- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Väg- och vattenbyggnadskonst /
137

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HÄFTE 12

TEKNISK TIDSKRIFT

dec. 1935

*



VAG- och WrrNDYGGNADSRONST

Redaktör- Walo Finne

innehåll: Metoder för provning av betongs respektive cementbruks vattentäthet, av civilingenjör Ragnar
Schlyter. — Om sambandet mellan flottningsrännors sektionsform och vattenbehov, av civilingenjör P. Wilh.
Werner. - Formler för viktsberäkning och dimensionering av svetsade stålbalkar, utsatta för böjning, av
civilingenjör S. Kasarnowsky. — Insänt. —■ Litteratur. — Notiser.

METODER FÖR PROVNING AV BETONGS RESPEKTIVE
CEMENTBRUKS VATTENTÄTHET.

Av civilingenjör Ragnar Schlyter, Stockholm.

Under årtionden användes i olika länder såsom
enda kriterium på en god betongsand
tryckhåll-fasthetsprovet i jämförelse med normalsand, varvid i
länder med tyska provningsförbindelser cementbruket
tillverkades jordfuktigt och stampades i 7 cm
järn-kubformar med hammareapparat, vilken metod
numera frångåtts. Statens provningsanstalt införde år
1917 kravet på lämplig kornstorleksfördelning hos
betongsanden och införde senare i intyg över
betongsand en anmärkning, att för ett fullständigt
bedömande erfordrades även bestämning av
kornstorleksfördelning och förekomst av organiska
föroreningar. Med ledning av siktanalysen bedömes
även i viss mån om ett sandprov är lämpligt dels
med hänsyn till förmåga att bilda hållfast betong,
dels till förmåga att bilda vattentät betong.
Sedermera infördes även undersökning av vattentätheten
hos betong. Fordran på vattentäthet kunde
emellertid icke införas, förrän en lämplig metod för
provning utexperimenterats. Flera av de ännu på andra
håll använda och mera kända metoderna granskades
eller försöktes, men ansågos av olika anledningar
icke fylla de praktiska fordringar, som man ansett
lämpligt uppställa. Försök gjordes även med
tät-hetsprovkroppar av betong med en inre kärna,
bestående av en 7 cm kub av hårdnat, poröst,
vatten-genomsläppligt cementbruk med normalsand, i vilken
kub införts ett järnrör för anslutning till
vattenledning. Täthetsgraden hos det betongskikt, som bildas
vid ytan av den inre 7 cm kuben, kan möjligen
påverka resultatet, varför metoden icke antogs. Efter
åtskilliga experiment och överväganden kom
provningsanstalten fram till de metoder för provning av
betongs och cementbruks vattengenomsläpplighet,
vilka under de senaste 10 åren ytterligare praktiskt
utformats såsom framgår av efterföljande kortfattade
beskrivning. Denna beskrivning har utarbetats på
begäran av den svenska cementkommitté, som under
överingenjör Axel Ekwalls ledning bildats av den
Svenska nationalkommittén för
världskraftkonferen-ser, subkommitté för Internationella
dammkommissionen, för att inför nämnda kommissions
internationella cementkommitté (ordförande Bo Hellström)
framlägga motiven för användning av ifrågavarande
provningsmetoder.

Metoderna avse provning av betongs respektive
cementbruks vattentäthet, varvid ihåliga
provkroppar utsättas för ett inre vattentryck av 15 resp. 40
meter, vardera trycket verkande under 2 dygn, med
en ålder hos provkropparna vid undersökningens
början av 7 och 28 dygn, eventuellt 90 dygn. Motiven
för valet av ifrågavarande metoder anföras nedan
under A.

A. För betong användas 50 cm långa, ihåliga,
utvändigt 8-kantiga provkroppar (provtuber) med 10
cm minsta godstjocklek och 10 cm inre diameter,
gjutna i formar av trä med en inre cylindrisk kärna
av plåt. Form och dimensioner hos provkropparna
samt gjutformarnas utseende framgår av bifogade
figur och ritningar (fig. 1 och 2). Träformarna, som
skola vara vattenmättade, kunna ersättas med enkelt
träfaner, som invändigt bekläder ett yttre såsom form
tjänstgörande rör av järnplåt, metall eller betong. I
detta fall blir provkroppen rund och godstjockleken
överallt 10 cm. Om enbart järnform användes, måste
även de yttre ytorna kraftigt borstas med stålborste.
Betonggjutningen utföres med formen i vertikalt läge,
varvid provtubens båda ändar till 8 à 10 cm höjd
utföres av en tätsats betong i blandning 1 viktdel
cement -f- 2 viktdelar god betongsand. Den aktuella
provningslängden blir härigenom 30 cm. Provkrop-

Fig. 1. A träform och B plåtkärna för tillverkning av
vattentät-hetsprovkroppar av betong. C sönderslagen provkropp med
kvarsittande tätproppar. D provkropp färdig för provning av
vattentäthet. E tilloppsrör med slangsockel i den ena änden och
bottenbricka av plåt i den andra för övre tätproppen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:18:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935v/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free