Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1936 - Den svenska elektroindustrien under 1935, av H. Nyström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
koppartrådsvalsverk har omsättningen utgjort ca
10 000 ton. Råvaran har i första hand tagits från
Boliden med ca 40 %.
Det till L. M. Ericsson hörande företaget inom
radiobranschen, nämligen Svenska radio a.-b., har
likaledes haft ett relativt tillfredsställande resultat
av sin verksamhet. I stort sett liknande uppgifter
föreligga från övriga svenska radiofirmor, såsom
Aga-Baltic radio a,-b., A.-b. Stern & Stern, Radiofabriken
Luxor, Dux radio a.-b. och A.-b. Gylling & Co.
Radioförsäljningen är synnerligen säsongbetonad.
Högsäsongen inträffar, då de nya årsmodellerna
utsläppas i början på hösten. Under de första
höstmånaderna 1935 uppnåddes av radiofabrikanterna
rekordförsäljningar men under november och
december minskade efterfrågan så kraftigt, att
totalförsäljningen under året knappast kom att uppnå
fjolårsresultaten.
Inom radiobranschen pågå betydelsefulla
patent-strider, vilka ännu icke blivit avgjorda och bl. a, till
följd av detta förhållande har marknaden varit
utsatt för en viss irritation, som måste anses skada
branschens utveckling. Utgångsläget i patentstriden
är att do stora internationella koncernerna
Telefunken, Marconi (i Sverige representerat av Svenska
radio a.-b.), Philips, RCA (U. S. A.) samt Hazeltine
(i Sverige representerat av Aga-Baltic radio a.-b.)
hava bildat ett patentkonsortium, som beviljar licens
på av konsortiemedlemmarna ägda patent. Eftersom
vissa svenska fabrikanter icke ansett sig använda
ifrågavarande patent eller anse att vissa patent icke
äro hållbara, ha dessa vägrat betala licens medan
konsortiet hävdar att patentintrång föreligger. Dessa
patentprocesser pågå sedan lång tid tillbaka utan att
några resultat hittills lia uppnåtts.
Den tredje stora inhemska koncernen med
elektrotekniska tillverkningsintressen, nämligen A.-b.
Elektrolux, meddelar att i många fall en rekordartad
försäljning förekommit under 1935. Speciellt har
avsättningen av bolagets mindre luftkylda kylskåp varit
föremål för kraftig stegring. Dessa utföras som
bekant icke endast för elektrisk drift utan även för
gas-drift, i speciella fall även med fotogen som
värmekälla.
Svenska ackumulator a.-b. Jungner har under året
firat sitt 25-års jubileum och har därvid i en
instruktiv jubileumsskrift klarlagt bolagets vackra
utveck-ling.
Trots att det inhemska behovet av glödlampor av
normala typer kan tillgodoses av inhemsk fabrikation,
bedriven vid A.-b. Osram-Elektraverken, A.-b.
Skandinaviska glödlampfabriken och A.-b.
Hammarby-lampan, har en icke oväsentlig import ägt rum.
Genom Svenska föreningen för ljuskulturs
verksamhet har betydelsen av riktig belysning vunnit
insteg i allt vidare kretsar och nya belysningsområden
hava blivit föremål för bearbetning, såsom bl. a.
landsvägsbelysning. Under året ha framkommit
intressanta konstruktioner av natriumlampor ävensom
av kvicksilverlampor, vilka sistnämnda tillsammans
med de normala glödlamporna torde komma att lämna
det idealiska ljus, som närmast motsvarar dagsljuset
och vilken kombination sannolikt kommer att bliva
framtidens lösning av belysniugsproblemet.
Inom Elektriska standardiseringskommittén har
frågan om standardbränntid för glödlampor varit före-
mål för behandling och sannolikt komma dc blivande
provningsnormerna att förutsätta 1000 tim.
bränntid för normala belysningsändamål. Som en följd av
det ökade intresset för belysningsfrågor hava
armaturfabrikanterna konstaterat en förhållandevis god
omsättning, dock med otillfredsställande priser. Ett
intensivt arbete pågår för att åstadkomma moderna
och ändamålsenliga belysningsarmaturer från
armaturfabrikanternas sida, sålunda bl. a. A.-b. Arvid
Böhlmarks lampfabrik, Elektriska a.-b. Chr. Berg &
Co., A.-b. Malmö metallvarufabrik och Uppsala
armaturfabrik.
Efterfrågan av elektriska kok- och värmeapparater
står i intimt samband med förefintligheten av
lämpliga energitaxor, och man kan med stor
tillfredsställelse konstatera en ökad förståelse för taxornas
reglering på ett sådant sätt, att elektricitetens
användning i vidare kretsar kan populariseras. Bland
inhemska elektrovärmefabrikanter intar Elektriska
a.-b. Helios en stark ställning och har kunnat
konstatera en väsentligt ökad omsättning. A.-b.
Elektro-Apparat har bl. a. levererat utrustningar till storkök
såväl statliga som kommunala institutioner liksom till
livsmedelsindustrien och restauranger. Förutom
elek-trovärmeapparater har A.-b. Elektro-Apparat även
levererat scen- och ljusregulatorer etc.
Bolinders fabriks a.-b. har levererat ett flertal
elektriska storkök, medan bolaget för hushållsändamål
koncentrerar sitt intresse på gasspisar.
Elektriska a.-b. Ergo och Skoglund & Olsson hava
båda framkommit med nya konstruktioner av
elektriska spisar, där en kombination gjorts med
ackumulerande och effektspis.
Elektriska a.-b. John Österman, som övertagit den
tidigare av A.-b. Osram-Elektraverken bedrivna
tillverkningen av bl. a. mätartavlor, har lyckats skaffa
sig en tillfredsställande avsättning för sina produkter.
Tillverkningen av säkringsproppar har upptagits
av A.-b. Iföverken och bedrivits i en förhållandevis
mycket stor skala. A.-b. Iföverkens tidigare
elektrotekniska huvudtillverkning, nämligen
högspänningsisolatorer. har under året blivit föremål för Elektriska
standardiseringskommitténs intresse med resultat att
en reducering av antalet typer kunnat föreslås,
innebärande bl. a., att där tidigare ca 100 olika
utföranden varit erforderliga numera endast 6 standardtyper
av isolatorer komma att förordas.
Av kungl. maj:t tillsatta sakkunnige för elektriska
kontrollväsendet hava under året avgivit förslag till
behörighet att utföra elektriska installationsarbeten
etc.
Det under föregående år framlagda förslaget till
organisation av Svenska elektriska
materielkontrollanstalten a.-b. har under året genomförts och
Semko:s verksamhet bedrives i enlighet med
fastställda riktlinjer.
Väl förberett föreligger ett förslag till statliga
säkerhetsföreskrifter, vilka utarbetats av en kommitté
inom Svenska elektricitetsverksföreningen i
samarbete med Elektriska inspektionen. Förslaget har
emellertid ännu icke framlagts men underhand varit
föremål för ingående diskussion, och det kan
förväntas, att detta förslag tas upp till officiell
behandling under första halvåret 1936.
Det för Föreningen för elektricitetens rationella
användning (Fera) bedrivna upplysningsarbetet för
84
2 maj 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
