Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kemi
Jämförande provning på laboratoriet och vid
användning av ett antal läder och därav
tillverkade marschskodon.
Av avdelningschefen EVERT NORLIN.
(Forts. fr. sid. 78.)
Värmeledningsförmåga bestämdes på lika sätt som
vid bottenläder, se tabell XVII.
Värmeledningsförmågan hos vegetabilt garvade ovanläder uppgår till
0,0005—O,©006 och hos kromgarvade samt
kombinationsgarvade till 0,0003,-0,0004.
Tabell XVII. Värmeledningsförmåga hos ovanläder.
[-Beteckning-]
{+Beteck- ning+} Värmeledningsförmåga
Läderslag cal.
cm X sek X grad
Smorläder, garveri I ............ A 0,00058
„ garveri TI............ B 0,00055
Vaxläder, garveri I ............ C 0,00052
„ garveri II ............ D 0,00047
Kromgarvat, garveri II........ F 0,00038
„ garveri III .... G 0,00030
Kombinationsga rvat.
garveri I................................ H 0,00039
garveri II ............................ J 0,00038
Volymvikt och tjocklek bestämdes på lika sätt
som vid bottenläder.
Vattenabsorption bestämdes på läderstycken om
5X10 cm på lika sätt som vid bottenläder.
Genomsläppningsförmåga för luft bestämdes på
lika sätt som vid bottenläder.
I tabell XVIII äro värdena för volymvikt,
tjocklek, vattenabsorption och luftgenomsläpplighet
sammanställda. Av densamma framgår att smorläder
och vaxläder äro tyngre än kromgarvade och
kombinationsgarvade ovanläder, att smorläder äro mera
vatten- och lufttäta än de övriga och att
kromgarvade läder hava större vattenabsorption och
luftgenomsläpplighet än vaxläder och
kombinations-Karvat läder.
Jämförelse mellan bottenlädernas och ovanlädernas
egenskaper fore och efter lagring.
Delar av de läderpartier, varav försöksskodonen
tillverkades år 1925, och vilka läderpartier
underkastades provning åren 1926—1927 dels på
laboratoriet och dels genom bestämning av slitningen vid
praktisk användning av dessa försöksskodon,
lagrades på Arméns intendenturförråd i Stockholm till i
maj 1935, då 5 läderstycken av varje slag överfördes
till Statens provningsanstalt för att undergå förnyad
provning i vissa avseenden. Provningen blev färdig
i början av år 1936, och läderna hade således efter
tillverkningen varit lagrade i ca 10 år. Mellan
provningarna hava ca 8 år förflutit.
I tabellerna XIX och XX äro de viktigaste 1926—
1927 och de vid den förnyade provningen erhållna
provningsresultaten för bottenläderna och
ovan-läderna sammanställda.
Jämföras dessa senare värden med de tidigare
erhållna, finner man, att samtliga läder ändrat sig i
oväntat ringa grad. Hos bottenläderna är således
avnötningshållfastheten den enda egenskap, där
lagringen vid de flesta läderna medfört någon
försämring. Vid oimpregnerat vegetabilt valkgarvat läder,
ekgarvat strött och impregnerat kromgarvat läder,
samtliga från garveri I, har någon påvisbar ändring
icke uppstått. I fråga om ovanläderna uppvisa de
kromgarvade och kombinationsgarvade läderna en
viss ökning av motståndet vid dornprovet.
Val av lämpligt läder till arméns marschskodoii och
uppställande av leveransbestämmelser.
På grund av de resultat och erfarenheter, som
undersökningen i sin helhet givit, kom man i fråga
om bottenläderna till den slutsatsen, att de vegetabilt
garvade läderna visade sig mera lämpliga än de
Tabell XVIII. Fysikaliska egenskaper hos ovanläder.
Liiderslag [-Beteckning-] {+Beteck- ning+} Specifik vikt [-Tjocklek-] {+Tjock- lek+} mm 15 min. % Vattenabsorption: absorberat vatten efter: lt. 6 t. 12 t. % % % 24 t. % [-Luftgenom-släppnings–] {+Luftgenom- släppnings-+} förmåga cmä/min och dm2
Smorläder, garveri I ................................. 1 ........... A 1.20 2,3 0,6 1,3 2,9 4.6 7 i 0,2
„ garveri 11 ................................. ........... 15 1,13 2,2 1,6 2,6 5 8 10 0,4
Vaxläder, garveri I ..................................... ........... C 0,99 2,6 1,3 2,4 6 9 12 9
„ garveri II..................................... D 0,98 2,4 8 14 22 24 25 17
Kromgarvat, garveri II ............................. F 0,83 2.3 3,1 8 21 29 37 45
„ garveri III............................. ........... G 0,82 23 2,4 9 26 36 40 ca 350
Kombinationsgarvat, garveri 1 ................ H 0,84 2,3 2,7 o 15 20 [ 24 14
„ garveri II ............. ............1 0,84 2,2 2,2 4,9 16 22 28 29
14 nov. 1936
85
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
