- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Bergsvetenskap /
93

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift
BERGSVETENSKAP Redaktör, ERNST j. a. ROTHELIUS UTOIVtN AV SVfNSKA TeKNOLOSPttatmN

INNEHÅLL: Förbättrad behandling av bergborrstål ger ökade borrprestationer, av bergsingenjör Lennart
Nordenfelt. — Notiser. — Litteratur. — Föreningsmeddelanden.

Förbättrad behandling av bergborrstål ger
ökade borrprestationer.

Av bergsingenjör LENNART NORDENFELT.

Under de sista åren har stort intresse nedlagts på att
öka borrmaskinernas effekt, och
borrmaskinstillverkarna hava i hastig takt förbättrat sina
konstruktioner på ett synnerligen förtjänstfullt sätt, så att de
i dag prestera ett arbete, som man för endast ett
fåtal år sedan knappast vågat hoppas på. Det är
särskilt glädjande att i detta sammanhang kunna
konstatera, att den svenska borrmaskinstillverkningen
till sitt förfogande skapat ett laboratorium, där
borrmaskinens effekt kan studeras med fullt
vetenskapliga metoder, och där resultaten av konstruktiva
ändringar i maskinen omedelbart kunna utläsas.
Försökslaboratoriet ute vid Atlas Diesels verkstäder i
Sickla är i sitt slag enastående, och författaren har
den uppfattningen, att de exakta och vetenskapliga
metoder, som här ligga till grund för
undersökningarna. och med vilka de intaga en särställning, med
största säkerhet komma att leda till ytterligare
förbättrade maskintyper.

Jämsides med borrmaskinerna har borrstålet under
de sista åren avsevärt förbättrats. Här må endast
erinras om införandet av borrstål med slät hålyta,
legerat borrstål av olje- och lufthärdningstyp samt
nu på sista tiden borrstål, vars hålyta är skyddad mot
rostangrepp genom ett tunt lager av rostbeständigt
material (fig. 1).

Borrstålets kvalitativa förbättring framgår av
följande sammanställning av resultaten från stora
jämförande provborrningar vid ett ledande utländskt
gruvföretag:

Antal borr brustna av 5 st. Medeltal
borrade meter per borr innan brott
Kolstål av gamla typen ... Alla 48
Kolstål med slät hålyta ... Alla 75
D:o med hålytan skyddad av rostbeständigt material Alla 111
Legerat Cr-Mo borrstål med slät hålyta ............. 3 st.1 172
D:o med hålytan skyddad av rostbeständigt material Ingen1 206


Det är mot denna bakgrund, som man kanske med
förvåning konstaterar, huru ringa intresse, som
nedlagts på det arbetande verktygets — borrstålets —

t Borren blevo för korta för fortsatta prov.

utformning och de arbetsmetoder, som härvid komma
till användning. Det torde väl numera knappast råda
någon tvekan om, att borrskäret och ävenså
borrnacken med dess traditionsmässiga utformande icke
giver full rättvisa åt de moderna borrmaskinerna. Ett
införande av de på senaste åren framkomna nya
synpunkterna och nya metoderna, vilka redan vid stora
utländska gruvfält omsatts i praktiken vid
tillverkning av borrskär och borrnackar, borde kanske i
många fall avsevärt kunna höja borrningseffekten
vid en gruva, samtidigt som de skulle låta de
moderna borrningsmaskinerna bättre komma till sin
fulla rätt och arbetet i borrsmedjan väsentligt
förbilligas.

Härnedan avses att giva läsaren en föreställning
om nyare metoder, som kommit till användning vid
olika gruvfält vid framställning av borrskär och
borrnackar, avpassade efter de moderna borrmaskinernas
krav.

Borrskär. Då författaren hyser den uppfattningen,
att utvecklingen går mot en alltmer allmän övergång
till självroterande borrmaskiner och därmed även till
4-skär, kommer i fortsättningen
endast skär av denna typ att behand-

Fig. 1. Borrstäl med rostfri hålvägg

Fig. 2. Den nya
skärtypen.

las, ehuru de metoder, som komma att beskrivas, väl
låta sig användas vid tillverkningen av andra
skär-typer, såsom 6-skär, mejselskär etc.

Borrskäret göres numera ofta betydligt kortare i
och med att den bakom skärvingarna koniska delen
av skäret gjorts så mycket brantare. Normal
lutning-av denna del ansågs tidigare vara ca 14°, under det
att den nya skärtypen har en konicitet av 30—45°
(fig. 2). Skären äro alltjämt dubbelkoniska, fastän
ett flertal gruvor utforma skärvingarna med
parallella sidor. Hela utformningen av det nya skäret
bidrager till att borrkaxet så mycket lättare spolas upp

14 nov. 1936. häfte 11

93

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:18:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1936b/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free