Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
"liutrafik", som kan tänkas uppstå, om ali den
kon-tinentaltrafik, som överhuvudtaget kan passera
genom Danmark, dirigeras denna väg.
Den teoretiska trafiken ligger således i storlek
mellan de två främsta danska förbindelserna.
Räknar man emellertid icke med taxesträckorna, utan
de verkliga överfärjningslängderna, skulle denna
tänkta trafik bli större än den över Lilla Bält, som
för sina kilometervärden tillgodogör sig nära den
fyrdubbla verkliga längden, då däremot
Öresundsförbindelsen nöjer sig med den dubbla. Behovet av en
fast förbindelse i Sundet skulle således — i den mån
enbart trafiksiffrorna kunna anses normgivande —
under de angivna trafiktekniska förutsättningarna
vara ungefär lika stort som för de större danska
"lederna". Givetvis spela många andra faktorer in
än rena trafiksiffror, men dessa giva dock vissa
hållpunkter för en jämförelse.
Under antagande att bron kan stå färdig år 1950,
men att trafiken därefter behöver en 10-årsperiod för
att stabilisera sig, ha följande siffror med ledning
av utvecklingstendenser m. m. beräknats gällande
således för år 1960:
persontrafik ........... 2 400 000 st.
godstrafk •............ 800 000 ton
bilar .................. 150 000 st.
För att kunna genomföra kalkyler har det vidare
antagits, dels att den nuvarande tarifflängden — 10
km — och de nuvarande taxorna för överfärdsel med
ångfärja bli bestående, dels även att förutom
samtlige godstrafik även en tredjedel av antalet resande
befordras per järnväg och återstoden av övriga
transportmedel, bussar, bilar och cyklar. Detta ger
en förväntad nettoinkomst av järnvägsdriften på
1,04 mill. kr. och av landsvägstrafiken 1,45 mill. kr.,
eller sammanlagt i runt tal 2,5 mill. kr. I denna
summa är dock icke kostnaderna för brons
underhåll medräknade. För bron över Lilla Bält belöpa sig
dessa till omkring 200 000 kr. per år och för den
avsevärt mycket större Öresundsbron torde med
ledning härav omkring 500 000 kr. behöva anslås.
Broförbindelsen skulle således kunna giva en
absolut nettoinkomst av omkring 2 mill. kr.
motsvarande en ränta av 2 % på det till 100 mill. kr.
fixerade byggnadskapitalet. Amorteringen, som kan
ställas på mycket lång sikt och därför endast kräver
ett förhållandevis blygsamt årligt belopp, torde
knappast behöva medräknas.
Den beräknade räntabiliteten är visserligen låg,
men behöver dock på intet sätt vara avskräckande.
Den representerar ju endast en del av förbindelsens
totala nytta och därtill kommer, att endast ett fåtal
broar för närvarande finnas, vilka byggts under
villkor att bliva självräntabla. Steget dit behöver
dessutom ej vara alltför avlägset. Det är nämligen långt
ifrån osannolikt, att trafiken redan några tiotal år
efter brons tillkomst växt sig så stark, att även detta
mål kan uppnås.
Geologiska förutsättningar.
Beträffande grundförhållandena i Öresund existerar
för närvarande ingen detaljerad och sammanhängande
beskrivning över Sundets nordligare del, utan
kunskapen om dem inskränker sig till slutledningar,
baserade på de geologiska förhållandena på svenska och
27 april 1935
danska landet eller på undersökningar, som utförts i
annat samband i Sundet. De föreliggande
uppgifterna lia utretts i samråd med docenten, fil. d:r G.
Troedsson och statsgeologen, fil. kand. A. Ekelund,
och utgöra i övrigt en sammanställning av insamlade
spridda meddelanden.
Botten i Sundet kan anses som en tämligen flack
slätt, vilken utbreder sig utan några hastiga
nivåskillnader och utan några till vattenytan uppstickande
grund. Delen mellan Hälsingborg och Helsingör
utgör intet undantag från detta generella omdöme. Den
danska kusten norr om Helsingör är tämligen
långgrund, öster och söder därom sjunker botten däremot
avsevärt brantare ned i havet. På svenska sidan
sluttar den i regel mycket jämnt och för långa
sträckor likformigt med måttlig lutning — 10 m strecket
passeras först 6—700 m från land — ned mot
Sundets djupaste del, den s. k. Öretvisten, en med
svenska kusten på 1,5—2 km avstånd från denna parallellt
löpande ränna. Djupet i "Tvistens" längdsträckning
varierar mellan 25 och 50 m, rätt avsevärt således,
men övergångarna mellan de olika partierna äro
troligen överallt jämna och mjuka. I den föreslagna
brolinjen torde ett största djup av omkring 38 m till
fast botten kunna påräknas. Från rännan liöjer sig
botten åter kontinuerligt mot danska sidan, där den
omedelbart norr om Helsingör bildar en långsträckt
revel, Lappegrund. Djupet till denna är blott 4—5
m eller på sina ställen mindre. Mellan Lappegrund
och danska kusten bildas en osymmetrisk c:a 8 m
djup ränna med den flackare sidan närmast land.
Djupförhållandena framgå av markprofilen, fig. 4.
Siffrorna äro tagna ur de svenska och danska
sjökorten och jämförda med en kabelprofil i linjen
Marienlyst—Sofiero. Några väsentliga avvikelser lia
därvid ej kunnat påvisas.
Grunden på Hälsingborgssidan räknas till
rätlias-formationen och kännetecknas av skiffer och
sand-stensartade lager av växlande mäktighet och fasthet.
Större delen av Ostsjälland, vars ytlager övervägande
består av morän, vilar däremot på ett homogent
lager krita eller kritkalk. Kvarstående vittnesmärken
i nordvästra Skåne samt Blekinge ocli Hallands
kusttrakter tyda emellertid ]Dälj Si ti t kritformationen en
gång sträckt sig över större delen av sydligaste
Sverige, men genom en vittgående förkastning uppdelats
i tvenne partier, av vilka den högre liggande genom
denudation under årtusendenas lopp lielt utplånats,
förhållanden som äro av intresse, enär de förklara
den mycket skarpa gränsen mellan Hälsingborgs- ocli
Helsingörsformationerna. Förkastningen är
lokaliserad till Öretvisten, fortsätter utmed denna parallellt
med svenska kusten ned mot Yen, där den med ett
tvärt kast viker rakt inpå svenska fastlandet.
Blottade lager på svenska sidan giva en antydning
om, att dessa inom rätliasformationen troligen ha en
naturlig riktning, som nära sammanfaller med
bottenlutningen i Sundet, och att de olika lagerserierna
framlöpa parallellt med varandra och bottenkonturen.
Gentemot detta generella omdöme måste reservation
göras för de eventuella förskjutningar, som här och
var kunna tänkas hava uppstått genom mindre
förkastningar, på vilka formationen troligen är ganska
rik. Hos kritan, som är yngre än rätlias och en gång
täckt denna, kan en lutning av motsvarande storlek
påvisas. Formationen "dyker" strax utanför den
-teknisk tidskrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
