARE UNDERSÖKNINGAR OM CYLINDERSLITNING.1

Av docent Evert Norlin.

Mycket betydelsefulla undersökningar rörande
cylinderslitning vid motorer hava under ledning av
The Institution of Automobile Engineers utförts vid
den engelska bilprovningsanstalten vid Chiswik, och
av C. G. Williams publicerats i tvenne uppsatser i
nämnda institutions meddelanden.2 Vid
undersökningarna använda metoder och apparatur hava varit
synnerligen ändamålsenliga och noggranna, och de
erhållna resultaten äro beaktansvärda och verka bl. a.
genom bestyrkandet av den uppställda
korrosionshypotesen mycket belysande och giva nya synpunkter
på frågan om cylinderslitning. Samtliga
förekommande måttuppgifter i engelskt måttsystem hava i
det följande omräknats till motsvarande värden i
metersystemet.

De första försöken gjordes i 500 cm3 encylindriga
motorer med 85,7 mm cylinderdiameter och slaglängd.
Två typer användes, dels sidoventilmotorer med
torr-sump och dels toppventilmotorer med våtsump. Vid
bägge typerna tillfördes oljan från
mätningsanordning till kullagret vid ena ändan av motorn. För
motorns bromsning användes dels elektriska dels
hydrauliska dynamometrar. Under försöken mättes
dels kylvattnets temperatur, vilken hölls konstant
med en termostat, och dels cylindertemperaturen.
Fig. 1 visar en genomskärning av cylindern med
utsatta mått och ställen för termoelementens placering.
Temperaturen hos cylinderväggen liar beräknats vara
3 à 4°C högre än den uppmätta. Tackjärnet i
cylinderblocket innehöll: 3,57 % kol, därav kemiskt
bundet 0,85 %, kisel 1,2 %, fosfor 0,53 % och mangan
0,9 %.

Före varje försöksserie rengjordes motorn noga
och sedan påfylldes ny olja. Om icke annat anges,
användes Mobiloil B.B. och Shell-bensin nr 1. Som
mått på nötningen uppmättes dels ökningen av
cylinderns medeldiameter och dels minskningen av övre
kolvringens ytterdiameter. Cylinderdiametern
uppmättes ined ett skjutmått, försett med flera stöd och
visarskala, vilken kunde avläsas på ca 0,001 mm.
Instrumentet inställdes på 0-läge med ett ringmått.
För att undvika de fel, som temperaturdifferenser
kunna åstadkomma (en differens av 1°C framkallar
ett mätfel av ca 0,001 mm), tempererades cylinder,

1 Föredrag hållet vid Svenska teknologföreningens
avdelnings för Mekanik sammanträde den 12 februari 1935.

2 The Automobile Engineer, juli 1933 och The Institution

of Automobil Engineers, augusti—september 1934.

kolv och mätinstrument över en natt i en termostat
vid 21 ± 1°C, innan mätningarna utfördes.
Noggrannheten ökades även genom att fore och efter
kör-ningsprov verkställa mätningarna på samma
ställen. Sålunda mättes 4 diametrar på 7 olika djup i
cylindern, Set att medeltal av 28 enkelvärden erhölls.
Noggrannheten vid mätning av cylinderdiametern
beräknades till ± 0.002 mm. Vid liten nötning måste
körtiden utsträckas till 100 timmar, vid större
nötning kunde det räcka med halva tiden. Med avsikt
gjordes försöken så korta som möjligt, för att icke
cylindern skulle slitas så starkt, att olika försök i
en serie icke längre blevo jämförbara. Ofta utfördes
dubbelprov för att kontrollera detta. Emellertid
visade det sig vid
undersökningens fortgång, att en
motorcylinders slitningsgrad inom
vissa gränser icke inverkade
på slitningen vid de olika
försöken.

Ett studium av de 28
delvä.r-dena vid mätningen av en
cylinder gåvo vid handen, att
slitningen var störst vid övre
kolvringens övre vändpunkt,
att ett maximum ehuru mindre
utpräglat även förefanns vid
undre kolvringens nedre
vändpunkt, och att nötningen som
regel var ganska likformig runt
cylindern. I det följande
anges cylinderslitningen som
medeltal av mätningarna vid
övre kolvringens övre
vändpunkt.

Övre kolvringens totala
av-nötning mättes genom att
bestämma viktsförlusten, vilken med hänsyn till
rengöring från kolavsättning kunde vägas på ± 0,001
g när. Detta motsvarar i diameter ± 0,0004 mm.
Sidoslitningen uppmättes med mikrometer med en
noggrannhet av 0,0025 mm. Noggrannheten i
bestämningen av cylinderloppets slitning beräknades vid 50
timmars försök till +16 %, men vid kolvringens
totala slitning till ±0,4 %. Härvid var sidonötningen
0,3—0,4 av den radiella. Diagrammet i fig. 2 är ett
exempel på relationen mellan tid och nötning hos
cylindern och de tre kolvringarna. Det visar, att

Termoe/emenf-,
Spelrummet vid övre
j 1 Kolvkanten 0.51 mm

nw! W?



73timm

Fig. 1. Genomskärning av
motorcylindern.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:18:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935m/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free