Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 juni 1935
väg- och vatten byggnad skons t
71
I synnerhet för de grövre rören kan även rörtyngden
inverka på hållfasthetsresultatet. Vid rörprovning
genom yttre tryck mätes den uppifrån riktade kraft,
varmed röret tryckes nedåt. Trycket mot underlaget blir
härvid det uppmätta trycket pius rörets hela egenvikt.
På grund härav uppstår momentmaximum vid denna
provning alltid längs rörets underkant (gäller givetvis
ej för rör med fotplatta). Vid tryck inifrån har denna
ogynnsamma lastfördelning borteliminerats, och där är
det den uppåtriktade kraften som mätes. Denna kraft
måste uppgå till det värde som motsvarar hela
rörtyngden, innan momentverkan i rörets undre generatris kan
uppstå. I detta fall uppstår momentmaximum alltid i
rörets överkant, där den momentverkande kraften mätes.
För att ett rör skall erhålla samma påkänning vid
tryck inifrån som vid vanlig provning fordras alltså dels
ett tillägg av hela rörtyngden och dels 13 % ökning av
den så erhållna belastningen. Om alltså
hållfasthets-fordran på ett 21" rör enligt normalbestämmelserna är
20 kg/lcm och rörtyngden är 2,4 kg/lcm, bör detta rör
hålla för ett inre tryck = (20 + 2,4) • 1,13 kg/lcm = 25,3
kg/lcm — 2i6,5 % > enligt normalbestämmelserna.
Rent praktiskt utförda jämförande prov visa god
överensstämmelse med de teoretiska beräkningarna. Vid
två försöksserier med 10 st. 9" och 10 st. 18" muffrör
erhöllos följande värden på brotthållfastheter i kg per
lem rör: rg„ r6r 18„ rör
Egenvikt"ca 0,5 kg/lcm Egenvikt ca 1.7 kg/lcm
Yttre tryck Inre tryck Yttre tryck Inre tryck
23,4 25,0 2,3,6 33,8
23,1 23,1 25,1 29,4
21,8 23,4 2i5,9 33,2
20,4 23,8 26,8 29,4
22,4 26,0 24,0 27,8
Medeltal 22,2 24,3 25,1 30,7
Enligt de teoretiska beräkningarna skulle den
erhållna medelhållfastheten vid yttre tryck av 22,2
kg/lcm för 9" rör motsvara ett inre tryck av (22,2 +
+ 0,5) • 1,13 kg/lcm = 25,6 kg/lcm. För 18" rören skulle
det mot; ett yttre tryck av 25,ikg/lcm svarande
inre trycket uppgå till (25,i + 1,7) • 1,13 kg/lcm = 30,3
kg/lcm.
De avvikelser som erhållits från de teoretiska
värdena (—1,3 kg/lcm för 9" och +0,4 kg/lcm för 18")
falla helt inom de variationer som erhållas på grund av
olikheter i material inom respektive rördimensioner.
Beträffande den nya apparatens tillförlitlighet har
hittills ej varit något att anmärka. Utföres den här
angivna reduktionen, torde därför denna apparat ge fullt
tillförlitliga värden för oarmerade betongrör. För
armerade rör gäller icke den härledda reduktionen. Då
armerade rör ofta äro försedda med fotplatta, behöver
ej reduktion för egenvikten utföras. Beträffande
reduktion för den omvända momentriktningen torde det bli
rätt svårt att vid armering erhålla riktiga värden därpå.
Reduktionsfaktorn för armerade rör ligger dock troligen
rätt nära 1, då ju armeringen i viss mån ersätter den
dragna betongen. Sverker Nilsson.
LITTERATUR
Svenska flottledsförbundets årsbok 9 (årgång 1935).
Kvarto, 150 sid. Pris 10 kr.
Svenska flottledsförbundets årsbok, som tillika är
organ för Finlands flottareförening och
Fløtningsingeniø-renes förening i Norge, redigeras av major Richard
Smedberg och utgör den enda periodiska
flottningslitte-raturen i Norden. Årsboken fyller ett verkligt behov
icke blott såsom föreningsorgan utan även ur allmän
synpunkt. Där belysas på ett sakkunnigt sätt bl. a. de
problem, som äro förknippade med transportarbetet i
flottlederna, vilket under goda år är av samma
storleksordning som det transportarbete hela vårt järnvägsnät
presterar (ca 2,500 mill. tonkm). De tekniska
artiklarna i årsböckerna visa att utvecklingen även inom
flottledsbyggnadsområdet går framåt, ehuru
långsammare än inom övriga byggnadsområden. Den i lag
fastställda längsta tillåtna amorteringstiden (20 år) har nog
varit en bidragande orsak till att betongen och järnet
haft svårt att undantränga billigare
konstruktionsmaterial. De solida vattenkraftverksbyggnaderna synas
emellertid ha utövat ett förädlande inflytande på
flottleds-byggnaderna, och tendensen går mot varaktigare
konstruktioner med lägre underhållskostnader.
Recensenten vidhåller dock i stort sett tidigare uttalanden i
denna fråga1: Modern ingenjörsteknik har icke i
vederbörlig grad trängt in på flottningsområdet.
Sedan detta är framhållet, vill recensenten
oförbehållsamt erkänna att årsbok 9 i likhet med föregångarna är
en värdefull publikation, även för den, som icke sysslar
med flottning. Ingenjörerna borde, mera än som är
fallet, intressera sig för flottningens spörsmål — även av
egoistiska skäl. Det finns så många problem att lösa,
problem, som nu oftast kalfatras av dilettanter.
Flottledsförbundets årsböcker äro även därför värda att taga
del av.
Av de tekniska artiklarna i årsbok 9 tilldrager sig
flottningschef L. Robert Carlssons beskrivning av
regleringsdammen vid Lillåns sortering i Umeälv största
intresset. Dammen, som har en längd av 126 m, vilar på
lera och sand och byggdes utan fångdammar vid 6,9 m
vattendjup. Den skall stå emot ett övertryck av 0,2 ni.
Kostnaden utgjorde endast 120 000 kr.
Kapten P. H. Bucht redogör för en undersökning
över sambandet mellan sorteringseffekten,
vattenhastigheten och sorteringsgruppernas antal och storlek. Förf.
har genom matematisk behandling lyckats i hög grad
förenkla problem, som — främst vad angår
sorteringsgruppernas antal — äro av stor ekonomisk betydelse
för flottningen.
Flottningschef O. Näslunds artikel om "vattnets
egenskaper vid olika temperatur och dessas inverkan på
tim-merflottningen" är synnerligen intressant. Förf. anser
sig med hjälp av observationer och experiment kunna
påvisa att den gamla erfarenheten, att flottningen lättare
bedrives på natten än på dagen, härrör sig av vattnets
olika specifika vikt vid skilda temperaturer.
Den historiska utvecklingen av vårt största
sorteringsverk, Sandslån i Ångermanälven, skildras av
flottningschef Richard Nylén. Ingenjör MNIF Torv. Schult,
Norge, delgiver sina erfarenheter om "anvendelse av
slepskraper".
Flottnings- och andra roddbåtar behandlas ingående i
ord, ritning och bild av byrådirektör Petrus
Silfverbrand. Den som spekulerar på att skaffa sig en roddbåt
gör klokt i att först ta del av artikeln, även om han inte
däri får visshet om, vilket av följande bindslen för åror
är bäst: vid ja, rep, wire, läder eller ålskinn!
En för referensändamål synnerligen användbar
statistik återfinnes i major Richard Smedbergs artikel
"Prisindices 1893—1934 i Sverige och Norge".
Uppgifterna gälla för vattenkraftverksbyggnader.
Materialkostnader, kostnader för maskinell utrustning och löner äro
var för sig behandlade.
Utrymmet medgiver icke ytterligare omnämnande av
årsbokens rika innehåll, men den typografiska
utstyrseln må framhållas såsom föredömlig. Walo Finné.
i "Walo Finné: "Flottningen och vattenkraften’", Tekn.
tidskrift, väg- och vattenbygg-n., häfte 6, 1931.
NOTISER
Ryska provningar av höga timmerkistor.
Timmerkistor av 12 m höjd och däröver ha på senare tid
använts av sovjetingenjörer icke endast i temporära
konstruktioner utan även som permanenta byggnader, sär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
