Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. Okt. 1936 - Krångede kraftverk och överföringssystem, av N. Forssblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Termisk Tidskrift
Fig. 11. Siemens’ 220 kV strömbrytare.
En anläggning för rening och förvaring av
transformator- och strömbrytarolja finnes anordnad i
montagehallens bottenvåning. Några oljerör äro icke
utdragna till ställverken.
De båda förut nämnda lokaltransformatorerna hava
en storlek av 1 000 kVA och äro utförda för 8.5/3 kV
med lindningskopplare på 3 kV sidan. På denna sida
äro de anslutna till ett i flygelbyggnadens
bottenvåning monterat kapslat ställverk, från vilket matas
sekundära lokaltransformatorer för 3/0,4 kV samt tre
omformare, vidare fördelningsnätet på arbetsplatsen
och utgående bygdeledningar. På grund av den stora
kortslutningseffekten vid generatorspänningen visade
det sig praktiskt ogörligt att fördela den lokala
kraften utan mellantransformering, och valdes då
samma spänning som använts vid byggnadsarbetena.
I flygelbyggnadens bottenvåning är förutom det
kapslade 3 kV-ställverket stationsbatteriet uppställt,
och utrymmet är i övrigt reserverat för verkstad.
Den andra våningen användes som förråd och har
direkt infart utifrån. Den tredje våningen, som
ligger i höjd med det inre markplanet, innehåller entré
till kontoret samt ett konstnärligt utsmyckat
mottagningsrum, vidare det s. k. reostatrummet med
maskinreostaterna, relä- och mätartavlor,
fördelningstavlor för likström och 400 V växelström samt
två omformare om 100 kW hörande till
likströmssystemet. Likström användes förutom för
reservbelysning, strömbrytareutlösning och signaländamål,
för huvudmatarnas fält, för turbinregulatorernas
pumpar och för cirkulationspumpar för lageroljan vid
maskinerna. En av de båda hissar, som förmedla
kommunikationen mellan flygelbyggnaden och
maskinsalen, är utförd för likström.
I flygelbyggnadens översta våning äro kontoret
och kontrollrummet inrymda. Kontrollrummet
sträcker sig tvärs över byggnaden med fönster åt båda
sidorna. Genom den ena fönsterraden har man
utsikt över utomhusställverket, genom den andra över
älven och dammen. Rummet är genom svängdörrar
av glas satt i direkt förbindelse med kontoret. På
andra sidan leder en dörr ut till trapphuset med
hissarna till maskinsalen. Invid trapphuset befintliga
utrymmen ha i de tre övre våningarna apterats till
manskapsrum och toiletter m. m.
Kontrolltavlorna äro utförda av plåt och sprut-
lackerade i relativt ljus grå färgton. Huvudtavlan
är placerad odelad framför ena väggen med en
fristående pulpet, å vilken miniatyrschema med
manöverbrytare anordnats. Lokaltavlan är anordnad
på motsatta väggen och delad av dörren till
kontorsvåningen. Manöverbrytarna äro utförda som
vridknappar med ljusband, som visar fast ljus när
läget av motsvarande brytare överensstämmer med
schemat, och blinkljus när överensstämmelse icke är
för handen, såsom vid automatisk brytareutlösning.
Endast rött ljus användes. Frånskiljarnas läge
indi-keras genom i miniatyrschemat inbyggda visare.
I kontrollrummet finnas anordningar för noggrant
hållande av frekvensen, bestående av ett huvudur,
ett ur som visar differensen mellan astronomisk tid
och synkrontid samt en noggrann frekvensmeter. I
samköming med Stockholms elverk avses att hålla en
synkrontid som praktiskt överensstämmer med
astronomisk tid.
Särskild omsorg har lagts vid att erhålla bekväma
och överskådliga vägar för det otal småledningar,
som förekomma vid en elektrisk anläggning och som
synas ha benägenhet att bliva allt flera ju nyare
anläggningen är. Från kontrollrummet gå ledningarna
genom golvet bakom eller inuti relä- och
mätartav-lorna till reostatrummets golv, som i hela rummets
mitt anordnats försänkt med upplyftbara golvplattor.
Från detta golv föras kablarna dels genom
hiss-schaktet till maskinsalen, dels till utomhusställverket
genom en gångbar tunnel, som går under spåret för
transformatortrallan och korresponderar med den
tunnel, som kommer upp från 10 kV ställverket.
De kablar, som sedan leda ut i utomhusställverket,
äro direkt förlagda i marken.
Som förut nämnts, saknas järnvägsförbindelse till
kraftverket. Det har därför varit nödvändigt att
ägna transportfrågan särskild uppmärksamhet. För
huvudmaskineriet kunde fastställas, att större
styckevikt än 30 ton icke behövde ifrågakomma.
Transformatorerna måste i varje fall hopbyggas på platsen,
då en transport i odelat skick icke var tänkbar. De
befintliga broarna på tillfartsvägen till kraftverket
tålde emellertid icke ovannämnda last av 30 ton,
Fig. 12. 220 kV Petersenspole med motstånd.
162
4 juli 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
