- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Kemi /
57

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

KEMI

Redaktör i EVERT NORLIN

UTOIVCN AV SVENSKA TCKNOLOsBlScNINGeiNv

INNEHÅLL: Bidrag till kännedomen om det inre övertrycket i flaskor fyllda med kolsyrade drycker, av
civilingeniörerna Rolf Stéenhoff och Sture Funke. — Viskositetsmätning, rotationsviskosimetrar av dr-ing. W.
Philipoff. — Litteratur. — Insänt. — Notiser.

Bidrag till kännedomen om det inre övertrycket i
flaskor fyllda med kolsyrade drycker.

Av civilingenjörerna ROLF STÉENHOFF och STURE FUNKE.

Vid en på annat ställe publicerad undersökning
rörande hållfastheten hos glasflaskor funno
författarna, att någon utmattning hos glaset icke
uppträdde, vare sig vid kontinuerlig eller periodisk
belastning av materialet, så länge inre övertrycket icke
översteg 10 à 11 kg/cm2. Vid ett inre övertryck av
12 kg/cm2 och däröver befanns däremot, att en tydlig
utmattning gjorde sig gällande inom loppet av 1/i
timme. Detta utmattningsfenomen visade sig vara av
den art, att glasets hållfasthet avtagit i det närmaste
rätlinigt med det antal gånger detsamma varit
belastat.1

Med anledning av dessa resultat ävensom av andra
tekniska orsaker, exempelvis för bedömande av
för-slutningsmaterial, är det önskvärt att på grundval av
innehållet och temperaturen hos en med kolsyrat
vatten fylld flaska kunna bilda sig ett omdöme om det
inre trycket i flaskan. Detta tryck är, under
förutsättning av att produkten är homogen, beroende av
temperaturen och fyllnadsgraden. För ölflaskor
finnes ett flertal undersökningar häröver publicerade,
men icke för vattenflaskor, ehuru tryckförhållandena
i fråga om dessa äro av väsentligt större betydelse
för såväl produktion som hantering än i fråga om
ölflaskor. Att räkna sig till trycket i en vattenflaska,
då man känner flaskvolym, vattenvolym,
kolsyremängd och temperatur, torde vara ett ogenomförbart
företag. En jämviktsekvation för kolsyran i vattnet
och i gasrummet kan visserligen uppställas på basis
av gasernas allmänna tillståndsekvation, varest
produkten av gasvolym och tryck står i ett bestämt
förhållande till produkten av gasmängd och
temperatur. Gasvolymen i flaskan är beroende av
vattnets volym, som i sin tur beror på temperaturen, och
(/asmängden är avhängig såväl av vattenvolymen som
av den av temperaturen betingade lösligheten för
kolsyra, varför förhållandet i flaskan är mycket
komplicerat. Nedanstående uttryck för kolsyrans löslighet
i vatten, som tidigare och i annat sammanhang
härletts, innehåller värdena på tryck och temperatur i

i Stéenhoff, Undersökningar på, mineralvattens- och
läslce-drycksflaskor, Sv. Bryggareföreningens månadsblad, 12, 1935.

sammanlagt 9 termer, men täcker ändå blott
temperaturområdet 0 till 20°C:2

L — (3,5 — 0,15 T -f 0,00325 T2) X (1 + 1,01 P —
— 0,014 P2)

Ett försök att ur den uppställda jämviktsekvationen
erhålla ett generellt uttryck för tillståndet hos en
mineralvattenflaska har uppgivits inför det sega
motståndet hos en ekvation med 40 termer.

Vid de försök, som av författarna och andra
tidigare gjorts, att rent empiriskt bestämma trycket
under varierande förhållanden, har detsamma uppmätts
med mätapparater av sådan storlek och konstruktion,
att desammas volym kommit att utgöra ett icke
oväsentligt tillskott till volymerna hos de gasrum, vilkas
tryck skulle mätas. För att undkomma denna
felkälla, och dessutom erhålla en mätanordning, som
låter sig helt nedsänkas i ett termostatbad, har vid
föreliggande undersökning använts en manometer,
bestående av ett i ena änden igensmält tjockväggigt
kapillärrör, som bockats till S-form enligt figur 1.
Den igensmälta skänkeln är graderad, och med
undantag för den graderade delen är hela kapillären
fylld med kvicksilver. Något skadligt rum finnes
således ej här. Vid kvicksilversträngens rörelse inåt
bildas visserligen ett dylikt, men volymen härav
uppgår endast till några 100-dels cm3 och kan sålunda
försummas. Denna kapillärmanometer har monterats
i en patentpropp av mässing, varvid förbindelsen
mellan kapillärrör och mässingspropp utformas såsom
packbox med gummipackning. Anordningens princip
framgår av skissen i figur 2. Försök att fästa
mät-röret i proppen utan packbox med användning av
tät-ningsmedel, sådana som vattenglas + asbest,
blyglete -f- glycerin, kopallack och gummisolution,
misslyckades på grund av att dessa tätningsmedel vid
högre temperaturer angrepos av det alkaliska vattnet.

Före flaskornas påfyllning med kolsyrat vatten
hava desamma synnerligen omsorgsfullt rengjorts
samt därefter förvarats i kylskåp. För erhållande av

2 Stéenhoff-Möller, Bidrag till kännedom om sambandet

mellan temperatur och tryck vid kolsyras lösning i vatten,
Sv. Bryggareföreningens månadsblad, 2, 1932.

8 aug. 1936. häfte 8

57

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:19:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1936k/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free